Internationellt

Kenya: Nedstängningar slår hårdare mot sluminvånare

Foto: Isaiah Esipisu/IPS
Slumområdet City Carton i Nairobi. En ny studie visar att befolkningen i den kenyanska huvudstadens fattigaste kvarter har drabbats betydligt hårdare av de restriktioner som införts för att hejda coronasmittan. Enligt nio av tio familjer har bristen på mat förvärrats.

De restriktioner som genomförts i Kenya för att hejda coronaviruset har slagit särskilt hårt mot de fattigaste i slummen – och lett till att många familjer tvingas äta en sämre kost. Det visar en ny studie.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Joseph Mandu har förlorat sitt arbete på en restaurang på grund av de nedstängningar som genomförts under pandemin. Men han har fortsatt att stiga upp varje morgon för att gå ut och leta efter tillfälliga arbeten i närheten av familjens hem i slumområdet City Carton i huvudstaden Nairobi. Han måste hitta en inkomst för att kunna försörja familjen, berättar han.

 

– När skolorna har varit stängda har alla vår fem barn suttit där i vårt enda rum. De behöver mat och vatten, som vi måste betala för, och tvål och allt annat som jag inte längre har råd med, berättar Joseph Mandu.

 

Dessutom ligger familjen efter med hyran. Och Joseph Mandus situation är långt ifrån unik.

 

De hårda restriktioner som införts av kenyanska myndigheter för att hejda virusspridningen har lett till att många sluminvånare fått det allt svårare att tjäna pengar och att kunna erbjuda sina familjer nyttig mat. Det visar en ny studie från forskningsorganisationen Alliance of Bioversity International och CIAT, som fokuserat på hur pandemin har förändrat matvanorna för befolkningen i Nairobis fattigaste områden.

 

Våra studier visar att närmare 90 procent av hushållen i slummen har drabbats av matbrist”

 

Forskarna konstaterar att krisen har drabbat personer som bor i slummen på fler sätt än andra medborgare. Myndigheterna uppmanas därför att ta större hänsyn till alla utmaningar som sluminvånarna ställs inför innan de genomför nya omfattande åtgärder för att bekämpa pandemin.

 

– Våra studier visar att närmare 90 procent av hushållen i slummen har drabbats av matbrist och inte har kunnat köpa den mat de har velat, som lokala grönsaker, mjölk och ägg, berättar Christine Chege, som leder forskningsprojektet, för IPS.

 

Joseph Lowasa Baraka vid sin lilla grönsaks- och fruktbutik i Nairobi. I samband med pandemin har många lokala försäljare börjat köpa in sina varor med hjälp av digitala verktyg för att undvika trängseln vid marknadsplatserna. Men för de fattiga i slummen har det blivit allt svårare att äta sig mätta på nyttig mat. Foto: Isaiah Esipisu/IPS

 

Forskarna har samlat in uppgifter från nästan 2 500 familjer i de fattiga stadsdelarna Kibera och Mathare och jämfört dessa med hur pandemin drabbat boende i mer välbärgade delar av Nairobi. Studien visar att över 40 procent av de boende i slummen saknar arbeten och att hushållens genomsnittsinkomst ligger på mindre än motsvarande 800 kronor i månaden.

 

Kenyas myndigheter har hittills infört hårda restriktioner och nedstängningar av restauranger, barer, kyrkor och andra allmänna platser för att bekämpa virusspridningen. Hittills har drygt 150 000 fall av covid-19 konstaterats i landet.

 

Åtgärderna har slagit mycket hårt mot de många människor som lever i landets slumområden, där invånarna lever mycket tätt och ofta tvingas dela på toaletter och andra gemensamma utrymmen. Barnen i dessa områden har nästan inga platser där de kan leka och det är i stort sett omöjligt att upprätthålla en social distansering.

 

De som bor i dessa områden saknar dessutom oftast egna fordon, vilket gör att många tvingas använda sig av trånga offentliga kommunikationer när de ska ta sig någonstans, eller tränga ihop sig flera personer på en motorcykel.

 

En del uppger att de använder sig av samma ansiktsmask i upp till en veckas tid. Men de bär den inte för att skydda sig mot covid-19, utan för att undvika de poliser som uppges utnyttja uppmaningen att bära ansiktsmask till att tvinga till sig mutor från i synnerhet fattiga personer.

 

I studien uppger en kvinna från Kibera som tar bromsmediciner mot hiv att hon under pandemin inte har kunnat upprätthålla den diet som läkarna har uppmanat henne till.

 

Forskarna menar att det behövs flera strategier för att hjälpa de fattigaste att hantera restriktionerna. Det mest akuta är att de behöver ekonomiskt stöd för att kunna få tillgång till näringsrik mat.

 

– I nästa steg behövs det insatser för att få ned matpriserna, säger Christine Chege.

 

Hennes förhoppning är att studien ska bidra till att situationen för landets mest utsatta grupper blir mer prioriterad i de framtida insatser som görs för att motverka smittspridningen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE