Under augusti månad infaller årsdagen för när Indien och Pakistan blev självständiga från det brittiska styret 1947. Nu har månaden ännu en gång blivit historiskt betydelsefull efter att den indiska premiärministern Narendra Modis regering den 5 augusti drog tillbaka självstyret för Kashmir – trots att det är en status som finns fastslagen i den indiska konstitutionen.

Åtgärden genomfördes av premiärministerns hindunationalistiska parti BJP med hänvisning till att självstyret ska ha hämmat utvecklingen i Kashmir och ha bidragit till att göda terrorism och smuggling.

Inom kort kallades tusentals soldater till delstaten, vars kommunikationer även stängdes i en tidigare aldrig skådad omfattning. Experter påpekar att den indiske premiärministerns åtgärder mot den muslimska majoriteten som lever i Kashmir utgör ett vågspel som riskerar att utlösa en stor konflikt med Pakistan – samtidigt som den också hotar att elda på de långvariga oroligheter i delstaten som redan har kostat tiotusentals människoliv.

Innan självständigheten 1947 hade Kashmir intagits av britterna 1846. Men innan dess var Kashmir en välfungerande stat som hade funnits i ett århundrade. Den brittiska avkoloniseringen av den indiska subkontinenten fick en avgörande betydelse för den oreda som ledde till att Kashmir hamnade i en cykel av våld och krig – samt till dödläget mellan Indien och Pakistan, som båda gjort anspråk på Kashmir under de senaste 70 åren.

I dag utgör Kashmirs geopolitiskt viktiga position och dess glaciärvattenreserver – som förser miljontals människor med dricksvatten och el från vattenkraft – en extra dimension till den tidigare konflikten mellan Pakistan och Indien.

Kashmirfrågan har utlöst två krig och en större konflikt mellan länderna, 1947, 1965, och 1999. Detta medan ett antal resolutioner från FN:s säkerhetsråd har slagit fast att befolkningen i Kashmir har rätt till självbestämmande.

Inom regionen uppfattar många det som att BJP försöker förändra Kashmirs etniska sammansättning, genom att förmå fler hinduer att flytta till regionen.

Narendra Modis regering har sedan länge drivit på spänningarna mellan hinduer och muslimer i landet, och dess fokus ligger på ”hindutva” – som kan översättas till ”hinduiskhet”. Det är en form av hindunationalism där hinduismen ses snarare som en identitet än en teologi eller religion.

Hindunationalismen har följts av en anti-muslimsk retorik, där muslimska män anklagas för att försöka förändra landets demografi genom att förföra hinduiska kvinnor. Detta samtidigt som lynchningar av muslimer som anklagats för att äta nötkött (från den ko som är helig inom hinduismen) har uppmuntrats i delstater som styrs av BJP.

Det är uppenbart att det handlar om en strategi som syftar till att styrka ”hindutva” och ytterligare isolera den stora muslimska minoriteten i landet. Och politiken gentemot Kashmir utgör en viktig del av denna strategi.

En central fråga är om beslutet att dra tillbaka Kashmirs självstyre kommer att gynna befolkningen i delstaten, som BJP-regeringen hävdar. Som läget är nu talar lite för detta. Efter en dryg månad av stängda kommunikationer och utegångsförbud har protesterna i Kashmir blivit mer våldsamma samtidigt som de indiska styrkorna inte har lyckats återställa ordningen. Enligt rapporter i medierna har runt fyra tusen personer gripits sedan beslutet om slopat självstyre togs.

Den indiska åtgärden genomförde bara fem månader efter att relationerna mellan Indien och Pakistan bröt samman, efter att Indien hävdat att en pakistansk självmordsbombare dödat 44 indiska soldater i ett attentat i Kashmir. Detta ledde till att båda länderna genomförde flygangrepp mot varandra.

Den nuvarande situationen hotar att höja temperaturen i denna konflikt ytterligare mellan de båda kärnvapengrannarna.

Indien försvarsminister Rajnath Singh har sagt att landet står fast vid sitt löfte om att inte vara först med att använda kärnvapen, men har samtidigt meddelat att framtidens riktlinjer beror på hur omständigheterna utvecklas.

Det ständiga kärnvapenhotet gör situationen i Kashmir till en av de farligaste i världen. Och eftersom de båda länderna konsekvent har misslyckats med att göra några framsteg, är det internationella samfundets, och FN:s, agerande avgörande för att konflikten ska kunna kylas ned i stället för att den ska eskalera ytterligare.

Även om möjligheterna är mindre så länge det populistiska BJP sitter vid makten, så skulle påtryckningar från det internationella samfundet kunna bidra till att båda länderna drar sig tillbaka från randen till krig.

Och medan Narendra Modis försöker omforma Indien för att passa BJP:s mål om hindutva, kommer befolkningen i Kashmir att fortsätta sig kamp för självbestämmande.

*Abdullah Yusuf forskar och föreläser om internationella relationer, och är knuten till Dundees universitet.

*En längre version av denna artikel har tidigare publicerats av The Conversation.