FN:s generalsekreterare varnade i ett tal i New York för de förödande konsekvenser som hotar om inte världen ändrar kurs innan 2020.

– Vi riskerar att missa tidpunkten då vi fortfarande kan undvika skenande klimatförändringar, med förödande konsekvenser för människor och alla natursystem som upprätthåller våra liv, sade Antonio Guterres.

Strax efter den varningen publicerade FN:s livsmedelsorgan FAO sin årliga rapport om livsmedelssäkerheten i världen. I den slår FAO fast att antalet hungrande i världen under fjolåret ökade för tredje året i rad, och att en av de främsta orsakerna till detta är klimatförändringarna.

Rapporten visar att 821 miljoner människor i världen under förra året var drabbade av kronisk brist på mat. Det är en ökning med 17 miljoner jämfört med föregående år och innebär att siffrorna nu åter är lika höga som för närmare ett decennium sedan.

FAO beräknar att andelen av världsbefolkningen som lider av undernäring ligger på 10,9 procent. Värst är situationen i Afrika, där nästan var femte person – 256 miljoner människor – lider av undernäring.

Även i Latinamerika har situationen försämrats något, och andelen undernärda uppges ha ökat från 4,7 procent till 5,0 procent mellan 2014 och fram till 2017. Detta samtidigt som trenden med en minskning av antalet undernärda i Asien tycks ha tappat fart ordentligt.

Enligt beräkningen led 11,4 procent av alla asiater av undernäring under förra året, vilket motsvarar 515 miljoner människor.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Om inget görs kommer inte världen att kunna leva upp till det globala utvecklingsmålet att utrota hungern fram till 2030.

Rapportförfattarna understryker att klimatförändringar, militära konflikter och ekonomiska kriser, markförstörelse, vattenbrist och stigande havsnivåer tillsammans undergräver arbetet med att utrota hungern i världen.

Katastrofer relaterade till klimatet

Just nu samlas FN:s generalförsamling i New York där fler än 125 av världens politiska ledare kommer att hålla tal. Vid sidan av detta stora evenemang arrangerar New Yorks stad en temavecka om klimatförändringar, där huvudfokus ligger på klimatrelaterade naturkatastrofer.

Cindy Holleman vid FAO säger till IPS att antalet sådana katastrofer i form av värmeböljor, torkor, översvämningar och stormar, har fördubblats sedan början av 1990-talet.

– Det betyder att vi nu i genomsnitt drabbas av 213 medelstora och stora klimatkatastrofer varje år, säger Cindy Holleman.

Enligt henne är 80 procent av alla stora naturkatastrofer som rapporteras relaterade till klimatet. Och vädrets tilltagande oförutsägbarhet och extrema klimatfenomen har fått negativa effekter på produktionen av viktiga grödor i många tropiska regioner.

– Det handlar inte bara om sådant som kommer att ske i framtiden, utan det sker redan nu och det bidrar till ökningen av den globala hungern.

Enligt Cindy Holleman är torkor det mest förödande väderfenomenet i stora delar av världen. Det ligger bakom över 80 procent av de skador och förluster som drabbar jordbruket. Hon påpekar att i över en tredjedel av de länder där undernäringen har ökat på senare år, har detta sammanfallit med att jordbruken drabbats av svåra torkor. Särskilt hårt drabbades många länder av väderfenomenet El Niño 2015–2016 – och enligt Cindy Holleman bidrog det till att antalet personer som hungrar på global nivå började öka igen.

En av de senaste naturkatastrofer som drabbat världen var orkanen Mangkhut, som den 15 september orsakade död och förödelse på Filippinerna. Enligt FN drabbades närmare 900 000 människor medan enorma områden av ris- och majsodlingar skadades.

FN-chefen Antonio Guterres har kallar till ett toppmöte i september nästa år i syfte att få klimatfrågan högst upp på den politiska dagordningen. Mötet med världens politiska ledare ska hållas ett år innan länderna ska utöka sina nationella klimatåtaganden i enlighet med Parisavtalet.

– Jag uppmanar alla världsledare att till nästa års klimattoppmöte vara beredda att inte bara rapportera vad de gör, utan också säga vad de planerar att göra när de möts vid FN:s klimatkonferens 2020, säger Antonio Guterres.

Fattigaste drabbas hårdast

Kristen Hite, som arbetar med klimatfrågor vid biståndsorganisationen Oxfam International, säger till IPS att världens ledare måste agera i klimatfrågan om FN:s hållbara utvecklingsmål ska kunna förverkligas. Hon påpekar att klimatförändringarna redan nu utgör ett hot mot matproduktionen, och att allt fler människor tvingas flytta från sina hemregioner eftersom de inte längre kan odla mat. Och då har vi ändå bara sett början av utvecklingen.

Kristen Hite säger att de fattiga drabbas av klimatförändringar på flera sätt – genom stigande matpriser, ökad risk för hunger, förlorade möjligheter till inkomster och försörjning, och genom att många tvingas flytta för att undkomma översvämningar och stigande temperaturer. Enligt henne innebär stigande temperaturer ett hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen.

– De fattigaste drabbas hårdast, och jordbruken som är beroende av nederbörd är mest sårbara.

Samtidigt menar hon att det fortfarande finns möjligheter att begränsa framtida kriser – under förutsättning att de rika länderna minskar sina utsläpp och hela världen inleder satsningar mot en ”grön energi-revolution”.

Cindy Holleman vid FAO understryker att klimatförändringarnas effekter påverkar tillgången på mat, eftersom jordbruken är särskilt sårbara samtidigt som de fattiga på landsbygden ofta både försörjer sig inom sektorn och får sin mat därifrån.

Extrema klimat påverkar även matpriserna, och i det sammanhanget drabbas även de fattiga i städerna när priserna stiger.

Cindy Holleman säger att mindre förutsägbar nederbörd och högre temperaturer dessutom kan öka riskerna för att grödor och plantor drabbas av olika växtsjukdomar.

Frågan är om vissa länder i Asien, Latinamerika och Afrika söder om Sahara har några möjligheter att nå målsättningen om att hungern ska vara utrotad till 2030. Cindy Holleman medger att målsättningen är djärv, men säger också att den går att uppnå.

– Vi måste öka våra gemensamma ansträngningar och hantera de underliggande orsakerna till hunger och undernäring, samtidigt som vi snabbt tar itu med de orsaker som ligger bakom att hungern ökat på senare tid.

Hon menar att det kräver en starkare politisk vilja där ett utrotande av hungern blir ett avgörande mål.

– Hungerns grundorsaker finns i extrem fattigdom, orättvisor och marginalisering, och det måste åtgärdas.

Thalif Deen