– Det är många goda nyheter på samma gång, säger Kvarnström.

– Den gemensamma nämnaren är att de handlar om satsningar på välfärd, jämlikhet och natur eller om investeringar. Jämlik rätt till småbarnspedagogik, en höjning av de lägsta pensionerna, lättare beskattning för de som tjänar minst i samhället, mer pengar till naturskydd och utbildning är stora saker som sticker ut.

Han betonar ändå att detta bara är ett första steg i en ny riktning.

– Regionalpolitiskt finns det garanterat önskemål om mer lite varstans, det hör till saken. Det fina är att mycket nu blir av vad gäller trafikens infrastruktur, saneringsskulden ska stävjas. Vi kan säga att det saknas något i den meningen att ingenting blir helt färdigt eller perfekt nu, men enligt förslaget kommer Finland ta viktiga kliv i en mer rättvis riktning än vad vi sett de senaste åren.

Tar kritiken med ro

Som sig bör har regeringen fått ta emot sin beskärda del kritik från oppositionen. Främst har den handlat om de höga sysselsättningskrav som utgör grunden för både budgeten och regeringsprogrammet, samtidigt som realistiska åtgärder enligt oppositionen saknas. Kvarnström tar kritiken med ro.

– Att Samlingspartiet kommer med hård kritik är ett gott tecken eftersom vi inte delar deras uppfattning om hur vi bäst utvecklar vårt välfärdssamhälle. De tror på privatiseringar, åtstramningar, skattesänkningar för de välbärgade och att var och en är sin egen lyckas smed. Vi tror på att utveckla offentliga sektorn, göra investeringar som gynnar Finland på sikt och har ett egenvärde och att det är det gemensammas sak att erbjuda alla så jämlika förutsättningar som möjligt i livet.

Han menar att politiken är realistisk, oavsett vad oppositionen säger.

– Regeringens politik är realistisk eftersom regeringsprogrammet beaktar att konjunkturen kan svänga eller att sysselsättningsmålet inte uppnås. I det första fallet tar regeringen inte till nedskärningar utan till keyneiansk stimulanspolitik. I det andra påverkas snarast de permanenta tilläggsutgifternas omfång. Det är också en tidsfråga, många satsningar bär frukt först efter en tid som är längre än en valperiod.

Sysselsättningen blir tiotuseneurosfrågan – vilka åtgärder vill du se för att uppnå målen?

– Det krävs en myriad av åtgärder för att höja sysselsättningen från nuvarande nivå. Det finns ingen mirakelmedicin. Satsningarna på utbildning är centrala, men hinner knappast påverka sysselsättningen denna valperiod. Lönesubventioner är en bra sak i budgetförslaget. Andra bra åtgärder som redan finns med är satsningar på ungefär tio miljoner euro att hjälpa de delvis arbetsförmögna att hitta jobb och samma summa för att främja sysselsättningen bland invandrare och förbättra integrationen. Därtill gynnar investeringarna sysselsättningen.

Regionalt glädjeämne

För Kvarnströms egen region Västnyland var den efterlängtade elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan som påbörjas nästa år ett glädjeämne med budgeten. Banunderhållet och tågtrafiken i södra Finland var en av Kvarnströms hjärtefrågor i vårens riksdagsval. Redan i somras utlovade regeringen nya satsningar på kustbanan, nu klarnade alltså även elektrifieringen av banavsnittet Hangö-Hyvinge.

Varför är det här en viktig investering?

– Av flera skäl, bland annat är kan hamnen i Koverhar då hantera mellan en och två miljoner ton mera gods per år. Därtill gynnas industrier på flera håll i Finland då kapaciteten ökar. Hangö slipper en del föroreningar och även ur miljöperspektiv är det förstås bättre med elektrifierad bana än med diesellok. Regionen har lidit av avindustrialisering än längre tid. Det här kan vara en vändning, säger Kvarnström.