Internationellt

Jättelikt vattenkraftverk slår hårt mot urfolk i Amazonas

Foto: Mario Osava/IPS
Det enorma vattenkraftverket, när det fortfarande var under uppbyggnad 2015. Det sattes sedan i drift i november 2019, trots att projektet hade kritiserats hårt av både experter och företrädare för de lokala ursprungsfolken.

Vattenkraftverket Belo Monte i Amazonas i Brasilien har slagit hårt mot den lokala ursprungsbefolkningen. De uppger att den flod som är så viktig för hela deras kultur och försörjning nu har gått förlorad.

IPS

Arbetarbladet

 

 

– Xingufloden är avgörande för vår livsstil och för våra inkomster. Men nu känner vi inte igen den längre. Vattenflödet är inte naturligt längre, utan styrs av kraftverkets fördämningar, säger urfolksledaren Bel Juruna till IPS.

 

Fördämningarna styrs av energibolaget Norte Energia, som numera använder flodvattnet för att driva Belo Montes vattenkraftverk. Anläggningen är byggd i regnskogen vid Xingufloden i östra Amazonas vid flodkröken Volta Grande.

 

Kraftanläggningen är den tredje största i världen av sitt slag, men kan bara generera 40 procent av dess fulla kapacitet i genomsnitt. Detta eftersom vattenflödena i floden är betydligt kraftigare under regnperioden jämfört med under de torrare perioderna. I samband med uppförandet av kraftverket dirigerades en del av vattnet om via en två mil lång konstgjord kanal. Men denna kanal visade sig även påverka kraftverkets elproduktion.

 

– Vi vet inte längre hur vi ska kunna ta oss fram på floden eftersom kraftverket öppnar och stänger fördämningarna efter eget tycke, säger Bel Juruna.

 

Hon tillhör urfolket juruna, som själva även kallar sig för yudjá, vilket betyder ”flodens ursprungsbefolkning”.

 

Xingu är en av de största bifloderna i Amazonas och kring Volta Grande krävs det både skicklighet och goda förkunskaper för att kunna navigera längs flodens farliga och vilda vatten. Nu har de ständigt växlande vattennivåerna gjort navigeingen mycket svårare.

 

Livet självt hotas när naturen går miste om de naturliga vattenflödena – det gäller träd, fiskar och andra djur”

 

Bel Juruna säger att de minskande vattenflödena utgör ett hot mot de träskområden som årligen fylls av flodens vatten. Det är på dessa platser den fisk och de sötvattensköldpaddor som utgör en viktig del av urfolkets diet förökar sig.

 

– Livet självt hotas när naturen går miste om de naturliga vattenflödena – det gäller träd, fiskar och andra djur, säger Bel Juruna.

 

Hon bor i byn Miratu som ligger vid flodens strand.

 

I december 2019 fick jurunafolket stöd för sin kritik av den brasilianska miljömyndigheten IBAMA. Myndigheten slog då fast att de minskade vattenflöden som vattenkraftverket gett upphov till utgjorde ett hot mot reproduktionen inom ekosystemet – och mot lokalbefolkningen.

 

Av det skälet rekommenderade myndighetens experter att vattenflödena kraftigt skulle utökas under delar av året: Men energibolaget har motsatt sig åtgärderna, vilket resulterat i en juridisk process som ännu inte är avslutad.

 

Biologiprofessor Juarez Pezzuti är expert på sköldpaddor och verksam vid Parás federala universitet. Han säger till IPS att det krävs att vattenflödena är höga åtminstone under årets tre första månader för att fiskar och sköldpaddor ska kunna föröka sig.

 

– Det är avgörande att vattnets volym är tillräcklig för att tränga in i omgivande skogsområden vid rätt tidpunkt, säger han.

 

Det enorma vattenkraftverket har varit ifrågasatt av miljömyndigheter, företrädare för urfolken och experter ända sedan projektet lanserades 2009. Kritiker varnade tidigt för att verksamheten skulle utgöra ett hot både mot miljön och lokalbefolkningarna.

 

Men i november 2019 invigdes kraftverket ändå.

 

– För jurunafolket har inte bara tillgången på mat minskat, utan vi har också drabbats hårt kulturellt, säger Bel Juruna.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE