MENY

Löntagaren upphör som papperstidning – ”risk att svenskan marginaliseras inom facket”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
– Det svåraste blir att nå ut till folk. Det gäller att göra det bästa av situationen, säger Löntagarens chefredaktör Jonny Smeds.

I nästan 46 år har Löntagaren gett viktig information och på alla sätt givande läsning på svenska om facket i Finland. Framöver består tidningen av en webbsida och ett digitalt nyhetsbrev.

 

En katastrof.

 

De orden använde Anders Björklöf på FSD:s kongress i Vasa tidigare i höst då han i en taltur beklagade att Löntagaren slutar utkomma som papperstidning.

 

Han är inte ensam om besvikelsen, men summerade den tydligast.

 

I dag, torsdag, kom sista numret av fackföreningsfolkets tidning till Arbetarbladets postfack. Ett vemodigt ögonblick. Den känslan skiner igenom också sista numrets ledartext av chefredaktör Jonnny Smeds. Han önskar ett bättre öde för sin tidning och beskriver den som ”Svenskfinlands viktigaste” och en ”tidning som har gett en röst åt dem som sällan hörs i samhället, men som håller Finland i gång.”

 

Då Löntagaren slutar som papperstidning ska den ersättas av ett digitalt nyhetsbrev som skickas ut varannan vecka, samt en webbsida som ska förnyas inom kort.

 

”Nu gäller det för alla er medlemmar att fortsätta kämpa för er rätt till information på ert modersmål” skriver Smeds vidare i sin ledare.

 

Han ser en ”överhängande risk för att svenskan marginaliseras inom facket när Löntagaren som papperstidning går i graven.”

 

Förbunden måste ta mer ansvar

Då Smeds kommenterar förändringen till ABL tar han fasta på att förbunden nu blir tvungna att axla ett större ansvar för information på svenska. De förbund som inte har haft resurser för ordentlig information på svenska har kompenserat sina svenskspråkiga medlemmar med en prenumeration på Löntagaren. Att omvandla de prenumaerationskostnaderna till svenskspråkig service sker inte i en handvändning.

 

I sista numret av Löntagaren finns ett uppslag om förbundens information på svenska, i en tabell med tolv centrala punkter. Där information på svenska finns tillgänglig finns en grön plupp och där information på svenska saknas finns en röd. Det är bara att konstatera att de röda är fler än de gröna.

 

– Förbunden borde också kunna ge betjäning åt sina medlemmar på svenska. En del gör det bättre, andra sämre. Det är helt förståeligt då man ser till resurserna. Nu skulle det gälla för FFC att stödja förbunden och hjälpa dem producera material på svenska, säger Smeds.

 

Förbunden har alltså mycket att jobba på. Även för Löntagaren väntar stora utmaningar då tidningen blir helt digital.

 

– Hur nå ut? Det är den stora frågan, säger Smeds.

 

– Papperstidningen har haft en stor upplaga och nått en stor del av de svenskspråkiga medlemmarna. Frågan är hur vi ska få folk att prenumerera på nyhetsbrevet och följa oss på Facebook. En tidning i postluckan är lättare att läsa. Nu gäller det för medlemmarna själva att ta för sig.

 

Svårt att nå lika många digitalt

Löntagaren har redan webbtidning och nyhetsbrev, men de har hamnat lite i skuggan av den prioriterade och högt uppskattade papperstidningen som på slutet utkommit fem gånger om året.

 

Även om det finns ny mark att beträda digitalt är det en lång väg att gå för att nå lika många som i nuläget. Siffrorna 17 000 (upplagan) och 360 (antal följare på Facebook) talar för sig.

 

I sista numret finns några intervjuade som berättar att de kommer att sakna papperstidningen och brukar läsa den från pärm till pärm. Löntagaren är särskilt uppskattad för reportage från “verkstadsgolvet”, besök på olika arbetsplatser och intervjuer med arbetare i alla tänkbara branscher.

 

Varför ska papperstidningen då upphöra?

 

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta säger i sista numret att det finns flera orsaker bakom beslutet. En är att medlemsförbunden överlag har skurit ner finansieringen av FFC.

 

– Flera stora förbund har också meddelat att de inte kommer att prenumerera på Löntagaren i fortsättningen. Och därtill har vi fattat ett principbeslut om att FFC:s kommunikation ska övergå till att vara digital, säger Eloranta till Löntagaren.

 

Han medger att de svenskspråkiga medlemmarna kan gå miste om en del information på sitt modersmål, i synnerhet i de mindre förbunden som inte har egen svenskspråkig information.

 

Jonny Smeds fortsätter som Löntagarens heltidsanställda chefredaktör medan redaktör Johan Lund som arbetat 50 procent för tidningen och 50 procent för Industrifacket övergår helt till Industrifacket för att stärka det nya förbundets svenska service. Hur frilansresurserna påverkas är i detta skede oklart.

 

– Personligen har jag trivts bra med att jobba med en papperstidning som det funnits stor efterfrågan på ute på fältet. Nu väntar nya utmaningar. Det svåraste blir att nå ut till folk. Det gäller att göra det bästa av situationen.

Diskussion

Året som gått med Arbetarbladet

Finlands jubileumsår har varit minst sagt händelserikt även för SDP och ABL som önskar alla en fridfull Jul och gott nytt år och återkommer i januari! Men först är det dags för en sammanfattning.

Lue lisää

Diskussion

Furstenborg: Facket behövs!

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Hagnäs torg med dess många fackförbundskontor är en mycket bekant plats för Jan Furstenborg.

Facket behövs nu och i framtiden. Fackföreningsrörelsen måste alltid också vara beredd att förnya sig. Man ska vara beredd att acceptera förnyelse men också själv skapa nytt. Det säger Jan Furstenborg, finlandssvensk facklig veteran och numera aktiv pensionär.

Lue lisää

Diskussion

Tuula Haatainen: Nu räcker det, vi accepterar inte trakasserier i någon form!

Kuva: Jari Soini
Tuula Haatainen, SDP:s presidentkandidat.

Riksdagsledamot Tuula Haatainen inledde riksdagsdebatten om sexuella trakasserier med ett tal om vikten av att gå från tystnadens till nolltoleransens tid.

Lue lisää

Viktigt att låta finskspråkiga tala svenska

Kuva: Foto: Caroline Lång
Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, ställde frågor kring svenskans historia, nutid och framtid till forskaren Kjell Herberts.

Det råa debattklimatet och domänförlusterna ser ut att hota svenskan i Finland. Finns det en överlevnad för tvåspråkigheten? Det diskuterades på ABL:s och FSUD:s evenemang ”Hotad? – en barkväll om finlandssvenskan”.

Lue lisää

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion