Huvudnyheter

Kaj Andersson: ”Man kan vara både kristen och socialist”

Foto: Topi Lappalainen
Kaj Andersson på partikongressen i Tammerfors.

Vandabon Kaj Andersson, 64, gick i pension i fjol efter att ha tjänstgjort som kaplan i Vanda svenska församling. Efter pensioneringen har han sadlat om och blivit aktiv socialdemokrat i Vanda med siktet inställt på kommunalvalet 2021. Vanda Svenska Socialdemokrater ställde upp honom till partikongressdelegat och han fick ursprungligen en suppleantplats. Sedan blev han uppringd ett par dagar före partikongressen i Tammerfors att han fick delta som röstberättigad delegat. På kongressen framträdde han till försvar av en human flykting- och invandringspolitik. ABL-intervjun med Andersson gjordes dels i Tammerfors, dels i Vanda på restaurang Chico’s i Dickursby.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Andersson har fått mersmak för politiken och har meddelat sin förening att han står till förfogande som kandidat i kommunalvalet. Kommunalorganisationen är inte ännu klar med den slutgiltiga kandidatuppställningen men en villighet att ställa upp finns på pastorns sida trots att han länge tvivlade om den politiska aktiviteten är en lämplig bana för en troende kristen som han. Andersson berättar gärna varför han har valt SDP och hur han kom till insikten att kristen socialism är något han kan företräda både i den politiska och i den religiösa gärningen. Han har gått en lång väg för att komma dit där han är nu.

 

– Min mamma var ensamförsörjare och hon fick tigga om dagisplats för barnen. Jag tillbringade fem somrar på församlingens sommarkoloni och fem somrar på scouternas sommarläger. Min morfar var min manliga förebild och han stödde SFP i lokala frågor och SDP i statliga frågor. Han arbetade som stins på Skinnarby station. Mamma har valt SFP och är med i Svenska Kvinnoförbundet, medan jag har anslutit mig till Vanda Svenska Socialdemokrater efter att ha varit sympatisör en längre tid. Jag gick först i Vallgårds svenska folkskola och sedan en viktig sak hände när jag gick i Andra svenska lyceum. Det gällde dagsverken som var till förmån för flyktingar från Moçambique på flyktingläger i Tanzania. Mänskliga rättigheter och kampen mot apartheid har blivit till en röd tråd som har motiverat mig under hela min karriär.

 

Andersson gick 1978 med i Furahakören som länge har sjungit sånger från Afrika och Asien. Kören deltog i de nordiska kyrkornas kampanj mot apartheid 1985. De sjöng befrielsekampens sånger från Sydafrika tillsammans med sånggruppen Fjedur från Sverige. Deras ledare Anders Nyberg hade lärt sig sångerna under ett olagligt besök hos den svarta befolkningen i Soweto utanför Johannesburg. Sedan den tiden har Andersson haft svarta vänner från Afrika och har upplevt kampen mot rasismen som en viktig politisk sak. En sak som påverkade partivalet på lång sikt var att SDP ställde upp Martti Ahtisaari i presidentvalet 1994. Namibias befrielsekamp var något Andersson följde noga med och Ahtisaaris roll i hur landets självständighet blev till väckte beundran. Eftersom också icke-partimedlemmar fick rösta i SDP:s primärval inför presidentvalet 1994, deltog även Andersson och röstade på Ahtisaari redan i det skedet som sympatisör.

 

Jag var influerad av amerikansk konservativ kristendom och tänkte att jag behövde begränsa mig till den religiösa aktiviteten.”

 

– I ett skede tänkte jag att det inte gick att kombinera min religiösa övertygelse med politisk aktivitet, att vara med i ett parti och att kandidera i val. Jag var influerad av amerikansk konservativ kristendom och tänkte att jag behövde begränsa mig till den religiösa aktiviteten. Furahakören, Finska missionssällskapets familje- och ungdomskör, var ett sammanhang som hjälpte mig att komma till insikt att man kunde kombinera de två världarna. Man kan vara både kristen och socialist! Jag kom i kontakt med människor som såg det som självklart att kunna vara båda två samtidigt.

 

Vanda svenska församling har en vänförsamling i nordvästra Namibia som ofta drabbas av torka, arbetslöshet och hungersnöd. Kyrkoherde Ilkka Turkka var mån om att man i Vanda skulle skänka en kyrka till Namibia och sju lutherska församlingar skulle göra det tillsammans. Finland drabbades av 1990-talsrecessionen, kyrkans skatteintäkter minskade, de frivilliga insamlingarna ledde inte till önskat resultat och chefen för byggnadsfirman som skulle bygga kyrkan avled i hjärnmalaria. Ritningarna för kyrkan i Opuwo i Kaoko bergstrakt kom till stånd så att missionärer minskade en domkyrkas ritningar till en tredjedel. Samarbetet med vänförsamlingen i Opuwo har varit av stor betydelse för Andersson.

 

– Ilkka Turkka var aktiv folkdemokrat och på 1980-talet kampanjchef åt Kalevi Kivistö. Det var inte alltid lätt för honom att kombinera prästyrket med den politiska aktiviteten och det har påverkat mitt beslut att aktivera mig partipolitiskt efter pensioneringen. Turkka och hans familj har varit viktiga med sin aktivitet i Icehearts, en förening som stöder unga pojkar och familjer i deras uppfostran genom lagidrott. Senare har tillkommit Nicehearts som finns till för kvinnor och flickor. Östra Vanda är  mycket invandrartätt och marginaliseringen är ett större hot i de invandrartäta områdena, konstaterar Andersson.

 

Av stor betydelse för Anderssons politiska inriktning har arbetet mot marginaliseringen varit. Allt som har gjorts för integreringen av invandrare och för bättre levnadsförhållanden för de fattiga har lagt grunden till den politiska aktiviteten som kristen socialist. Den kristna etiken hänger ihop med den socialistiska övertygelsen hos Andersson, medan de frågor som ligger honom närmast om hjärtat är invandrar- och språkfrågorna. I det sistnämnda fallet är det både de svenska frågorna och arbetet för olika minoritetsspråk i det mångkulturella Vanda som är viktiga profilfrågor.

 

– Jag har också goda kontakter bland de finskspråkiga. Min finskspråkiga fru träffade jag på 1980-talet på en missionsfest. Hon är ursprungligen hemma från Birkaland och arbetar som matematiklärare på yrkeshögskolan Metropolia i Helsingfors. Birgitta talar god svenska men har finska som modersmål. Vår familj är tvåspråkig. I Österbotten är det inte ovanligt med helt svenska namn i finskspråkiga familjer och det är därifrån hennes mors familj kommer. Vi gifte oss 1983 på Heliga Birgittas dödsdag men kunde inte göra det enligt planerna i Heliga Birgittas kyrka i Lembois som renoverades just då, så vi gifte oss i Vesilahti kyrka i grannkommunen i stället.

 

Anderssons politiska väg till den nuvarande verksamheten inom SDP har varit lång men också yrkesvalet som präst tog tid. Han utbildade sig först till radio- och TV-montör i en yrkesskola men blev inte ingenjör som han först hade tänkt. Fem år efter studentexamen från aftongymnasiet tog han sig till teologiska fakulteten. Som nyligen pensionerad präst har han äntligen tid för att testa sina vingar i politiken. Fackligt aktiv har han varit sedan mitten av 1990-talet. Hans lilla fackförening heter Teologer och Kyrkomusiker rf. som hör via Kyrkosektorn rf. till Tjänstemannaförbundet FTFC. På partikongressen var han en synlig gestalt i FSD:s delegation och nu hoppas han på klartecken för kandidatur i kommunalvalet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE