MENY

Mio Lindman: Vi måste ta den obekväma debatten om arbete

Kuva: Johan Kvarnström
– Tänk om vissa jobb inte gör något bra förutom att skapa vinster. Räcker det? Det måste vi kunna ifrågasätta, säger Mio Lindman.

Filosofen Mio Lindman efterlyser en debatt om arbete som beaktar livsomständigheter. Kan man leva på det, ha familj, semester och betala hyra? Vilken roll spelar det för mig, för samhället, planeten?

Filosofen Mio Lindman fortsätter reflektera över arbetets roll. Doktorsavhandlingen från 2015 ska följas upp med en bok om spänningen mellan arbete som sysselsättning och försörjning och arbete som idé om självförverkligande och gott liv, samt hur de polerna förhåller sig till varandra. Avhandlingen rönte en viss uppmärksamhet i samband med disputationen. Yle-intervjuns rubrik lockade säkert till både ett och annat klick: Allt arbete är inte bra.

– Det var en provocerande rubrik, men det är någonting jag står för även om det är svårsmält, säger Lindman då vi träffas en sensommardag i Åbo.

 

Lindman ifrågasätter dagens politiska konsensus om att arbete alltid är bra, att sysselsättning har ett okränkbart egenvärde och att politiken bara handlar om medel för att nå målet med arbete för så många som möjligt.

– Det pågår en slags avpolitisering av arbetsbegreppet, en slags normalisering där man inte riktigt ser arbetet som en fortsatt kamp om det samhälle vi lever i. Arbetet blir en neutral process som på olika sätt ska maximeras. Man förlorar sikten för att arbete bottnar i våra gemensamma angelägenheter och vårt gemensamma ansvar för den värld vi bebor.

 

Den neutraliserande uppfattningen frånser lätt att vi är beroende av det globala arbetet. Det gäller våra kläder, maten, mobiltelefoner, med mera, ja, det mesta.

– Att behålla ett internationellt perspektiv, och därmed ett ekologiskt perspektiv, är en viktig vänstertradition. Man kan inte tala om finska jobb utan att tala om det globalt. Det handlar inte bara om ett konkurrensperspektiv utan om vad gör vi med vår planet, våra gemensamma resurser och hur vi ser på global rättvisa.

 

Nämnda konsensus om att allt jobb är bra innebär att oenigheter och motsägelsefulla tankar om arbete är svårtillgängliga och finns under ytan. Det gäller till exempel vad vi är beredda att offra för jobben, vilken roll jobb har i våra liv, om vi lever för att jobba eller jobbar för att leva.

– Alla jobb sägs vara bra. Ändå har folk också helt egna idéer och uppfattningar om vilka jobb som är meningsfulla och vilka som tillhör ett levande samhälle och vilka som behövs.

 

Svaren finns inte på ytan

Under åren har det också blivit en del kolumner för bland annat Yle i ämnet eller något närliggande sådant. För Lindman är arbete inte isolerat fenomen. Hon kom också in på frågor om arbete lite via en omväg, nämligen ett projekt i företagsetik. Hon insåg att diskursen kring företagsetik var ytlig om – och fokuserade på – normer. Det var mycket tankar om att göra etiken säljbar, att låta företagsetiken bidra till företagens förmåga att skapa ett rykte om sig som gynnar försäljningen.

– Jag började gräva djupare i vad som ligger bakom detta och kom in på frågor om arbete och började uppmärksamma saken, förundras över hur man talar om sysselsättning. Det fanns och finns någonting som inte går ihop. Om man är i situationen att man måste söka och ta emot vilket jobb som helst säger det något om systemet som inte går ihop med en dominerande idé om arbete som frihet och oberoende.

 

Hur mycket kan utbudet påverka vår uppfattning om arbetstillfällen? Jag tänker till exempel på att vi antagligen förhåller oss annorlunda till industriarbeten nu då det är relativt ont om sådan och de har bra förhållanden här än i tider då det var lite tvärtom?

– Jag håller med om att det påverkar hur vi ser på dem. Nu är industriarbete eftertraktat. Då tidningarna skriver att det öppnar en bilfabrik blir det ett glädjebesked, vilket är helt begripligt. Men jag kan också tycka att det där är ett problem på flera sätt. Att bristen på utbud av arbetstillfällen eller arbetskraft leder till konstiga uppfattningar och myter. Ett exempel är att man ofta beskyller unga för att vara kräsna, klandrar dem för att de inte är beredda att ta emot vilka jobb som helst.

– Eller så säger man att det finns en massa jobb som ingen vill ha och att det vore den entydiga förklaringen till att det finns arbetslöshet.

 

Egen erfarenhet

Lönens roll är förstås enorm. Samtidigt kämpar många i ekonomiskt motvind i någon bransch just för att de finner den meningsfull, medan lönen kunde komma säkrare och i större summor genom ett branschbyte.

– Det är någonting jag själv funderar på. Borde jag utbilda mig till något jag kan leva på? frågar sig Lindman som inte sticker under stol med att tiden som frilansare efter åren vid Åbo Akademis filosofiska institution varit ekonomiskt besvärlig.

De egna erfarenheterna hör till sådant som hon eventuellt tar med i boken hon ämnar skriva klart i höst.

– Det vore också viktigt att tala om småföretagare, vad som händer då de inte klarar sig. Jag är för någon form av basinkomst och välkomnar en viktig diskussion om hur hög den skulle vara.

 

Arbete och klass

Vem är arbetarklass i dag? Lindman konstaterar att den frågan är lurig eftersom man blir frestad att ge ett kategoriskt svar. Hur ett sådant än är utformat lär det få mothugg. För att svara på frågan måste man föra en diskussion om hur folk uppfattar sig och hur de gestaltar sina liv i termer av arbete och sysselsättning. Frågan borde alltså snarare vara: när är det meningsfullt  att tala om arbetarklass?

– Det är typiskt att ingen vill se sig som arbetarklass i dag, men analysen kan inte stanna vid identitet. Det handlar också om vilken konkret roll arbete, konsumtion och exempelvis boende spelar i våra liv. Prekariatdiskussionen, diskussionen om snuttjobb och andra typer av otypiska arbetsförhållanden, kan vara fruktbar om den just fokuserar på de konkreta omständigheterna. Vad får du i lön? Har du haft semester de senaste fem åren? Vågar du byta jobb eller vill du ha kvar din trygga anställning? Har familjen råd att låta pappan ta ut pappaledighet? Hur ser du på framtiden?

– Istället för att gripa efter en klassanalys i termer av vad är en viss klass kan man se vad blir människor av att röra sig åt olika håll eller av att av nödtvång tvingas åt olika håll. Det är viktigt att förstå hur folk upplever sig i en ny livssituation. Det är ofta snabba förändringar, inget statiskt.

 

Frågan om arbete behöver väl ändå ett klassperspektiv i dag? Ja, enligt Lindman kan klassdiskussionen hjälpa att tala om övergripande strukturer som påverkar vår vardag. Sådana skildras i bland annat Anna Kontulas bok Luokkalaki (2016).

I den boken handlar klassanalysen bland annat om hur folk står i relation till byråkrati. Den som inte har mycket pengar måste ofta finna sig i att redogöra för sina banktransaktioner.

– I ett sådant sammanhang är det viktigt att tala om klass. Vissas liv är sådant att de inte har rätt till privatliv medan rika kan gömma sina pengar, säger Lindman.

 

Klass kan inte heller ringas in endast genom ens arbete. Lindman påminner om skillnaden mellan en ung person från välbärgade förhållanden som prövar på ett yrke en sommar och en person som har detta arbete som sin huvudsakliga form av uppehåll.

Det här tangerar förstås frågan om vilka arbeten som är bra och vilka som inte är det. Den bedömningen påverkas givetvis av om arbetet är tillfälligt eller permanent, deltid eller heltid, under bra omständigheter, med mera.

– Vi som samhälle behöver en konkret diskussion om vilka jobb som är skadliga vilka som förstör de som jobbar med dem, och vilka jobb som förstör planeten.

Därför är det viktigt att de som jobbar med olika saker får berätta om tillvaron på jobbet. Hur är det att sälja saker per telefon, inom åldringsvården?

– Jag som filosofi ska inte säga vilka jobb som är dåliga, snarare behövs en debatt om vad som är bra och dåligt i samhället, en debatt där människor som lever olika liv får komma till tals.

– Tänk om vissa jobb inte gör något bra förutom att skapa vinster. Räcker det? Det måste vi kunna ifrågasätta. Flera perspektiv behöver läggas till. Nu har begreppet sysselsättning isolerats från allt livsinnehåll. De viktigaste i samhället blir att skapa sysselsättning. Kör man in på det spåret glömmer man bort tanken om att arbete ska ge mening och göra något bra för samhället.

 

Faktumet att det är lite ont om jobb gör det säkert obekvämt att kritisera jobb?

– Ja, det är en obekvämlighet att leva med. I diskussionen om arbete ska man inte sätta sig i ett elfenbenstorn utan påminna sig om att många befinner sig i en situation där de måste ta emot vilket jobb som helst. Det finns ett samhälleligt tvång till det, inte minst idag då regeringen genom sina arbetspolitiska åtgärder sätter hård press på arbetslösa.

 

Hur ser du på fackföreningsrörelsens roll i allt det här?

– Jag förstår kritiken mot facklig verksamhet i den meningen att fackföreningsrörelsen idag riskerar att reducera sig själv till en slags försäkringsrörelse och att det finns en överhängande risk att tänka att den spelat ut sin roll. Men det är inte så. Den har stor potential om den politiseras och kretsar kring solidaritet, också internationell och antirasistisk, en förmåga att kämpa tillsammans för att skapa förändring både i stort och smått. En stor fråga är om fackföreningsrörelsen på nytt kan bli något som engagerar vanliga människor på arbetsplatsen som ett sätt att bry sig om rättvisa.

 

Då det är strejk påminns man om fackföreningsrörelsen styrka, konstaterar Lindman vidare. Och det råkar sig inte på annat sätt än att vi faktiskt fick skjuta upp denna intervju med en dag på grund av lokförarnas strejk. Styrkan facket besitter borde enligt Lindman också användas till att värna om de som faller mellan stolar: snuttjobbare, vikarier, sådana som byter bransch ofta.

– Det är frågor som fackföreningsrörelsen kunde ta tag i starkare.

MNESORD

Diskussion

Språkfrågan stal showen på Island – ”Bra att också Lundberg vill främja språkliga rättigheter”

Kuva: Johan Kvarnström

– Jag är glad att Britt Lundberg har insett sin felbedömning, säger Maarit Feldt-Ranta efter den senaste vändningen kring Nordiska rådets arbetsspråk. Rådet har emellertid haft fler frågor på agendan som hamnat i skymundan av språkdebatten.

Lue lisää

Växande inkomstklyftor i borgerliga Finland, höjt barnbidrag och studiestöd i socialdemokratiska Sverige

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
– Budgetförslaget saknar hjärta, hjärta för att alla ska med, säger Antti Lindtman.

Finland och Sverige tar till vara den ekonomiska tillväxten på väldigt olika vis. De fattigaste finländarna får lida av de borgerliga prioriteringarna medan Sveriges socialdemokratiska regering gjort upp en rättvis och frikostig budget.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet går hand i hand med förlängd läroplikt

Rebecca Åkers.

Medborgarinitiativet om avgiftsfritt andra stadie är en bra början och skapar en behövlig debatt, enligt Rebecca Åkers som fortsätter efterlysa en förlängd läroplikt.

Lue lisää

Diskussion

SDP vill stoppa skatteflykten – föreslår 23 konkreta åtgärder

Kuva: Foto: Pixabay

Skatterna till Finland. Det är grundtanken med Socialdemokraternas program för att motarbeta storföretags aggressiva skatteplanering och det skattebedrägeri som existerar i anslutning till internationell investeringsverksamhet.

Lue lisää

Diskussion

Arbeiderpartiets krisretorik fungerade inte – Högerblocket kvar vid makten

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Norska stortingsvalet blev som väntat jämnt och spännande. Arbeiderpartiet kom något närmare att ta makten igen trots det egna partiets tillbakagång, men inte tillräckligt nära.

Lue lisää