Fackförbundet JHL:s representantskap godkände på tisdag kväll förlikningsnämndens medlingsbud i den kommunala kollektivavtalstvisten. Förslaget godkändes på villkoret att också de övriga avtalsparterna godkänner det. Representantskapets beslut var inte enhälligt men omröstningssiffrorna var ändå klara: 67 ledamöter röstade för att medlingsbudet godkänns, 27 emot. En ledamot röstade blankt.

Det fördes en lång diskussion om medlingsbudets innehåll. En del av ledamöterna försvarade förslagets långsiktiga verkningar, andra kritiserade löneprogrammets starka arbetsgivarbetoning. Löneprogrammets inverkan är 5,1 procent och det fördelas som lokala rater. Löneprogrammet stöder en lösning på arbetskraftsbristen, individuella lönetillägg och lönehöjningar.

Enligt JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine är det treåriga avtalet inklusive sin lönehöjningsstruktur sådant att det bryter mot den så kallade finska modellen.

– I medlingsbudet är lönehöjningarna de kommande tre åren minst 1,9 procent per år oberoende av vad som avtalas inom exportbranscherna och industrin. Om man inom dessa branscher kommer överens om större höjningar, kommer skillnaden dessutom att räknas med i kommunernas och välfärdsområdenas lönehöjningar. I praktiken har kommunsektorn genom medlingsbudet gått igenom arbetsmarknadens glastak då den privata sektorns lönehöjningar medför större löneglidningspengar för den offentliga sektorn.

– Det första året uppgår lönehöjningarna till sin kostnadseffekt till 2,53 procent, året därpå till 4,8 procent och det tredje året till så mycket som 10 procent.

Medlingsbudets faktiska kostnader är högre för arbetsgivaren än enbart lönehöjningarna. Den här så kallade kostnadseffekten innebär att arbetstagarna, utöver lönehöjningarna, drar nytta av förändringar till det bättre i arbetslivets kvalitet och till exempel förbättringar i arbetshälsa som skrivits in i kollektivavtalstexten.

– Det femåriga löneprogrammet som verkställs utöver lönehöjningarna är lika stort för alla kommunala avtalsområden. Med det tar man sig an förbättringar i tillgången till arbetskraft och reformen av lönesystemen att bli mer sporrande. Dessutom tillkommer endast för välfärdsområdena en miljard euro (1 000 000 000) för löneharmonisering som föranleds av vårdreformen ovanpå medlingsbudets lönehöjningar, säger Niemi-Laine.

JHL anser också att familjedagvårdarnas kommande månadslön och beaktandet av arbetsplatshandledarnas roll är positivt. Bägge är resultat av långsiktigt påverkansarbete. Familjeledighetsreformens samordning med kollektivavtalsbestämmelserna på ett familjevänligt sätt är positivt i avtalslösningen.

Niemi-Laine påminner om att JHL:s linje från första början varit att löneprogrammet och lönehöjningarna tillhör alla.

– Detta är början på ett arbete med vilket vi lyfter upp kommunernas lågavlönade yrkesproffs ur en fullständigt oförtjänt lönegrop. Till exempel det första årets blandade lösning för lönehöjningarna ökar inte löneklyftorna utan stödjer de lågavlönade arbetstagarnas ställning, säger hon.

Godkännande av medlingsbudet förutsätter att alla förhandlingsparter godkänner det.

Avtalsparter i de kommunala kollektivavtalsförhandlingarna är Offentliga sektorns union JAU, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Förhandlingsorganisationen för social- och hälsovårdsbranschen Sote och arbetsgivarens representant Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.

Inom kommunerna och välfärdsområdena tillämpas flera kollektivavtal. De är allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA, kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal TS, kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade TIM-AKA, SH-avtalet, läraravtalet UKTA och kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare LÄKTA.