Internationellt

Klimatförändringar driver på människohandeln i Indien

Foto: Stella Paul/IPS
Klimatförändringar, naturkatastrofer och fattigdom uppges vara några av de faktorer som ökar människors sårbarhet för att utsättas för människohandel i Indien.

Klimatförändringarnas effekter slår allt hårdare mot Indien och de som drabbas hårdast är de fattiga och sårbara. Samtidigt ökar siffrorna över antalet kvinnor som försvinner i landet.

IPS

Arbetarbladet

 

Trots att Sundarban-deltat i den indiska delstaten Västbengalen ligger avlägset och främst är tillgängligt via båt har regionen blivit ett nav för människohandlare. De beger sig hit för att med falska förespeglingar locka med sig bybor, vars främsta inkomstkällor är fiske, jordbruk, insamling av ved och tillverkning av honung.

 

Den extrema fattigdomen i kombination med klimatförändringar, erosion, översvämningar och stigande havsnivåer har gjort det lättare att locka med sig kvinnor och barn som sedan riskerar att utsättas för prostitution under tvång, tvångsgiftermål eller barnarbete.

 

Här lever krokodiler, giftiga ormar och den bengaliska tigern. Och på senare år har klimatförändringar tillsammans med olika ekonomiska projekt inne i världens största mangroveskogar lett till ekologiska katastrofer, som i sin tur ökat de ovälkomna kontakterna mellan farliga djur och människor.

 

I takt med att deras habitat gått förlorade har fler dödliga tigerattacker drabbat bybor som rör sig i skogarna i jakt på ved och andra inkomstbringande naturresurser.

 

Människohandlare utnyttjar situationen genom att agera som påstådda jobbrekryterare, eller genom att lova flickor möjligheten till ett bättre liv genom giftermål”

 

Förra året genomförde Indiens myndighet för brottsstatistik, NCRB, en nationell studie över hur många människor som rapporteras som saknade i landet. Statistiken visade att Västbengalen, tillsammans med Maharashtra och Madhya Pradesh, är de tre delstater där allra flest kvinnor uppgavs ha försvunnit mellan 2016 och 2018. I alla dessa delstater har siffrorna över antalet kvinnor som rapporterats som saknade ökat varje år, och 2018 låg den på runt 30 000 fall per delstat.

 

I Sundarban har återkommande översvämningar slagit hårt mot befolkningens försörjningsmöjligheter, men också fått stora sociala konsekvenser. Många familjer har av ekonomiska skäl tvingats skicka iväg sina barn för att arbeta i städerna, eller i fabriker.

 

Människohandlare utnyttjar situationen genom att agera som påstådda jobbrekryterare, eller genom att lova flickor möjligheten till ett bättre liv genom giftermål. I många fall slutar det i stället med att flickorna utnyttjas i prostitution, medan andra blir svårt exploaterade som hembiträden, i bland så långt bort som i Mellanöstern.

 

Kustlinjen i Sundarban kryper hela tiden längre upp och forskare menar att en stor del av markerna kommer att ha försvunnit under vatten inom 25 års tid.

 

Längre norrut, i delstaten Assam, lever många som internflyktingar i läger efter att deras mark svepts bort av erosion eller översvämningar. I området Bhuragaon har närmare 40 byar försvunnit på grund av erosion.

 

En studie gjord av Michael Gerrard vid Columbia-universitetet pekar på sambandet mellan vattenrelaterade kriser, klimatförändringar och ökande människohandel, och förutspår att det är ett samband som kommer att förvärras med tiden.

 

Även FN:s generalsekreterare António Guterres har varnat för att klimatförändringar, naturkatastrofer och fattigdom är faktorer som ökar människors sårbarhet för trafficking.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE