Huvudnyheter

Kjell Westö: Vi måste lyssna på varandras berättelser

Kjell Westö 2017.

Finlands historia präglas av å ena sidan tur, å andra sidan skicklighet och mod.
– Det ger oss paradoxalt nog också ett stort ansvar, sade Kjell Westö i sitt tal på självständighetsdagen.

 

Jubileumsårets nyckelord Tillsammans kom väl till användning då Raseborg och Ingå höll gemensam fest i Ingå på självständighetsdagen. Programmet var rikt på kultur och inramningen stilfull och värdig Finland 100 år.

Författaren Kjell Westö hade äran att hålla festtalet och inledde på det personliga planet. Han berättade om hur såväl hans farmor som mormor blev krigsänkor. Hur äldre i släkten hade svårt att tala om det som hänt. Hur fotografier på de stupade stod på hemmets piano utan att någon talade om dem. Hur detta inte var unikt i Finland utan någonting som på liknande sätt fanns i hundratusentals familjer.

Krigen ger enligt Westös tal också en ledtråd om varför Finland skiljer sig från Sverige på flera sätt, till exempel med breda regeringskoalitioner istället för blockpolitik.

– I Finland vet vi tyvärr hur det kan gå om politiska motståndare ser ner på och demoniserar varandra tillräckligt länge. Det kan bli inbördeskrig.

Westö lyfte fram vikten av att förhålla sig till det förflutna även kritiskt då det behövs eller då oegentligheter förtigs eller det förflutna inte behandlas tillräckligt noggrant. Hans eget förhållande till landets historia har gått från kritiskt individualistiskt till en mer ödmjuk syn av gemenskap, en förändring som gör att han finner sin tidigare uppfattning pinsam (som att Finlandia borde ha skrivits till en person kompositören älskade istället för till gemenskapen).

 

Tur, mod och skicklighet

De mörka episoderna till trots är Finland en framgångshistoria full av snabba vändningar. Kjell Westö lekte med tankar om vad som hade hänt om…? Ja, det förefaller som om ödet varit på Finlands sida, för att summera det hela kortfattat. Enligt Westö kan man med facit i hand konstatera “att det i många nyckelskeden kunde ha gått mycket värre än det gått.”

– Vi, Finland, är verkligen den där humlan som flyger fast den inte borde kunna. Ibland är historien bara ett stort rouletthjul, ibland har vi bara haft tur. Men vi har också varit skickliga och modiga, det erkännandet ska vi ge oss själva.

Men detta dubbla erkännande ger oss enligt Westö paradoxalt nog också ett ansvar:

 

– I en värld full av våld och förtryck, och full av orättvisa strukturer, borde vi som klarat oss genom våra umbäranden visa solidaritet och empati med dem som lider nu. Under historiens gång har finländare lidit svår hungersnöd, finländare har dött i tiotusental i krig, finländare har tvingats lämna sina hem och sina byar och städer, och finländska barn har i praktiken tvingats att bli ensamkommande flyktingbarn. Vi ska inte glömma vad vi utstått, men vi ska inte heller glömma att vi också fått hjälp. Vi människor är bröder och systrar över nationsgränserna:  ibland är man den som sträcker ut en hjälpande hand, ibland är man den hjälpta.

 

Mycket mer än krig

Jubileumsåret har enligt Westö tydligt visat “i hur hög grad vår nationella identitet bygger på att vi bevarade vår självständighet i krigen mellan 1939 och 1945.” Och som sagt inledde även han själv självständighetstalet med att lyfta fram krigssorgen i den egna familjen.

– Ändå vill jag hålla med Elisabeth Rehn, som nyligen sa att av de hundra år vi varit självständiga så har vi befunnit oss i krig under fyra, de övriga nittiosex åren har vi ägnat oss åt att bygga upp samhället. Varför alltid skriva och tala och göra film om krig, varför inte skriva och tala om freden och allt det goda vi byggt? Och varför syssla med det förflutna, när framtiden är full av enorma utmaningar som kommer att kräva nytänkande och krafttag, inte bara av Finland utan av alla länder i världen, sade Westö och konstaterade att det är där de unga kommer in, en generation som antagligen är “mer internationell, har mer global utblick än någon finsk generation före dem.”

– Den unga generationen lever mer än någon tidigare generation i en global by, där nästan alla problem och kriser till syvende och sist är gemensamma, fast det ibland är tungt för oss att medge att det är så.

Westö dristade sig till att gissa att framtidens utmaningar både för Finland och världen i stort kommer att vara enorma. Han uttryckte samtidigt en förhoppning om att “vår identitet om hundra år inte ska vara präglad av krig och förlust och sorg, och att vi inte ska vara tysta och slutna.”

– Och jag vill också uttrycka förhoppningen att vi i framtiden ska vara mer tillsammans än vi är i dag, att vi inte ska fly in i bubblor där vi bara lyssnar till dem som tänker just som vi, att vi inte ska misstro och vara rädda för dem som tänker och lever annorlunda. Vi ska inte förstöra det goda vi byggt under hundra år, vi får inte utplåna alla de fungerande kompromisser som kloka män och kvinnor från olika politiska läger utarbetade tillsammans. Vi måste se varandra över de nya och fortfarande ganska otydliga klass- och andra gränserna, och vi måste lyssna på varandras berättelser.

– De här förhoppningarna känner jag att jag vill yttra en historisk dag som denna, och det är också med de förhoppningarna jag vill avsluta mitt tal. Grattis hundraåringen, och ett djupt känt tack för allt du gett mig! Kiitos Suomi, ja onnea! sade Kjell Westö.

 

Gemensam självständighetsfest för Ingå och Raseborg, i Ingå 2017. Foto: Johan Kvarnström

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE