MENY

Indiskt taxiföretag stärker kvinnor i megastaden Mumbai

Kuva: Foto: Ida Karlsson/IPS
Jahhavi Kshsarter vid Mumbais internationella flygplats Chhatrapati Shivaji.

Jahhavi Kshsarter kör ut på Western Express Highway och är noga med att undvika svärmen av bilar, lastbilar och motorcyklar som visslar förbi. Hon är en av 65 anställda i ett taxiföretag i Mumbai som bara har kvinnliga chaufförer.

 

Viira Cabs är en taxitjänst som drivs av kvinnor för kvinnor och som lanserades för tio år sedan i Mumbai, en stad som med förorterna har närmare 22 miljoner invånare. Företaget anställer bara kvinnliga chaufförer som alla är utbildade i självförsvar. Viira startades av entreprenören och aktivisten Preeti Sharma Menon och utgör en plattform för fattiga kvinnor i staden. Bilarna går på biogas och chaufförerna är utbildade i att köra mjukt och säkert. Bland kvinnorna finns de som är ensamma familjeförsörjare. Jahhavi Kshsarter säger att hon nu kan tjäna mer än 10 000 rupier per månad, motsvarande cirka 1 300 kronor, vilket är en hygglig lön i Indien.

Viira, som betyder modig kvinna, är även ett rekryteringskontor och en skola som erbjuder förarutbildning. Företagets har en tolv veckor lång utbildning med körlektioner samt utbildning i trafiksäkerhet, fordonskunskap, muntlig kommunikation, kvinnors rättigheter och självförsvar. Kursdeltagarna får också tips om hur de ska hantera ilska på vägarna och undvika konflikter. Inkluderingen av kvinnor inom transportservicen har ett dubbelt syfte – att ge kvinnor möjlighet till en säker resa och att skapa arbetstillfällen för kvinnor som kommer från fattiga förhållanden. Viira Cabs strävar också efter att bidra till ökad säkerhet på vägarna genom att främja säker, defensiv körning.

– Trafiken här i staden är farlig. Jag vet för båda mina föräldrar omkom i en trafikolycka. Men det här är mitt levebröd. Jag kör taxi för att kunna försörja mig och min sexåriga son, säger Jahhavi Kshsarter till IPS.

 


Männen irriteras
De manliga förarna i staden skrattar när de ser en kvinna bakom ratten.

– De säger att kvinnor inte kan köra bil och försöker att köra om mig, säger Jahhavi Kshsarter medan hon navigerar säkert genom trafiken i morgonrusningen.

Gatorna ekar av ljudet från bilar och lastbilar som skramlar fram målade i ett kalejdoskåp av färger, mönster, slogan och symboler. Rusande motorer och otåliga tutor fyller luften. Bland kunderna finns turister, stadsbor och även Bollywoodstjärnor. Jahhavi Kshsarter berättar med ett stort leende att hon träffat en av de mest kända filmskådespelarna, Salman Khan. En gång körde hon en vän till honom från flygplatsen till hans lägenhet i medelklassförorten Bandra i västra Mumbai.

Jahhavi Kshsarter tog sitt körkort för tio år sedan och började arbeta som taxichaufför. -Jag har ett litet barn och ingen annan som hjälper mig. Jag var tvungen att hitta ett jobb för att kunna försörja mig och min son och så att jag skulle kunna betala hans skolavgift. Jag hoppas att min son blir en stor man en dag.

Sonen går i en privatskola i staden Pune, 150 kilometer från Mumbai där hon kan besöka honom en gång i halvåret.

I kollektivtrafiken i indiska storstäder utsätts många kvinnor för sexuella trakasserier. De senaste årens debatt om kvinnornas utsatta situation har ökat behovet av säkra transporter i flera storstäder.

År 2015 dömdes en av chaufförerna vid taxibolaget Uber för att ha våldtagit en 27-årig chef för ett finansbolag i New Delhi. Och mordet och den brutala gängvåldtäkten på en 23-årig student på en buss i New Delhi 2012 gav upphov till starka protester. Händelsen skakade om hela Indien. Sedan dess har diskussionen om våld mot kvinnor fått ett större utrymme i samhällsdebatten. Det tvingade bland annat regeringen att inrätta en panel för att ändra lagar som berör våld mot kvinnor.

ÄMNESORD

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion