I undersökningen “Survey for international experts in Finland 2024” deltog det över 1000 ingenjörsproffs. Majoriteten av de tillfrågade har haft en fast anställning i Finland och bott flera år i landet. Undersökningen betonade frågor om diskriminering, arbetsmöjligheter och den rådande samhällsdebatten kring invandring. Hela 81 procent av de tillfrågade höll inte med om att Finland kommer att vara ett bättre hem för invandrare om fem år.

89 procent av de som svarade ansåg att invandringsdebatten i landet är oroväckande och endast 52 procent skulle rekommendera Finland som bostads- och arbetsort för utlänningar.

– Situationen är ohållbar. Finland håller på att driva ut just de människor som skapar den framtida ekonomiska tillväxten här. Det är meningslöst för beslutsfattarna att hålla vackra tal om verkligheten för utlänningar i Finland framstår som så kall, uttrycker Juhani Nokela, direktör för TEK:s PR-verksamhet.

Regeringsprogrammet har föreskrifter om att öka på mängden internationell rekrytering. Målet är att “stärka den positiva bilden av Finland i syfte att främja invandring av i synnerhet högutbildad arbetskraft, arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen och exportindustrin samt säsongsarbetare”.

– Det råder hård konkurrens om talangerna på arbetsmarknaden. Man kan inte delta i den internationella konkurrensen genom att prata med främlingar från rökstugan. Förmågan att attrahera och rekrytera internationell talang är avgörande för Finland, säger Maria Jauhiainen, jurist på Finlands Ingenjörsförbund.

Ändringarna i invandringspolitiken som regeringen siktar mot skapar också osäkrare tillstånd för vissa utländska arbetstagare. Mängden kvotflyktingar minskar, asylsökande som fått ett negativt beslut kommer inte längre att kunna söka uppehållstillstånd för att arbeta i landet och uppehållstillstånd upphör tre månader efter att personens anställningsförhållande avbryts.

Diskrimineringen i rekryteringsskedet ett problem

Trots att diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i alla arbetsförhållanden, inklusive rekrytering, har det förblivit ett problem i landet. I undersökningen så ansåg över 40 procent att de hade upplevt diskriminering i situationer kring rekrytering. Skillnaden mellan könen var heller inte stor, då 41 procent av männen och 43 procent av kvinnorna uppgav att de upplevt diskriminering. För arbetare från Asien och Afrika var det vanligast att uppleva diskriminering.

De vanligaste orsakerna som angavs var bland annat bristande kunskaper i finska och att den finska arbetsmarknaden inte värdesätter kvalifikationer och arbetslivserfarenhet som samlats i utlandet.

Detta instämmer med en översikt som statsrådet gjorde 2021 om diskrimineringen i rekrytering som kom fram till att det fortsättningsvis är vanligt i Finland, vilket antyder att juridiska medel är otillräckliga för att ta itu med problemet. Ett antal tekniska verktyg som, till exempel, implementeringen av anonyma processer för arbetssökande kan därmed bidra till en jämlikare arbetsmarknad också för internationella arbetssökande.

Både Nokela från TEK och Jauhiainen från IL anser att det nu behövs snabba och konkreta lösningar för att underlätta situationen för utlänningar.

– Det krävs goda kunskaper i engelska för att få jobb. Arbetsgivarna måste erbjuda utbildning i finska, eftersom det är det bästa sättet att integreras i Finland. Anonym rekrytering skulle säkert också minska den omedvetna diskrimineringen, säger Nokela.

Kunskap om arbetstagarens rättigheter bristfällig bland utländska arbetare

Utländska arbetare har låg kunskap om deras rättigheter i arbetslivet. Endast 20 procent av de tillfrågade ansåg att de hade god eller mycket god kunskap om deras rättigheter i arbetsförhållanden. Osäkerheten om rättigheterna som arbetstagare har öppnar upp ytterligare möjligheter för utnyttjande från arbetsgivarens håll.

23 procent hade varit arbetslösa under de senaste 1,5 åren. Arbetslöshet och speciellt arbetslöshet på lång sikt är vanligare bland människor med invandrarbakgrund än resten av befolkningen.

– Bristande kunskap utsätter människor för exploatering och ökar risken för dåliga erfarenheter av arbetslivet i Finland. Att förstå reglerna i det finska arbetslivet är viktigt för att arbetsmarknaden ska fungera, påminner Nokela på TEK.

Däremot visade undersökningen också positiva resultat om hur utländska ingenjörsproffs upplever den finländska arbetsplatsen. ​​64 procent upplever att de alltid eller ofta behandlas på samma sätt som infödda finländare i sitt arbete och 67 procent känner sig mycket väl eller väl integrerade i det finska samhället. Mer än hälften anser också att deras arbetssituation är stabil och motsvarar deras kompetens. Det finns ändå klart möjligheter för utveckling i alla tre områden om målet är att fortsätta locka talang till landet.

Enligt Boston Consulting Groups undersökning “Decoding Global Talent” om arbetstagares preferenser internationellt föll Finland i rangordningen till plats nummer 25 bland länder som arbetstagare attraheras till. Däremot är Finlands säkerhet och arbetsmöjligheter starka orsaker till att arbetstagare lockas till landet. Enligt samma rapport vill färre finländare också flytta utomlands för att arbeta. De populäraste länderna för arbetstagare är sådana där språkkunskaperna redan är tillräckliga, vilket stöder Nokelas argument om att det bör erbjudas språklig integration för att fresta invandrare.