Nyheter

Debatt: Ny bibliotekslag i brytningstider

Lehtikuva
Lehtikuva
Lehtikuva
Jacob Storbjörk

Debattör Jacob Storbjörk

Regeringens landskapsreform ställer till det igen. Jag fick nyligen höra talas om hur denna reform kan påverka verksamheten vid de allmänna kommunala biblioteken i Finland, och har nu med viss möda läst igenom utkastet till revidering av bibliotekslagen.

Det som borde vara en självklarhet är nu på god väg att bli en demokratifråga: Kommer de användare som behöver det, att ha tillgång till böcker på svenska och biblioteksservice på svenska på bibliotek i Finland? Kommer det att finnas instanser som tar ansvar för detta i fortsättningen?  Vilka är de i så fall, och var kommer de att vara placerade?

Den nuvarande bibliotekslagen från 1998 har varit bra men tiden har satt sina spår. Undervisnings- och kulturministeriet har därför gått in för att göra en revidering av bibliotekslagen i Finland. Även våra nordiska grannländer har rätt nyligen sett igenom sin bibliotekslagstiftning.

I ett pressmeddelande från 23.2.2015 läser vi att kultur- och bostadsminister Pia Viitanen (SDP) har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en revidering av bibliotekslagen.

I utnämningsbrevet sägs att arbetsgruppens verksamhetsperiod är 23.2.2015–29.2.2016. Som ordförande fungerar kulturrådet Hannu Sulin vid undervisnings- och kulturministeriet.

Ny regering, nytt regeringsprogram och ny minister:

Sen kom riksdagsvalet och Finland fick en ny borgerlig regering med ett nytt regeringsprogram och en ny undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml). I intervjuer i pressen håller hon fram att biblioteken är viktiga, vackert så.

På biblioteken är man oroliga. Suomen kirjastoseura reagerar och försöker påverka. En skrivelse inlämnas, ”Kannanotto kirjastolaista” 2.6.2015. Även Finlands svenska biblioteksförening aktiverar sig.

Kommunförbundets Ditte Winqvist, sakkunnig i kulturtjänster och grundläggande konstundervisning ser inte så stora faror och menar att regeringsprogrammet är kulturvänligt (Hufvudstadsbladet  5.7.2015). Kommunförbundets Johanna Selkee, sakkunnig i biblioteksärenden är inne på samma linje.

Arbetgruppen inlämnar ett förslag 17.5.2016.  Förslaget läggs ut på nätet på ministeriets sidor www.minedu.fi

Remissrunda lär vara på kommande inom kort. Förslaget till revidering av bibliotekslagen ska skickas ut till ett antal viktiga remissinstanser för att få in utlåtanden. Vilka de är framgår av punkt 5.2 i förslaget.

En ny bibliotekslag

Lagändringarna avses träda ikraft den 1 januari 2017. Landet har då fått en ny bibliotekslag. Och vad får invånarna?

Mycket känns igen från den tidigare lagen, men vi hittar en hel del nytt också:

Bibliotekens basuppgifter förblir avgiftsfria. Det är viktigt!

Nytt är att man avgiftsfritt ska kunna reservera biblioteksmaterial. Det föreslås höra till basuppgifterna. ”Användningen, utlåningen och reserveringen av de allmänna bibliotekens egna material samt handledningen och rådgivningen är avgiftsfria.”

Nytt i lagförslaget är klarare regelverk för biblioteksanvändningen där användarna inte bara har rättigheter utan även skyldigheter.

Regionala centralbibliotek är en nyhet

Det finns skrivningar om att biblioteksservice fortsättningsvis ska ges på lika villkor på finska och svenska. De allmänna biblioteken i Finland är kommunala bibliotek, så det är ganska långt en kommunal fråga, men samtidigt en riksangelägenhet, för kommunerna får statsandel för bibliotekens driftskostnader. Finland är ett tvåspråkigt land, ett land med finska och svenska som nationalspråk.

Men det finns samtidigt väldigt litet sagt om hur de svenska frågorna ska skötas på landsnivå, hur den statliga styrning ska se ut, hur regionförvaltningsverket ska fungera och framför allt hur de regionala centralbiblioteken som ska ta över de nuvarande 18 landskapsbibliotekens uppgifter ska utformas, och hur många de sist och slutligen ska vara, och var de ska vara placerade. Denna fråga hör samman med omorganiseringen av den offentliga regionförvaltningen, säger man.

Detta lagförslag listar inte vilka de nya regionala centralbiblioteken blir, eller var de kommer att finnas placerade i Finland, eller hur områdena kommer att se ut.  Om detta görs senare skilda förordningar. Genom förordning av statsrådet bestäms om antalet och om verksamhetsområdena. Bestämmelser om de allmänna bibliotek som är centralbibliotek utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Det är dessa bibliotek som antas gå i spetsen för utveckling och införande av nya innovationer vad gäller serviceproduktionen. De har alltså en viktig roll och kommer sannolikt att tilldelas extra resurser för detta.

Det blir därför extra viktigt att biblioteken i de tvåspråkiga områdena får arbeta under egna regionala centralbibliotek. Där den lokala språkliga kompetensen finns närmast, där finns troligen också de bästa förutsättningarna. Biblioteksservice på svenska i Finland kommer inte av sig själv, det ska jobbas fram.

Ändrade kompetenskrav för personalen

Vad gäller kompetenskraven föreslås en ganska så radikal nedbantning. Det kommer att falla mycket på den enskilda kommunen att ställa krav på biblioteksfacklig utbildning eller låta bli. Detta är i enlighet med regeringsprogrammet, att man vill minska på detaljstyrningen och göra det lättare för kommunerna att besätta med de personer som man inom kommunen anser det behövs just för tillfället.

Man kan ändå fråga sig om sänkta kompetenskrav, kortare utbildningar och en utblandning och uttunning av yrkeskåren är det bästa sättet att garantera att bibliotekens samhällsutvecklande arbete förs vidare.

Tillgång till kunskap och bildning har genom tiderna varit en mycket viktig fråga för arbetarrörelsen. Det är fortfarande en viktig fråga. Alla ska ha denna rätt.

I detaljmotiveringarna till lagen sägs många fina saker om rätt till språk och kultur. Vi påminns om hur viktigt det är att arbeta för kulturell mångfald och språklig mångfald. På alla sätt och vis.

År 2017 firar Finland sina 100 år. Jag tar tillfället i akt och passar på att gratulera biblioteksbranschen till en bra tajming med den nya lagen.

Den nya bibliotekslagen ger gott hopp för Finlands framtid. Lagens små skönhetsfel finns det ännu tid för att åtgärda. Men det brådskar! Vi måste börja snacka bibliotek!

Text och bild: Jacob Storbjörk

Källor:

Undervisnings- och kulturministeriets hemsidor:  www.minedu.fi

Finlands svenska biblioteksförenings tidning Bibban  nr  3 2015

Kenneth Myntti i Vasabladet och Österbottens Tidning,  1.6.2016

PS:  Strax innan denna artikel skulle publiceras, kom det upp ett nytt utkast på ministeriets webbsida. Utkastet daterat 19.8.2016. Vi läser:

Utkastet till regeringsproposition har utarbetats vid undervisnings- och kulturministeriet utgående från arbetsgruppens förslag. Utkastet har sänts på remiss den 19 augusti 2016. Remisstiden slutar den 23 september 2016. Den svenska versionen av propositionsutkastet publiceras på webbplatsen så snart som möjligt.”

I den finska versionen kan vi snabbt konstatera att en viktig ändring har gjorts i § 10. Istället för ”Alueellinen keskuskirjasto”, som hette Regionala centralbibliotek på svenska , talar man nu istället om ”Kehittämiskirjasto”. Svensk översättning saknas tillsvidare.

Man får läsa den nya finska versionen i väntan på den nya svenska. Nu är det hög till att börja snacka bibliotek!

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 38 Demokraatti
ANI SUORASUU - Ann Selinille ei ryppyillä
VARAA PAREMPAAN - Eveliina Heinäluoma haluaa herättää puolueet Helsingissä
KUIN ERI PLANEELTA - SDP:n ja hallituksen sote-linjat eivät kohtaa
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa