Tidigare erfarenheter i samband med utbrott av ebola och zikaviruset visar hur viktigt det är att göra könsrelaterade analyser, säger Clare Wenham, som är global hälsoexpert vid London School of Economics and Political Science.

Nyligen påpekade hon, tillsammans med andra internationella forskare, i en kommentar i vetenskapstidskriften The Lancet hur viktigt det är att det finns kunskap om hur de olika könen drabbas i samband med akuta insatser vid folkhälsokriser. Samtidigt slår forskarna fast att man inte känner till att några sådana analyser gjorts bland globala hälsoinstitutioner eller myndigheter i de utsatta länderna i samband med det pågående virusutbrottet.

Detta trots att närmare 70 procent av den globala sjukvårdspersonalen består av kvinnor och att kvinnor vanligtvis bär huvudansvaret för barnen i de länder där skolorna nu stängs. Clare Wenham påpekar att om det inte tas hänsyn till detta faktum, så görs det heller inga specifika insatser som bygger på den kunskapen.

Forskarna konstaterar vidare att kvinnor löpte högre risk att drabbas av sjukdomen i samband med utbrottet av ebola i Västafrika mellan 2014 och 2016. Detta på grund av kvinnornas roll som vårdnadsgivare. Samtidigt hade kvinnor mindre att säga till om kring beslut som behövde tas.

Clare Wenham menar att myndigheter och organisationer måste beakta könsaspekterna i samband med epidemier på ett sätt som går längre än att bara fokusera på antalet rapporterade fall.

Ett exempel är de globala reserestriktioner som införts och som leder till att många kvinnliga migrantarbetare blir avskurna både från sina familjer och sina försörjningsmöjligheter. Clare Wenham säger att många av de främst kvinnliga gästarbetarna i exempelvis Hongkong kommer från Filippinerna.

I samband med ebolakrisen i Sierra Leone beräknas dessutom minst 3 600 ytterligare dödsfall ha inträffat i samband med förlossningar – på grund av den höga belastningen inom sjukvården.

Även Sarah Hawkes, ordförande för organisationen Global Health 50/50, GH5050, menar att insatser mot epidemier ofta inte tar hänsyn till kön. Hon hänvisar till en ny rapport från GH5050 som visar att bara fem procent av ledarna för globala hälsoorganisationer är kvinnor som kommer från låg- och medelinkomstländer, medan en stor majoritet är män.

Diah Saminarsih, senior rådgivare för jämställdhetsfrågor vid Världshälsoorganisationen, WHO, säger att hennes organisation studerar kopplingarna mellan kön och covid-19. Hon påpekar att WHO har gjort könsspecifika analyser kring polio och att man infört könsseparerade data i organets årliga statistik över hälsotillståndet i världen.

Soumya Swaminathan, WHO:s chefsforskare, har i samband med coronavirusets utbrott lyft fram att det vanligtvis är kvinnor som står i frontlinjen i samband med epidemier. Hon har även påpekat att det inte tillräckligt väl har uppmärksammats hur kvinnor drabbas av den pågående krisen, samtidigt som hon betonat att ”riktlinjer för kvinnor ofta inte har beslutats av kvinnor”, och att könsanalyser måste bli en självklar del av framtidens svar på hälsokriser.