Nyheter

Kvarnström svarade på frågor: ”Välfärden förverkligas till stor del kommunalt”

Foto: Jacob Storbjörk
Johan Kvarnström (SDP) svarade på frågor från Lilla parlamentet i Helsingfors.

Riksdagsledamot Johan Kvarnström svarade på frågor direkt från riksdagen, där flera reformer förbereds i coronakrisens skugga. Bland annat vårdreformen, EU:s återhämtningspaket och kommunalvalet 2021 intresserade. 

ABL

 

Onsdagens tvåspråkiga livesändning fungerade som ett substitut för de traditionella besöken i föreningar, företag och partiavdelningar som i år har ställts in på grund av coronakrisen. I riksdagen fortsätter ändå arbetet och flera reformer framskrider som bäst i skuggan av krisen, berättade Kvarnström. Det gäller inte minst den länge planerade och under förra regeringen så omstridda vårdreformen. 

 

– Det handlar om att trygga tillgänglig och jämlik vård av hög kvalitet och undvika slussandet från lucka till lucka. Vi måste förstås fortsätta trygga vården på svenska, beskrev Kvarnström kärnan i reformen. 

 

Att det behövs en reform är de flesta ense om, men gällande utformningen finns det som bekant stora meningsskiljaktigheter. De största skillnaderna mellan den reform som regeringen nu förbereder och den som regeringen Sipilä försökte genomföra är enligt Kvarnström dels storleken, men framför allt att det inte längre handlar om en privatisering av vården.

 

– Förra gången fanns det planer på en tvångsbolagisering som i praktiken nästan förutsatte privatiseringar. Jag följde, som Arbetarbladets chefredaktör, med hur Maarit Feldt-Ranta konstant betonade att en stor del av vår välfärd som hon såg det faktiskt löpte risk att säljas ut. 

 

– Vi glömmer ibland, när vi diskuterar hur optimala alla budgetar är under den här regeringen, hur otroligt stor skillnad det är på den riktning vi har nu och den vi hade under föregående period. Det är på många punkter som dag och natt.  

 

Osmidigt system

 

Samtidigt gör den nuvarande oppositionen sitt bästa för att fortsätta den gamla politiken. Kvarnström hänvisade till debatten om Finlands återhämtning från coronakrisen och det sysselsättningspaket som Samlingspartiet har lanserat – ett paket som enligt Kvarnström inte tål kritisk granskning. 

 

– Det handlar om reformer som i praktiken skulle få katastrofala följder för de som har det ekonomiskt kärvt. 

 

– Vi vill inte ha en återgång till den så kallade aktiveringsmodellens tid. 

 

Nu vill Kvarnström istället se satsningar på utbildning och sysselsättning. Han upprepade sitt tidigare besked om att förlängningen av läroplikten bör genomföras redan nu – inte skjutas upp på grund av coronakrisen. 

 

– Just nu, när många ungdomar blir utan sommarjobb och deras familjer har ekonomiska problem, är det extra viktigt att de säkert får en studieplats och får studera. Kostnader ska inte vara ett hinder. 

 

Han välkomnar också planerna på att reformera det sociala skyddsnätet. 

 

– Problemet nu är att systemet är ganska osmidigt och oflexibelt. När någon får en motgång går det inte snabbt att komma upp ur gropen, man faller mellan stolar allt för ofta. 

 

Kvarnström betonade ändå skillnaderna mellan den socialdemokratiska och den borgerliga visionen. Han lyfte fram SDP:s Yleisturva-modell som en bra och realistisk mellanväg mellan basinkomst och “slussandet från lucka till lucka”. 

 

– Flitfällorna måste vi minska men det betyder inte att vi tycker att människor ska få mindre stöd. 

 

Välfärden förverkligas kommunalt

 

Även landskapsreformen finns med i regeringens planer för de kommande åren. Enligt Kvarnström är det ännu för tidigt att säga när den genomförs men om allt går enligt planerna kan landskapsval hållas redan 2022. 

 

Man kan säga att välfärden till stor del förverkligas kommunalt – också efter sote- och landskapsreformen”

 

I samband med det hoppas Kvarnström också på åtgärder mot de nuvarande systemfelen, där kommunerna får dra en tung börda med en redan ansträngd ekonomi. 

 

– En väldigt stor del av kommunernas uppgifter kommer flytta över till landskapen och i samband med det kan vi också korrigera de systemfel som vi har i nuläget. 

 

Samtidigt, betonar Kvarnström, kommer en stor del av välfärden att ordnas kommunalt också framöver. Därför krävs engagerade beslutsfattare också på kommunal nivå. Själv kandiderar han i kommunalvalet nästa år och hoppas att många andra följer i hans spår. 

 

– Man kan säga att välfärden till stor del förverkligas kommunalt – också efter sote- och landskapsreformen.

 

Att kandidatrekryteringen överlag blir svårare val för val ser han som ett problem. 

 

– Det är på sikt ett stort demokratiskt problem om det inte finns människor som är intresserade av att åta sig de här uppgifterna. Då har vi en skyldighet och möjlighet att visa att det är viktigt, kan vara roligt och att det har betydelse.

 

EU:s egenvärde

 

Kvarnström lyfte även blicken mot den internationella arenan. Han beklagade den uppmärksammade situationen i USA och drog sig till minnes misshandeln av Rodney King under den egna uppväxten.

 

– Det är väldigt ledsamt att “den fria världen” inte har kommit längre.

 

Han uppmanade till att inte låta de våldsamma protesterna flytta fokus från grundproblemet. 

 

– Motståndet, kampanjen och rörelsen behövs minsann och det är ledsamt att det behövs. Det handlar både om rasism och polisvåld överlag.

 

Livesändningen finns tillgänglig i efterhand på Johan Kvarnströms facebook-sida. 

 

Också EU:s återhämtningsfond, huvudtemat i debatten vid FSD:s senaste styrelsemöte, togs upp under livesändningen. Kvarnström konstaterade att det är fråga om ett enormt paket, som Finland bör granska “med både kritiskt och öppet sinne”. Han betonade i synnerhet vikten av att stöden kopplas till investeringar och en respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. 

 

I förlängningen är ändå det som är bra för EU som helhet också bra för Finland, menade Kvarnström. 

 

– Jag tycker det skulle vara ganska kortsiktigt att bara försöka räkna ut när vi blir nettobetalare. EU både som fredsprojekt och maktfaktor i världen har dessutom ett slags egenvärde som vi bör värna om.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE