MENY

Jyty: Papporna bör ha bättre möjligheter att ta familjeledigt

Kuva: Foto: Pixabay

Målet för reformen av familjeledigheterna bör vara en jämlik möjlighet för båda föräldrarna att delta i familjelivet. Kvinnornas arbetsmarknadsposition bör förbättras och man bör finna flexibla metoder att förena arbetet och familjelivet, enligt offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty (före detta Kommuntjänstemannaförbundet KTF).

 

 

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, som talade vid Jytys föreningsdagar för Norra Finland i Levi den sista september, vill behandla familjeledighetsreformen som en bred helhet.

– Papporna bör ha bättre möjligheter än nu att ta familjeledigt exempelvis genom att förlänga faderskapsledigheten. Föräldraledighetskvoterna som ges papporna förändrar dock inte nödvändigtvis situationen om det inte sker en klar attitydförändring i en familjevänligare riktning, speciellt på mansdominerade arbetsplatser. Att exempelvis anställa en vikarie för faderskapsledigheten borde vara lika naturligt som för moderskapsledigheten, påpekar Pihlajamäki.

Samtidigt bör man fästa uppmärksamhet vid möjligheterna till flexibelt arbete genom att utveckla exempelvis självvalt deltidsarbete, arbetstider och distansarbete. Dylika verksamhetsmodeller för familjevänliga arbetsplatser bör förstärkas, såsom det nämns i regeringsprogrammet. I reformen bör man också beakta andra saker, såsom småbarnspedagogik, dagvård och deras avgifter.

– Familjernas självbestämmanderätt bör dock respekteras. Familjerna bör själva ha rätt att bestämma hur familjeledigheterna används. Detta gäller exempelvis en situation där mamman vill amma barnet enligt amningsrekommendationerna, säger Pihlajamäki.

 

De lågutbildade kvinnornas position bör förbättras

Familjeledighetsproblemen verkar drabba lågutbildade kvinnor både ekonomiskt och med tanke på arbetskarriärsutsikterna. Återvändandet till arbetsmarknaden försvåras när familjeledigheterna drar ut på tiden, speciellt om man inte har en fast arbetsplats, tillräcklig utbildning eller tidigare arbetserfarenhet.

Speciellt de kvinnor och familjer som lever på hemvårdsstöd har det ekonomiskt väldigt knapert och skillnaden till den inkomstrelaterade föräldradagpenningen är stor.

– Att förkorta eller ta bort hemvårdsstödet skulle sannolikt bara leda till att kvinnor i en svag arbetsmarknadsposition skulle bli arbetslösa.

– Man måste lyfta fram saker som inte diskuterats offentligt. En sådan sak är föräldradagpenningarnas kraftiga bundenhet till inkomsten, där skillnaden mellan en låginkomsttagare och en höginkomsttagare är förvånansvärt stor, fortsätter Pihlajamäki.

Hon understryker vidare att man också bör komma ihåg att arbetsgivarna och arbetstagarna tillsammans med sina sjukförsäkringsavgifter finansierar den inkomstrelaterade dagpenningen och staten bekostar bara föräldradagpenningarna som betalas som minimibelopp.

 

Jyty representerar ungefär 55 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommunernas, samkommunernas och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 87 procent kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion