Huvudnyheter

Nato-Finland och kärnvapenpolitiken – en fristående expertrapport

Foto: Simon Bergman
Folke Sundman. Arkivbild.

Under processen som ledde till finländskt medlemskap i Nato var frågan om kärnvapnens roll en debattfråga.

Folke Sundman

Arbetarbladet

 

 

Många av dem som accepterade det blivande medlemskapet som ett oundvikligt faktum hävdade att Finland dock bör ställa upp vissa randvillkor för sin egen position i allmänhet men angående Natos kärnvapen i synnerhet, ofta med Norges linje som förebild.

Det vinnande argumentet blev emellertid att det är inte klokt att göra särskilda förbehåll i anslutning till själva medlemskapsbeslutet utan Finland bör vänta med detta tills det blir dags att utstaka vår säkerhetspolitik i och med att medlemskapet är ett fullbordat faktum.

x x x

En rad finländska fredsorganisationer med Finlands Fredsförbund i spetsen tog fasta på denna konklusion, och tog i början av året initiativet till att forma en fristående expertgrupp för att analysera och komma med rekommendationer om utformandet av Finlands kärnvapenpolitik som Natomedlem.

Gruppen leddes av två ordföranden med politisk anknytning, Erkki Tuomioja och Tarja Cronberg, men båda samtidigt renommerade sakkunniga i kärnvapenfrågor. I gruppen ingick också två medlemmar med militär anknytning, Juha Pyykönen (fd brigadgeneral) och Mika Kerttunen (överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan).

Gruppens första rapport offentliggjordes den 17 maj. Rapporten består av en koncentrerad översikt av fakta i den globala kärnvapenpolitiken (Kärnvapnens värld) och en genomgång av det avtalsverk som hittils har reglerat kärnvapenproduktionen och -utplaceringen. Därtill innehåller den en sammanfattning av vad Natos kärnvapendoktrin består av och vad den förutsätter (och inte förutsätter) av respektive medlemsländer.

Rapporten avslutas med fem rekommendationer för Finlands kärnvapenpolitik, som sammanfattningsvis är:

– Då kärnenergilagen förnyas bör det sörjas för att förbudet mot att till Finland införa kärnvapenladdningar samt att här framställa, inneha och och spränga sådana upprätthålls.

– Finland bör delta aktivt i diskussionen om kärnvapnens risker. Finland bör vara kritiskt i synnerhet gentemot spridningen av sk taktiska kärnvapen och verka för att Nato frångår den sk förstaslagsdoktrinen pga den risk för ett i misstag inlett kärnvapenkrig denna medför.

– Finland bör bidra till att minska de risker för spänning och eskalering som Natos utvidgning möjliggen föranlett, bl.a. genom att lägga stor vikt det sk Nordatlantiska fördraget från 1949, som betonar FN-stadgans olika principer bl.a. gällande folkrätten och en fredlig lösning av konflikter. Här hänvisas till Norges begränsningar av bl.a. främmande makters militärbaser och internationella militärmanövrar.

 

– Finland bör förhålla sig reserverat till Natos övningar av kärnvapenanvändning och till deltagandet i dem.

– Finland bör ha en öppen inställning till kärnvapenförbudsavtalet och även i fortsättningen delta i dess partsmöten som observatör.

x x x

Expertrapportens rekommendationer kommer rätt nära det som varit Finlands officiella utrikespolitik före Natomedlemskapet. Lika nära kommer de till socialdemokraternas uttalade linje i dessa frågor.

Frågan är i vilken riktning politiken kommer att utformas under den påbörjade riksdagsperioden. Expertrapporten har inte väckt någon stor offentlig debatt. Enstaka kommentarer från högerhåll och pensionerade militärer har varit kritiska, och mer eller mindre rekommenderat att hålla fast vid de ”släckta lyktornas” politik också i framtiden: Finland har inte i nuläget heller intresse av att profilera sig och lägga fram förbehåll till Natos kärnvapenpolitik. Den här inställningen är ett symptom på vad som möjligen komma skall: kommer Finland att bli en ”viljelös partner” eller den bästa eleven på klassen inom Nato som utan reservationer ansluter sig till vad alliansens ledande medlem USA förespråkar ?

Arbetet med vår nästa utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse får utvisa åt vilket håll det barkar.

x x x

Som aktiv i fredsrörelsen är det viktigt att understryka, att förbehållen inte kan gälla kärnvapenparaplyets kollektiva avskräckning som utgör en central del av Natos försvarsdoktrin. Som Natomedlem står vi under detta kärnvapenparaply. Det kan inte heller vara fråga om att driva på en ensidig nedrustning av Natos kärnvapen, vilket skulle underminera den rådande terrorbalansen (MAD, mutually assured destruction) mellan de ledande kärnvapenmakterna, med potentiellt katastrofala följder. Det är fråga om att begränsa Finlands roll i Natos globala och regionala kärnvapenstrategi och på så vis begränsa en eskalering av kärnvapenhotet. Det är också fråga om en aktiv global och europeisk politik och diplomati för att stötta återuppbyggandet av ett globalt avtalsverk för ömsesidig kontroll och minskning av kärnvapnen. Och det är fråga om att delta aktivt i initiativ som förstärker dialogen mellan kärnvapenmakterna och den stora majoriteten av kärnvapenfria stater.

Min syntes: alla kärnvapen är moraliskt förkastliga och bör avskaffas så snabbt som möjligt, men så länge de existerar bör vi upprätthålla ett robust system som består av ömsesidig reglerad avskräckning mellan kärnvapenmakterna, möjliggör en transparent kontroll av existerande kärnvapenarsenaler, och skapar grunden för en gradvis avveckling av alla kärnvapen.

x x x

I den rätt anemiska debatten om expertgruppens rapport lyckades Demokraatti leverera ett märkligt hugskott på nätet den 19.5.2023. i form av en intervju med nyblivna riksdagsledamoten Jani Kokko (SDP) . Han kritiserade rapporten i samma tongångar som bl.a. samlingspartistiske ex-generalen Pekka Toveri har gjort, med huvudpoängen att det inte ligger i landets intresse att uppställa olika förbehåll till Natos kärnvapenpolitik.

Förutom detta lyckades Kokko prestera ett verkligt klavertramp när han på ett mycket grumligt sätt försökte koppla rapporten och dess initiativtagare till den del av 1980-talets fredsorganisationer som kritiserade USA:s nya euromissiler men inte Sovjetunionens motsvarande.

Det här är en alltjämnt återkommande pinsam förvrängning – fake news – av den europeiska fredsrörelsens roll på 1980-talet. Tidens ledande nätverk för europeisk kärnvapennedrustning END förhöll sig uttryckligen kritiskt till ALLA kärnvapen, och agerade för allmän kärnvapennedrustning både i öst opch väst. I Finland var Finlands Fredsförbund och de Hundras Kommitté de ledande företrädarna för END-rörelsen. Alltså de rörelser som hörde till initiativtagarna för den nu publicerade expertrapporten om kärnvapen.

When will they/we ever learn. I dubbel bemärkelse.

 

Folke Sundman

styrelsemedlem i Finlands Fredsförbund

 

(en länk som leder till expertgruppens rapport i sin helhet på svenska – Finland, Nato, och kärnvapnen – finns på Fredsförbundets hemsida, rauhanliitto.fi)

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE