Internationellt

Krav på stopp för frihetsberövande av barn på flykt

 I veckan träffas värdsledare för att slutföra förhandlingarna om ett globalt migrationsramverk, GCM. Människorättsorganisationer kräver att de vid förhandlingarna verkar för ett stopp för att ta barn på flykt i förvar.

IPS

Arbetarbladet

Syftet med ett globalt migrationsramverk (Global Compact on Migration, GCM) är att enas om hur man ska arbeta gemensamt med den globala flykting- och migrationsfrågan. Ramverket kommer bli icke-bindande men det ska förstärka och påminna om de bindande avtal som redan finns.

 

De senaste månaderna har det rapporterats om hur barn till migranter skilts från sina föräldrar och satts i förvar i USA. Detta ledde till upprörda reaktioner och president Donald Trump utfärdade den 20 juni ett dekret som säger att familjer inte ska separeras. Det kommer dock inte att hindra att barn till migranter hålls i förvar i USA, bara att de inte gör det utan sina föräldrar, menar kritiker som också påpekar att omkring 2 000 barn fortfarande sitter i förvar skilda från sina föräldrar.

 

Och minderåriga migranter far illa i hela världen. Enligt biståndsorganisationen Oxfam har barn så unga som 12 exempelvis gripits av franska gränsvakter, satts i förvar och skickats tillbaka till Italien vilket är ett brott mot både fransk lag och EU:s regler. Och i Australien är barn satta i förvar under långa perioder, bland annat på ön Nauru.

 

I det nuvarande utkastet av ramverket nämns frågan om barn som fängslas enbart kortfattat. Bland annat står det att stater bör ”arbeta mot att barn sätts i förvar i den globala migrationskontexten” och att barn bör frihetsberövas bara som en ”sista utväg”.

 

Men människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch anser att dessa skrivningar måste bli starkare.

 

– Vid förhandlingen finns en verklig möjlighet för stater att visa om de menar allvar med att stoppa inlåsning av barn permanent genom att arbeta för starkast möjliga skydd för alla barn, antingen de har en vuxen med sig eller inte, säger Perseo Quiroz, senior rådgivare för Amnesty i Amerika.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE