De två kandidater det står emellan är Mary Elizabeth Flores Flake, Honduras permanenta representant i FN, och María Fernanda Espinosa Garcés, utrikes- och migrationsminister från Ecuador. De är båda medlemmar i den grupp inom FN som samlar länderna i Latinamerika och Karibien. Ordförandeskapet för arbetet i FN:s centrala organ roteras geografiskt mellan medlemsländerna och i höst är det Latinamerikas tur.

Sedan 1945 har endast tre av 72 ordföranden varit kvinnor: Vijaya Lakshmi Pandit från Indien (1953), Angie Brooks från Liberia (1969) och Sheikha Haya Rashed Al-Khalifa från Bahrain (2006).

Och vad gäller FN:s högsta chef, generalsekreteraren, så har samtliga nio hittills varit män. FN:s nuvarande chef, Antonio Guterres från Portugal, utsågs i oktober 2016.

Ordföranden för arbetet i FN:s generalförsamling fram tills i höst, slovaken Miroslav Lajčák, säger att det är viktigt att kvinnliga ledares röster hörs i alla frågor inom FN-arbetet och att en kvinnlig ordförande är ett viktigt steg.

– Trots att FN:s historia är full av starka kvinnor som har utformat organisationen sedan 1945 har det bara funnits tre kvinnliga ordföranden, säger han.

Miroslav Lajčák säger att han själv har tagit flera steg mot ökad jämlikhet bland annat genom att verka för jämlika team som leder utskott och kommittéer.

– På mitt eget kontor har jag anställt 70 procent kvinnor och sett till att det är lika många män och kvinnor på chefspositionerna. Jag tror att om vi inom FN arbetar mera jämlikt och inkluderande så kommer det att få positiva följder i världen.

Antonia Kirkland vid den New York-baserade organisationen Equality Now säger att det är helt oacceptabelt att bara tre kvinnor har lett arbetet i FN:s generalförsamling de senaste 72 åren.

– FN måste föregå med gott exempel och leva upp till sina löften om jämlikhet inom FN-systemet. Att föra fram kvinnor på de högsta beslutsfattande positionerna bör vara av högsta vikt, säger hon.

– Vi hoppas att kvinnors och flickors rättigheter i världen – särskilt arbetet för att få ett slut på sexuellt våld och sexuella trakasserier, och för straffriheten för detta – ska vara topprioriterat av nästa ordförande, säger Antonia Kirkland.

Valet av ordförande för generalförsamlingens 73:e ordinarie möte kommer ske den femte juni. Mötet öppnas sedan den tredje tisdagen i september och pågår fram tills mitten av december. Under vår och sommar behandlas sådant som inte hunnits med, samt specialsessioner och extramöten. Mötet inleds med en generaldebatt då regeringschefer brukar hålla tal. Efter debatten fördelas arbetet i utskott och kommittéer som bereder ärenden innan de tas upp för omröstning i generalförsamlingen. Besluten som fattas kallas resolutioner som inte är bindande men som anses ha stor tyngd.