I den internationella debatten diskuteras sällan hur migrationen bidrar till världsekonomin. Detta trots att migranterna ofta är mycket viktiga både för mottagarländernas ekonomier och för utvecklingen i ursprungsländerna.

Nyligen hölls ett möte i Buenos Aires där internationella experter diskuterade på vilka sätt den internationella migrationen bidrar till handeln och världsekonomin.

– Migrationen behandlas i dag nästan som en polisiär fråga. Vi måste belysa behovet av att även lyfta de ekonomiska fördelar den har, framför allt för den internationella handeln, sade Aníbal Jozami, som är ordförande för den argentinska organisationen Foro del Sur Foundation.

Foro del Sur Foundation stod värd för mötet tillsammans med FN:s migrationsorganisation, IOM, och Genevébaserade International Centre for Trade and Sustainable Development. 

IOM:s Latinamerikachef Diego Beltrand presenterade siffror som visar att det finns uppskattningsvis 244 miljoner migranter i världen i dag, vilket motsvarar runt 3 procent av jordens befolkning. Antalet har stigit mycket snabbt under de senaste 50 åren. Enligt Diego Beltrand har många analyser visat vilka ekonomiska bidrag migranterna står bakom. Trots det lyfts sällan dessa resultat fram.

– Frihandeln har fått ett brett erkännande i olika delar av världen, men detsamma gäller inte för människors rörelsefrihet, slog han fast.

Enligt en studie från IOM står världens migranter bakom nästan tio procent av världens samlade BNP – och deras bidrag är mycket viktiga för deras hemländer genom de pengar migranterna skickar hem till nära och kära. Dessa pengaöverföringar är särskilt viktiga i kristider och i länder som El Salvador och Honduras överstiger summorna 15 procent av ländernas bruttonationalprodukter.

En vanlig uppfattning är att migranter främst har de minst kvalificerade jobben. Samtidigt hävdar Stefano Breschi, som är professor vid Bocconi-universitet i Milano, att den migration som har vuxit snabbast under de senaste två decennierna består av högutbildad arbetskraft.

I många länder i världen försöker samtidigt politiker att vinna röster genom att utlova hårdare restriktioner mot invandring. Marina Manke, som är chef för IOM:s avdelning för rörlig arbetskraft och mänsklig utveckling, påpekar att migration är en komplex fråga och att det gäller att tänka sig för när den diskuteras.

– Det är svårt att förklara att det kan finnas människor som kanske är arbetslösa i dag, men som i framtiden kan bidra med positiva kunskaper till samhället, säger Marina Manke.

Hon är själv från Ryssland, men är gift med en tysk man och är bosatt i Tyskland.

– Min tyska familj ser ett stort antal migranter i Berlin, och det oroar dem. Men vi måste ha tålamod. Kanske finns det kortsiktiga negativa effekter, men på längre sikt är migration till stora delar något positivt, säger hon till IPS.

Mötet i Buenos Aires var förlagt till ett gammalt emigranthotell, en byggnad nära hamnen som numera inhyser ett museum. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet erbjöds nyanlända migrantfamiljer härbärge här sig efter sina långa resor över havet.

Mellan 1881 och 1914 beräknas mer än fyra miljoner utlänningar ha flyttat till Argentina, och år 1895 utgjorde den gruppen mer än en fjärdedel av befolkningen i landet. De flesta kom från Italien, Spanien och andra länder i Europa.

I dag är läget ett annat. Nu är det Europa som är den destination som miljontals migranter hoppas kunna ta sig till, samtidigt som kontinenten försöker stänga sina gränser.

Martin Kahanec, professor i socialpolitik vid Centraleuropeiska universitet i Budapest, säger att ett stort problem i Europa är att de data som finns om migrationen sällan kommer till uttryck i den offentliga debatten.

– Det gäller exempelvis diskussionerna kring Brexit i Storbritannien, där narrativet om att migranterna tar våra jobb eller exploaterar vår välfärd inte har något faktamässigt stöd. Även om ekonomiska argument används i debatten så är det egentligen rädsla som styr debatten, säger Martin Kahanec till IPS.