Internationellt

Kraftiga stormar alltför bekant fenomen i Karibien

I november förra året drabbade Saint Vincent och Grenadinerna av kraftig nederbörd som bland annat ledde till flera jordskred och förstörda byggnader. Foto: Kenton X. Chance/IPS

Harvey slog till mot USA ungefär en vecka efter att den tropiska stormen passerat i närheten av önationen Saint Vincent och Grenadinerna och andra länder i östra Karibien.

IPS

Arbetarbladet

Östatens invånare drog en suck av lättnad när det stod klart att stormen inte ställt till med så stora skador vid översvämningar i Bequia i norra delen av Grenadinerna.

Önationen Saint Vincent och Grenadinernas regering hoppas att den amerikanska regeringen och president Donald Trump kan komma att ompröva sin ståndpunkt om klimatförändringarna. Detta efter den senaste tidens enorma förluster och förstörelse i Texas i samband med stormen Harvey.

Den tropiska stormen uppges vara den kraftigaste som nått USA sedan 2005 och en av de mest kostsamma naturkatastroferna i amerikansk historia. Den slog till mot Texas den 25 augusti och lade stora delar av staden Houston och andra delar av delstaten under vatten.

I tisdags förra veckan vände stormen och slog till igen mot Texas för andra gången inom en vecka. Förstörelsen blev en påminnelse även för Saint Vincent och Grenadinerna om kraften i de tropiska stormarna och den skada de orsakat i önationen under de senaste tio åren.

– Jag undrar vad vi skulle göra om vi hade drabbats av den typen av skyfall. Jag hoppas att det som händer i Houston kommer leda till att många människor runt om i världen får upp ögonen för klimatförändringarna, sade Julian Francis, minister med ansvar för transporter och anläggningar i önationen, vid en presskonferens i huvudstaden Kingstown i måndags i förra veckan.

Han berättade samtidigt att den årliga översynen och reparationen av vägarna i önationen inte kunnat genomföras fullt ut enligt planerna till följd av stormen Harveys framfart. Det är dock ingenting i jämfört med den förödelse som orsakats av andra starka stormar under de senare åren.

Julian Francis uttryckte sin medkänsla med offren i USA men kritiserade också den amerikanska presidenten. Donald Trump beslutade strax efter att han tillträtt att USA skulle dra sig ur Parisavtalet om begränsade utsläpp av de växthusgaser som orsakar klimatförändringar och fler oväder. Julian Francis sade också att han är kritisk till att Donald Trump försökt dra ned på statligt stöd till myndigheter som arbetar med klimatfrågor och bagatelliserat problemen samtidigt som han stöttat den fossila bränsleindustrin men inte utveckling av förnyelsebara energikällor.

– Jag hoppas att det här blir en ögonöppnare för politiker i USA, sade han.

Vid ett möte den 28 augusti sade Saint Vincent och Grenadinernas premiärminister Ralph Gonsalves att önationen är bland de tio länder i världen som är mest sårbara för extrema väderfenomen kopplade till klimatförändringarna.

– Eftersom vi har berg så har vi mycket jordskred, floderna svämmar över. Många katastrofer i landet orsakas av kraftiga regn, även utan stormar.

Ralph Gonsalves förklarar att landets kust sveps bort av vågor till följd av de allt oftare förekommande och mer ihållande stormarna som är kopplade till klimatförändringarna.

– Kusten på den östra sidan håller på att försvinna och även på västra delen av ön, säger han.

Han påpekar att mellan 2014 och 2016 återuppbyggdes fem stora broar inom ett område på åtta kilometer på östra Saint Vincent. De nya broarna byggdes för att klara större vattenflöden och kostade landet motsvarande 7,4 miljoner dollar. Förra året ledde översvämningar till förstörelse av offentlig infrastruktur till en kostnad av nästan 14 miljoner dollar, nästan tio procent av landets budget.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE