Nyheter

“Människorättsrörelsen måste bli mer inkluderande” – intervju med Amnesty Internationals nya generalsekreterare Kumi Naidoo

Organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna måste bli större, modigare och mer inkluderande om dagens utmaningar ska kunna bemötas. Det säger Amnesty Internationals nya generalsekreterare Kumi Naidoo i denna intervju med IPS.

IPS

Arbetarbladet

 

Kumi Naidoo kommer från Sydafrika och inledde sin kamp för sociala rättigheter som aktivist mot apartheid i hemlandet och har sedan dess bland annat engagerat sig i kampen för utbildning, mot bristande jämställdhet och mot klimatförändringarna.

När han den 16 augusti tillträdde som generalsekreterare för Amnesty International underströk han att han vill skapa en människorättsrörelse som är mer inkluderande.

– Vi behöver omdefiniera vad det betyder att vara en människorättsförsvarare. En aktivist kan komma från vilket samhällsskikt som helst.

– Vår värld står inför komplexa problem som endast kan hanteras om vi släpper gamla idéer om att mänskliga rättigheter handlar om olika former av orättvisor som drabbar vissa människor, men inte andra. De olika former av förtryck som vi lever under hänger samman, sade Kumi Naidoo.

 

IPS: Varför är det viktigt att människorättsrörelsen står enad och hur ska detta komma till stånd?

Kumi Naidoo: Till att börja med så tror jag att det är lite av en illusion att tro att enskilda organisationer ska kunna uppnå resultat. Om Amnesty ska vara framgångsrikt så hänger det samman med kvaliteten på de relationer och allianser vi bygger med organisationer som arbetar ute på fältet.

En positiv sak är Amnestys strategi att flytta mer arbete ut på fältet, genom att förflytta kapacitet från London ut till olika regioner, vilket innebär att vi nu har större möjligheter att skapa dessa partnerskap.

Men det handlar också om överlappningar mellan olika dagordningar. Låt oss säga att du tar upp frågan om jämställdhet mellan könen. Den frågan kan inte hanteras om du inte inser att den ekonomiska exkluderingen som drabbar kvinnor är så enorm, vilket betyder att även ekonomiska rättigheter ingår i frågan om jämställdhet.

Våra möjligheter att lyckas beror på hur väl vi lyckas samla oss kring frågor som överlappar varandra.

Ett problem från förr är att människor bara var beredda att bilda allianser om de höll med om allting, men det är inte det som allianser och koalitioner handlar om.

Ett exempel jag brukar ta upp var när jag var ordförande för koalitionen Global Call to Action Against Poverty. Ett av de stora problemen där var hur en så bred rörelse skulle kunna få religiösa grupper och kvinnorörelsen att hålla samman. Kvinnoorganisationerna var mycket tydliga med att rörelsen skulle ta ställning för reproduktiva rättigheter. Men då sade de religiösa grupperna, att tas det med, då lämnar vi koalitionen.

Vad vi då gjorde var att vi satte dem i samma rum och bad dem komma fram till en lösning. Och till sist kom de fram med en text som sade att koalitionen stöttade reproduktiva rättigheter. Det var inte lika tydligt som de feministiska grupperna ville, samtidigt som det var mer än de religiösa grupperna hade velat, men de kunde leva med det.

Detta samtidigt som de var överens om allting annat – som kvinnors rätt att arbeta och kampen mot det våld som drabbar kvinnor.

Det finns så många splittringar som ökar på grund av religiösa orsaker, etnicitet, klasstillhörighet, migration och så vidare och om vi inte skapar fler och tryggare miljöer för att diskutera meningsskiljaktigheter, och hur dessa ska hanteras, så kommer vi bara att drabbas av fler och fler konflikter.

 

 IPS: Du sade tidigare att Amnesty finns ute på plats i många länder. Vad betyder detta för länderna i Syd och dess befolkningar?

Kumi Naidoo: Jag hoppas att det betyder att Amnesty blir mer mottagligt för grundkunskaperna och låter sig ledas av lokala företrädare, och blir mer ödmjukt i hur man analyserar och förstår sin egen roll.

För människorna på fältet betyder det förhoppningsvis att de får ett ökat självförtroende då en välkänd organisation som mottagit Nobels fredspris och mycket annat, är en allierad som kommer att stärka dem i deras kamp.

Något som jag tyvärr sett tusentals gånger när det gäller många av världens ledare är att när en lokal organisation begär ett möte om en fråga, så säger de nej. Men om en stor internationell organisation vill få ett möte, så går de med på det. Så förhoppningsvis betyder det också att de människor som vi samarbetar med får en starkare röst.

 

 IPS: IPS har bevakat frågan om klimatförändringarna i flera decennier. Kan du förklara varför detta enligt Amnesty är en människorättsfråga?

Kumi Naidoo: Det finns ingen viktigare mänsklig rättighet än rätten till livet, eller hur? Och det är av det skälet jag alltid säger att vår kamp inte handlar om att rädda jorden. Planeten behöver inte räddas. Men om vi fortsätter på den väg som vi har slagit in på så kommer vi att värma upp planeten till en nivå där vi kommer att dö ut. Planeten kommer dock att finnas kvar. Och när vi är borta som art så kommer skogarna och haven att återhämta sig.

Den kamp vi för handlar om huruvida mänskligheten ska kunna utveckla ett nytt sätt att samexistera med naturen i en samspelt relation i många århundraden framåt. Det är orsaken till varför människorättsrörelsen måste ta klimatförändringarna på allvar.

Kumi Naidoo är ny generalsekreterare för Amnesty International, den förste som kommer från Sydafrika. Han menar att klimatförändringarna är en människorättsfråga som organisationen måste fokusera på. Foto: Amantha Perera/IPS

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE