Opinion

Kan Bidens “brokiga” väljarbas besegra Trump den 3 november?

I åtta år var Joe Biden Barack Obamas vicepresident.

Nästan samtidigt som Donald Trumps tidigare kampanjstrateg och rådgivare Steve Bannon häktades för förskingring så accepterade Joe Biden nomineringen som Demokraternas presidentkandidat. Hans tal till nationen präglades av hopp och kamp mot mörkret och för ”USA:s själ”. Kärleken är mäktigare än hat. Hopp mäktigare än rädsla. Ljuset mäktigare än mörkret, sade Biden.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

Biden ansåg också att USA nu är redo att bli den generation som slutligen eliminerar rasismen från nationen. Trump har ”misslyckats med det mest grundläggande uppdraget i sitt jobb. Att skydda oss” och riktade hårt kritik mot den valhänta och svajiga hantering av coronapandemin som dödat minst 174 000 amerikaner och gör att nu är över 38 miljoner fler arbetslösa på kort tid.

 

Ett av många exempel på hur brett och brokigt Demokraterna bakom Joe Biden nu är att såväl vänsterinriktade lingvistikprofessorn Noam Chomsky som miljardärerna Michael Bloomberg och Warren Buffett, liksom den tidigare kampanjchefen Steve Schmidt för den avlidne republikanske senatorn John McCain står bakom Biden i presidentvalet. Ett annat exempel på samma anti-Trump- och pro-Biden-opinion var när 70 republikanska generaler och f d FBI- och CIA-chefer gick ut i ett gemensamt upprop för Biden. Ett mått på hur brokigt och brett stödet nu är för att Biden och för att göra Trump till en mandatperiods-president den 3 november. Och varför Biden med Kamala Harris som partner just nu har dubbelt så stort opinionsöverläge över Trump,  jämfört med vad Hillary Clinton hade vid motsvarande tidpunkt 2016.

 

Om det räcker för att besegra Trump den 3 november? Troligen, men inte helt säkert. Trumps väljare är visserligen en minoritet men en högljudd och aggressiv sådan – och de går och röstar i högre grad än vad Demokraternas väljare tenderar att göra. Valdeltagandet når ytterst sällan över 60 procent i USA och erfarenheten visar att en aktiv och välorganiserad minoritet tämligen ofta lyckas besegra en mera ljum och mindre aktiv majoritet. Och det särskilt om Trumplägret lyckas – med den högste US Post-chefens pro-Trumpvänliga stöd – begränsa möjligheterna till post- och förhandsröstning. Något som i kombination med radikalt färre vallokaler i vissa republikanskt styrda delstater kan ge ett lägre valdeltagande bland afroamerikaner och latinoväljare och missgynna Biden.  Särskilt som betydligt fler demokratröstande väljare än republikanska förväntas förhands- och poströsta.

 

–  Om ni ger mig förtroendet att leda er kommer jag att förvalta det.  Jag lovar att ta oss ut ur denna mörka period, sade Biden i sitt tal på Demokraternas corona-anpassade konvent.”

 

Lyckas inte Biden och hans vicekandidat Kamala Harris uppbåda tillräcklig entusiasm och kampvilja som bryter udden av vissa väljargruppers likgiltighet och skepsis så att de verkligen också går och röstar så finns risken att Trump, trots opinionsunderläget, ändå knappt skulle kunna bli knappt omvald med sin högljudda med aktiva väljarminoritet i ryggen. Detta om han vinner i nyckeldelstater som Wisconsin, Pennsylvania och Michigan eller Florida (med dess 39 elektorer) och nå över 270 elektorer som krävs för seger. Bidenlägret är medvetna om detta och vikten av mer entusiasm och mobilisering än vad Clinton förmådde 2016. Just nu leder Biden i alla dessa nyckeldelstater och har även god chans att ta hem McCains delstat Arizona och göra ett jämt val även i Texas.

 

Men då gäller det att hålla i hela vägen nu i höst. Formulera ett budskap och program om rättvisa, antirasism, empati och framtidsbyggande som lockar och bär också ut till de mera ljumma och skeptiska väljargrupperna. Allt från reformhungriga radikaler, hyggliga medelklassväljare och till Trumpkritiska republikaner. Skattepolitiken är en tydlig skiljelinje mot Trumps ”ekonomiska kvacksalveri” (sagt av Greg Mankiw som var ekonomisk rådgivare åt George W. Bush) med dess extrema gynnande av storbolag och superrika. Mot det står Bidens krav på höjda bolagsskatter och höjd federal inkomstskatt för de med höga inkomster. Både Biden och Harris har också uttalat sig positivt om en finansiell transaktionsskatt (EU också inne på det). Höjda minimilöner och bättre villkor att organisera sig fackligt ingår också i Bidens program. Och i Roosevelts anda har Biden också talat om behovet av storsatsningar på offentliga investeringar, ökade forskningsanslag och olika klimatåtgärder (elektrifierade transporter m m) och att USA ska tillbaka till Parisklimat-avtalet som Trump har dragit sig ur. Biden vill också bygga allianser internationellt med EU m fl för att den vägen möta Kinas växande maktanspråk samt vara en aktiv part inom Världshandelsorganisationen.

 

–  Om ni ger mig förtroendet att leda er kommer jag att förvalta det. Jag lovar att ta oss ut ur denna mörka period, sade Biden i sitt tal på Demokraternas corona-anpassade konvent. Och om Trumps presidentperiod sade Biden: ” En president som inte tar ansvar, vägrar lämna, skyller på andra, eldar på hat och splittring. Han vaknar varje dag och tror att jobbet bara handlar om honom, aldrig om er.” Och om hur han som president och USA:s nya överbefälhavare sade Biden.

 

– Tiden för daltande med diktatorer är över! Och ”jag kommer inte heller acceptera utländsk inblandning i vår viktigaste demokratiska handling, att rösta”.

 

På Bidens kampanjbuss står det: ”våra bästa dagar ligger fortfarande framför oss”.  Men för Biden och Harris handlar det nu om en hård match för att övervinna ljumma väljargruppers skepsis, visa att demokratins försvarare inte kan vara mjuka utan hårda och bestämda – om Trump också ska få respass efter fyra usla maktår i Vita huset.

 

Trump kämpar i ett stabilt underläge på 6-8 procentenheter mot Biden. Men Trump kommer att göra allt för att försöka fuska till sig segern. Den risken fångas inte upp i opinionsundersökningar.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE