Internationellt

Latinamerika på väg mot hungerpandemi

En kvinna väntar på att få köpa mat utanför en butik i Havanna. Antalet fall av coronasmittade fortsätter att öka snabbt i Latinamerika och Karibien, samtidigt som åtgärderna för att hejda virusspridningen kan utlösa en ”hungerpandemi” i regionen.

Antalet konstaterade fall av covid-19 fortsätter att öka snabbt i Latinamerika och Karibien. Om inte snabba insatser sätts in kan regionen drabbas av en ”hungerpandemi” i spåren av krisen.

IPS

Arbetarbladet

 

Det säger Norha Restrepo vid FN:s livsmedelsprogram (WFP) till IPS. Förra veckan noterades en fördubbling av antalet konstaterade coronasmittade i regionen, jämfört med föregående vecka. Och enligt de senaste siffrorna har nu över två miljoner fall konstaterats i Latinamerika, varav närmare hälften i Brasilien.

 

Miguel Barreto, WFP:s regionchef för Latinamerika och Karibien, betonade vid en pressträff som hölls förra veckan att de som försörjer sig inom den informella sektorn drabbats särskilt hårt av de nedstängningar som genomförts i regionen. Denna stora grupp är dessutom särskilt sårbar när bristen på mat ökar.

 

– Vår region hade redan innan krisen ekonomiska och klimatrelaterade problem, vid sidan av bristande säkerhet och folkförflyttningar, sade Miguel Barreto.

 

Han påpekade att minst hälften av regionens arbetare får sin försörjning genom informella jobb.

 

– Nu har de restriktioner som införts för att rädda liv lett till att miljontals människor har förlorat delar av, eller hela sin inkomst. Många vet inte hur de ska få tag på nästa mål mat.

 

Norha Restrepo säger att pandemin slagit mot alla, men att effekterna kommer snabbare för de grupper som har mindre marginaler.

 

– För de mest sårbara – de som är helt beroende av att samhälle och ekonomi hålls igång – kom problemen med hunger snabbt. Och det riskerar att bli mycket värre. Vi måste göra mycket mer för att undvika att detta även utvecklas till en hungerpandemi, säger Norha Restrepo till IPS.

 

Eftersom så många nu har förlorat sina arbetsinkomster i takt med nedstängningarna blir de fattiga bara fattigare, påpekar hon. Och många får problem att skaffa mat, antingen för att de inte har råd, eller har svårt att ta sig till en affär. Enligt Norha Restrepo har antalet människor i regionen som löper hög risk att drabbas av matbrist ökat snabbt – från 700 000 till 1,6 miljoner människor.

 

Pandemins effekter är så enorma att alla måste engageras – från enskilda individer till de riktigt stora institutionerna som har mycket kapital”

 

Hon betonar att flyktingkrisen ytterligare förvärrat situationen. Fler än fem miljoner venezuelaner har lämnat hemlandet och många av dem lever i en extremt utsatt situation eftersom de står utan sociala skyddsnät. De flesta livnär sig på informella arbeten och står nu inför en oerhört svår situation, betonar Norha Restrepo.

 

Hon menar att regionens länder snabbt behöver få tillgång till fördelaktiga krediter från internationella finansinstitutioner – som bör gå till att skydda och ge stöd till de grupper som drabbats allra hårdast av krisen.

 

– Pandemins effekter är så enorma att alla måste engageras – från enskilda individer till de riktigt stora institutionerna som har mycket kapital, säger Norha Restrepo.

 

Folkhälsoexperten Cesar Chelala säger till IPS att en orsak till att regionen nu har förvandlats till pandemins epicentrum är att åtgärder för att förebygga och hindra smittspridningen är betydligt mindre effektiva i Latinamerika än i världens industrialiserade länder. Långt innan coronakrisen varnade han för de svåra utmaningar som fanns i regionen på grund av en snabb urbanisering, miljöproblem och ökande problem med fetma och ohälsa inom alla åldersgrupper.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE