Nyheter

Maarit Feldt-Ranta: Centern och Samlingspartiet kör över förnuft och fakta i vårdreformen

Johan Kvarnström
Johan Kvarnström
Johan Kvarnström

Regeringens nya förslag till valfrihetslag skiljer sig på inget relevant och avgörande sätt från de tidigare förslagen som experter kritiserat sönder och samman, enligt riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta.

 

Den 8 mars 2018 är ett viktigt datum att lägga på minnet enligt SDP:s vice ordförande Maarit Feldt-Ranta. Och det beror inte på hur internationella kvinnodagen uppmärksammades utan på det för vård- och landskapsreformens så viktiga förslaget till valfrihetslag.

 

En del ändringar har gjorts, onekligen vissa förbättringar, men den stora bilden förblir oförändrad och föremål för hård kritik från såväl sakkunniga som oppositionen.

 

– Regeringen förde ett förslag till riksdagen som enligt experterna inte förverkligar förnyelsen ursprungliga målsättningar, säger Feldt-Ranta som anser att ingenting avgörande har ändrat från den version som fått hård kritik av sakkunniga.

 

Målsättningarna var att hälso- och välfärdsskillnader skulle utjämnas, servicens tillgänglighet enhetligas och vårdnivåerna integreras så att kostnadsökningen kan stävjas utan att folkets jämlika tillgång till vård äventyras.

 

– Nu söndras bra fungerande modeller, verksamhet tvingas i stor utsträckning finnas på marknadsvillkor, ojämlikheten ökar precis som kostnaderna och man drivs till nedskärningar och höjda avgifter, säger Feldt-Ranta.

 

Hon beklagar att marknadsmodellen är bunden till en landskapsmodell, att den politiska överenskommelsen mellan Centern och Samlingspartiet fått gå före folkhälsan.

 

Orpo försvarar förslaget

Eeva-Johanna Eloranta (SDP) ställde första frågan i ärendet i riksdagen i går. Hon tog fasta på kostnadsbiten och underströk att Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken bedömt att regeringens valfrihetsmodell medför ökade kostnader för social- och hälsovården. Frågan var således hur regeringen tänkt trygga servicens finansiering.

 

Finansminister Petteri Orpo (Saml) försvarade modellen, ansåg att den minskar byråkratin i och med att landskapen till antalet är färre än dagens serviceansvariga kommuner, och ansåg att kostnaden inte är ett problem eftersom landskap vid behov kan fusioneras. Därtill ska utgifter skäras ned om landskapen inte når sina målsättningar.

 

Eloranta sade att endast Nylands beräknade finansieringsglapp är 300 miljoner euro under vårdreformens inledningsskede. Det skulle betyda 6 000 färre skötare, vilket förstås väcker stor oro.

 

– Vad tror ni sjukskötaren, barnmorskan, närvårdaren eller patienten på avdelningens extraplats och hens oroade anhöriga tänker om det att ni tänker skära så här stora summor från vårdarnas arbetsplatser och människornas vård? Vem tar hand om patienterna? frågade Eloranta.

 

Lindén kritisk

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts vd Aki Lindén anser att flera förbättringar gjorts i det nya förslaget, speciellt för specialistvården. Men samtidigt består en rad problem.

 

– Problemet är hur man ska finansiera grundhälsovården om man går över till en vårdvalfrihet, som leder till ett ökat behov av resurser, säger Lindén till Yle.

 

– Man kan inte hitta en enda politiker eller högt uppsatt tjänsteman inom social- och hälsovårdsministeriet som kan förklara hur allt finansieras, säger Lindén vidare till Yle och bedömer att hundratals miljoner euro saknas, totalt mellan en halv och en miljard.

– Systemets behov av resurser går inte ihop med att det är tänkt att man sparar in 3 miljarder med den här reformen, säger Lindén till Yle.

 

Även Folktinget riktar skarp kritik mot förslaget ur svenska språkets perspektiv. Folktinget hördes i dag i grundlagsutskottet gällande regeringens språkberättelse om hur de språkliga rättigheterna uppfylls i Finland. Grundlagsutskottet har tidigare lyft fram att myndigheterna måste bli bättre på att trygga servicen på svenska inom social- och hälsovården och också att garantera fungerande servicekedjor.

Folktinget anser fortfarande att  valfrihetslagen inte tryggar vård på svenska. Folktinget anser bland annat att svenskan negligeras i modellen för kundsedlar.

 

 

 

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 37 Demokraatti
RUOTSIN VALINTA - Melkein kaikki julistautuivat voittajiksi
VILLE RANTA - Rääväkynä ammentaa suomalaisesta ylivarovaisuudesta
SETÄKUISKAAJA - Jenni Karjalainen kertoo, miten setien kanssa tulla toimeen
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa