Nyheter

Jyty: Papporna bör ha bättre möjligheter att ta familjeledigt

Målet för reformen av familjeledigheterna bör vara en jämlik möjlighet för båda föräldrarna att delta i familjelivet. Kvinnornas arbetsmarknadsposition bör förbättras och man bör finna flexibla metoder att förena arbetet och familjelivet, enligt offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty (före detta Kommuntjänstemannaförbundet KTF).

ABL

 

 

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, som talade vid Jytys föreningsdagar för Norra Finland i Levi den sista september, vill behandla familjeledighetsreformen som en bred helhet.

– Papporna bör ha bättre möjligheter än nu att ta familjeledigt exempelvis genom att förlänga faderskapsledigheten. Föräldraledighetskvoterna som ges papporna förändrar dock inte nödvändigtvis situationen om det inte sker en klar attitydförändring i en familjevänligare riktning, speciellt på mansdominerade arbetsplatser. Att exempelvis anställa en vikarie för faderskapsledigheten borde vara lika naturligt som för moderskapsledigheten, påpekar Pihlajamäki.

Samtidigt bör man fästa uppmärksamhet vid möjligheterna till flexibelt arbete genom att utveckla exempelvis självvalt deltidsarbete, arbetstider och distansarbete. Dylika verksamhetsmodeller för familjevänliga arbetsplatser bör förstärkas, såsom det nämns i regeringsprogrammet. I reformen bör man också beakta andra saker, såsom småbarnspedagogik, dagvård och deras avgifter.

– Familjernas självbestämmanderätt bör dock respekteras. Familjerna bör själva ha rätt att bestämma hur familjeledigheterna används. Detta gäller exempelvis en situation där mamman vill amma barnet enligt amningsrekommendationerna, säger Pihlajamäki.

 

De lågutbildade kvinnornas position bör förbättras

Familjeledighetsproblemen verkar drabba lågutbildade kvinnor både ekonomiskt och med tanke på arbetskarriärsutsikterna. Återvändandet till arbetsmarknaden försvåras när familjeledigheterna drar ut på tiden, speciellt om man inte har en fast arbetsplats, tillräcklig utbildning eller tidigare arbetserfarenhet.

Speciellt de kvinnor och familjer som lever på hemvårdsstöd har det ekonomiskt väldigt knapert och skillnaden till den inkomstrelaterade föräldradagpenningen är stor.

– Att förkorta eller ta bort hemvårdsstödet skulle sannolikt bara leda till att kvinnor i en svag arbetsmarknadsposition skulle bli arbetslösa.

– Man måste lyfta fram saker som inte diskuterats offentligt. En sådan sak är föräldradagpenningarnas kraftiga bundenhet till inkomsten, där skillnaden mellan en låginkomsttagare och en höginkomsttagare är förvånansvärt stor, fortsätter Pihlajamäki.

Hon understryker vidare att man också bör komma ihåg att arbetsgivarna och arbetstagarna tillsammans med sina sjukförsäkringsavgifter finansierar den inkomstrelaterade dagpenningen och staten bekostar bara föräldradagpenningarna som betalas som minimibelopp.

 

Jyty representerar ungefär 55 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommunernas, samkommunernas och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 87 procent kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE