MENY

Matias Mäkynen: Vår modell är bredare än en basinkomst

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Matias Mäkynen.

Basinkomst eller annan förnyelse av socialskyddet var en viktig fråga i senaste riksdagsval och lär bli ännu viktigare i nästa. SDP kommer då att ha en stark position i och med hårt arbete bakom en egen trestegsmodell, bedömer Matias Mäkynen.

 

 

Vasapolitikern utarbetade grunden för Demarinuorets (Socialdemokratiska ungas) Yleisturva, en totalförnyelse av socialskyddet, under sin tid som ungdomsförbundets politiska sekreterare. SPD:s partikongress har beslutat att arbeta vidare med Yleisturva (ungefärlig översättning allmänskydd) och vidareutveckla modellen till partiets lösning för ett enhetligare, smidigare, mindre byråkratiskt och mer tidsenligt stödsystem.

 

Mäkynen är sekreterare i arbetsgruppen och alltså den som mest konsekvent deltagit i arbetet med modellen.

– Yleisturva betyder skydd i bred mening, inte bara som bidrag och förmåner utan också tjänster och hela socialskyddssystemet. Det skiljer modellen från en basinkomst som handlar endast om förmåner, säger Mäkynen.

– Vi har ett bredare perspektiv. Yleis betyder allmän och det betyder att modellen fungerar som trygghet för alla olika människogrupper ganska flexibelt. Det ska inte finnas till exempel skilda stödsystem för arbetslösa.

 

Tre nivåer

Även om modellen inkluderar behovsprövning ska den ge var och en automatisk rätt till en viss trygghet. Detta bygger delvis på den tekniska möjlighet som ett kommande inkomstregister medför. Det nationella registret förbereds av Finansministeriet och Skatteförvaltningen och planeras tas i användning 2019. Det möjliggör uppföljning av inkomster i realtid, varpå socialskyddet kan automatiseras i stor utsträckning.

 

Utifrån registrets information kan en garantiinkomst betalas ut automatiskt utifrån fastställda nivåer och kriterier. Enligt Demarinuorets modell är garantiinkomsten “ett sista hands utkomstskydd, då personens inkomster sjunker till mindre än 80 procent av skälig minimikonsumtion.”

 

Följande steg är det mest omfattande och handlar om en allmäninkomst. Hit hör föräldralediga, arbetslösa, studerande med flera.

 

Den tredje nivån ger rätt till aktivinkomst och är en slags tillfällig förhöjning av allmäninkomsten för att motivera och belöna “egen aktivitet och handlingar som förbättrar möjligheterna för sysselsättning.” Definitionen av aktivitet anses behöva breddas från den nuvarande.

– I dag finns ett aktiveringsstöd. Problemet är att begreppet aktivitet är väldigt begränsat i nuläget och betyder mest kurser hos Arbetskraftsbyrån. Människan själv måste stå mer i fokus.

 

Alla inkomstrelaterade förmåner hålls som de är enligt Yleisturva.

– En del egenskaper ska förenklas eller förenas för till exempel inkomstrelaterad föräldrapeng eller inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, men i övrigt ska de bibehållas. Ingen vill ta bort inkomstrelaterade förmåner, säger Mäkynen.

 

Stor vision och små steg

Allt detta är alltså enligt Demarinuorets modell. Hur den ser ut då partiet godkänt den slutliga versionen är oklart. I nuläget är det enda helt klara de tre nivåerna och arbetet med vad som hör till vilken nivå och enligt vilka kriterier har kommit långt, men är inte klart.

 

Arbetsgruppens främsta uppgift är att konkretisera, enligt Mäkynen.

– Vårt mål är att göra en långsiktig vision om och en ideal modell av socialskyddet i Finland och visa på konkreta steg mot det som kan förverkligas inom en kortare tidsperiod. Dessa steg ska kunna tas under nästa regeringsperiod, säger Mäkynen.

– Vi ska ha den stora visionen och sen mindre steg mot den stora visionen. Vi hoppas på att arbetet är färdigt i början av 2018. Partistyrelsen har behandlat frågan en gång och gjort några allmänna linjedragningar och med de ska vi arbeta vidare och göra en konkret modell till början av året.

 

Första steget möjliggörs med inkomstregistret 2019. Därpå följande år kunde det nya socialskyddet börja utvecklas och automatiseras.

– Man kommer inte kunna få vår modell i sin helhet i användning under en regeringsperiod, men en del av den. Det skulle inte ens löna sig att försöka ta för stora steg inom en period, som vi sett den senaste regeringsperioden. Till exempel testet med en basinkomst har gjorts för hastigt och småskaligt. Det leder diskussionen åt fel håll. Testet ger ingenting. Man testar bara för att kunna säga att man gjort det.

 

Öppna frågor – stark position

Den stora frågan är hur systemet ser ut helt konkret för människan.

– Hur lätt är systemet att förstå? Gynnar det mig att ta emot arbete fast jag studerar? Vad är jag berättigad till? Man måste göra det så konkret som möjligt, säger Mäkynen.

 

Han är övertygad om att Yleisturva har stark potential och utgör ett bättre alternativ till dagens system än en basinkomst.

– Basinkomst är 70-tal. Det är ineffektivt att ge pengar till alla och beskatta tillbaks dem. Med dagens teknik kan man ha basinkomstens goda egenskaper men ändå kan systemet vara flexibelt och ta i beaktande olika livssituationer bättre än basinkomsten.

 

En principiell fråga som återstår handlar om vilka stöd som kräver motåtgärd, en aktivitet från mottagaren.

– Socialdemokraterna har alltid varit för att man ska arbeta och vara med i arbetslivet. Nu söker vi en balans mellan skyldighet och stöd.

 

En annan öppen fråga är hur man i framtiden ska mäta och registrera också förmögenheter och hur de eventuellt ska påverka stöden. Behovet av en förnyelse handlar bland annat om allt osäkra villkor på arbetsmarknaden, med projektarbeten och visstidsanställningar. Folk byter bransch allt oftare och det avgörande är hur man får allting att gå ihop, hur kämpigt det är. Detta påverkas förstås av huruvida man har förmögenheter att falla tillbaka på.

– Vårt nuvarande system handlar om inkomster, men i framtiden måste man också se över hur förmögenhet ska beskattas, säger Mäkynen.

 

Han tror att frågan om hur socialskyddet ska förnyas blir ett centralt tema i riksdagsvalet 2019. Regeringen förbereder en reform samtidigt som basinkomstdiskussionen fortsätter ta fart.

– Det var ett tema redan i förra riksdagsvalet. I nästa val ska det vara mer konkret hurdan modell man förespråkar och då har vi en stark position med den modell vi snart är klara med.

 

Då modellen är klar ska en offentlig översättning göras och modellen få ett bra namn även på svenska.

 

Fortsatt förtroende i distriktet

Arbetet med Yleisturva är bara ett av Mäkynens många uppdrag. Förra veckoslutet blev han återvald för ytterligare två år som ordförande för Pohjanmaan Sosialidemokraatit (finskspråkigt distrikt för Österbottens socialdemokrater).

– De två första åren har vi satsat på att göra mer politik och att distriktet också ska ha en politisk roll i Österbotten. Det handlar både om innehåll och kommunikation. Vi har satsat på nya medier och sätt att berätta vad vi gör och det har lyckats helt bra. Mitt mål som ordförande är att ta politiken till större roll inom partiet. Det finns mycket att göra.säger Mäkynen som tror på distriktspolitikens möjligheter oavsett vad som händer med landskapen framöver.

 

Distriktet godkände i lördags sitt politiska program som har en allmän del med gemensamma mål och därtill konkreta mål för de tre landskap som hör till distriktet.

– Nu blir det lättare att hitta nya politiska öppningar och mål att driva på olika nivåer i politiken. Nästa mandatperiod satsar vi på att förverkliga programmet och på riktigt stödja våra politiker i kommunerna och landskapen mer, säger Matias Mäkynen.

 

Vill satsa på barnskyddet

I kommunpolitiken har Mäkynens socialdemokratiska grupp kämpat i både med- och motvind i Vasa fullmäktige. Gruppen försökte få ändringar till budgetförslaget, men förlorade omröstningarna efter att ha blivit utan stöd från SFP. Socialdemokraterna ville bland annat har mer pengar för att stödja barnfamiljer.

– Vi var väldigt besvikna. Efteråt blev det en diskussion om processer, säger Mäkynen som inte köper SFP:s motiveringar om fel tidpunkt och skede i budgetarbetet.

– Det behövs ganska snabba åtgärder hur man ska stödja familjer och undvika större problem. Vi har en risk hela tiden i Finland eftersom barnskyddet inte har tillräckliga resurser att stödja de familjer som behöver stöd. Vi lyfte det budskapet mellan grupperna först före fullmäktigebehandlingen och berättade att vi vill ha dessa satsningar och gjorde konkreta förslag med motiveringar. Alla grupper hade tid och möjlighet att bekanta sig med saken. Ingen kan säga att man inte hade tillräckligt med information, sådan har getts mer och mer under hösten.

 

Matias Mäkynen är ordförande för landskapsfullmäktige och nu för andra perioden ordinarie medlem i Vasa stadsfullmäktige. I praktiken är det hans tredje period eftersom han innan detta också var första suppleant en period. 27-åringen har också hunnit kandidera i två riksdagsval och siktar på kandidatur även i riksdagsvalet 2019.

– I och med att jag fått fortsatt förtroende att leda distriktet är det ganska naturligt att jag ska kandidera. Jag har haft en bra trend, i alla val har mitt röstetal ökat. Det är ett gott skäl att fortsätta och se vad det leder till.

 

En kandidatur vänder inte upp och ned på hans tillvaro på något sätt.

– Som aktiv inom politiken är egentligen hela livet en kampanj. Man gör politik och driver de saker man gemensamt tagit beslut om enligt värderingar oavsett om det är kampanjtid eller inte.

 

Mäkynen har med stor förvåning märkt att en del politiker nästan skäms att säga att de gör politik.

– I fullmäktigesalen i Vasa har ibland talats negativt om att man gör politik i någon fråga, som om det vore något fult. För mig betyder politik att värderingars understöd mäts och människor får klarare bild av vad olika partier representerar. Vi sitter där för att föra politik. Att man försöker undvika politik eller dölja den är självbedrägeri eller att man ger makten till någon annan.

Diskussion

Året som gått med Arbetarbladet

Finlands jubileumsår har varit minst sagt händelserikt även för SDP och ABL som önskar alla en fridfull Jul och gott nytt år och återkommer i januari! Men först är det dags för en sammanfattning.

Lue lisää

Diskussion

Furstenborg: Facket behövs!

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Hagnäs torg med dess många fackförbundskontor är en mycket bekant plats för Jan Furstenborg.

Facket behövs nu och i framtiden. Fackföreningsrörelsen måste alltid också vara beredd att förnya sig. Man ska vara beredd att acceptera förnyelse men också själv skapa nytt. Det säger Jan Furstenborg, finlandssvensk facklig veteran och numera aktiv pensionär.

Lue lisää

Diskussion

Tuula Haatainen: Nu räcker det, vi accepterar inte trakasserier i någon form!

Kuva: Jari Soini
Tuula Haatainen, SDP:s presidentkandidat.

Riksdagsledamot Tuula Haatainen inledde riksdagsdebatten om sexuella trakasserier med ett tal om vikten av att gå från tystnadens till nolltoleransens tid.

Lue lisää

Viktigt att låta finskspråkiga tala svenska

Kuva: Foto: Caroline Lång
Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, ställde frågor kring svenskans historia, nutid och framtid till forskaren Kjell Herberts.

Det råa debattklimatet och domänförlusterna ser ut att hota svenskan i Finland. Finns det en överlevnad för tvåspråkigheten? Det diskuterades på ABL:s och FSUD:s evenemang ”Hotad? – en barkväll om finlandssvenskan”.

Lue lisää

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion