Internationellt

Ideologi inte avgörande för barn i väpnade grupper

Foto: IPS
Den före detta barnsoldaten Mulume (längst fram) från Kongo-Kinshasa.
Foto: IPS
Den före detta barnsoldaten Mulume (längst fram) från Kongo-Kinshasa.
Foto: IPS
Den före detta barnsoldaten Mulume (längst fram) från Kongo-Kinshasa.

De insatser som görs för att förhindra att barn engagerar sig i extremistiska grupper bygger ofta på uppfattningen att rekryteringen sker efter att barnen blivit ”radikaliserade”. Men ideologi är sällan den främsta orsaken, menar författarna till en ny rapport.

 

FN-universitetet UNU har, i samarbete med andra FN-organ, sammanställt en rapport om orsakerna till att barn blir utnyttjade i våldsamma konflikter. Uppgifterna bygger på erfarenheter från fält i Mali, Irak och Nigeria.

– För närvarande finns det en tendens att förklara att barn engageras i konflikter på grund av att de blivit radikaliserade och formade av våldsideologier. Men det är sällan den avgörande orsaken, säger forskaren och projektledaren Siobhan O’Neil till IPS.

Situationen i Mali är ett exempel där barn som utnyttjas som stridande ofta kopplats samman med en radikaliseringsprocess – men detta stämmer sällan, enligt forskarna.

– I Mali är konflikter mellan olika grupper om resurser och boskap – något som förvärras av klimatförändringar och statlig korruption – en mycket viktigare orsak till att barn ansluter sig till väpnade grupper, säger Siobhan O’Neil.

I fall där våldsam ideologi fungerat som en drivkraft är detta enligt studien bara en av flera samverkande skäl till att barn har kunnat rekryteras till stridande grupper.

I Nigeria har terrorgruppen Boko Haram kombinerat sin religiösa extremism med ett fördömande av den nigerianska staten. Och enligt rapportförfattarna kan fientligheten mot statsmakten vara den främsta drivkraften till att människor som drabbats av statligt förtryck och våld lockas att gå med i terrorgruppenringen.

Rapportförfattarna understryker även att det för många barn som lever i konfliktområden helt enkelt inte går att förbli neutrala.

– Detta är i stort sett omöjligt för barn i en krigszon. När en väpnad grupp är den enda arbetsgivaren, som i delar av Syrien och Nigeria, så kan den enda möjligheten att överleva vara att låta sig bli rekryterad, säger Kato Van Broeckhoven, som varit med och skrivit rapporten, till IPS.

Enligt rapportförfattarna är många av de satsningar som görs för att hjälpa barn som ingår i väpnade grupper inriktade på ett ”ideologiskt förhållningssätt” där fokus ligger på att motverka våldsam extremism. Men eftersom detta sällan är den främsta orsaken menar Siobhan O’Neil att dessa satsningar bara ska genomföras i de fall då det finns klara bevis för att det är rätt förhållningssätt.

Rapporten belyser även att barn och ungdomar i vissa fall lockas av väpnade grupper eftersom de kan erbjuda en form av samhörighet, betydelse och disciplin i ett omgivande samhälle som präglas av kaos. I Mali och Nigeria kan de väpnade grupperna erbjuda unga människor en status som de annars inte skulle haft möjlighet att uppnå.

– Det är viktigt att satsningar som syftar till att förhindra rekrytering, få unga att lämna och bli återintegrerade i samhället, tar hänsyn till detta och tillämpar ett helhetsperspektiv för att bemöta barnens behov och problem, säger Siobhan O’Neil.

 

Will Higginbotham

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 49 Demokraatti
KEVYET TULOKSET - Perustulokokeilu päättyy vuoden lopussa
LIISA JAAKONSAARI- Konkarimeppi kertoo oppineensa ainakin yhden asian -
TARKKA JA LENNON - Kirja-arvioissa muistelmia
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa


Senast