Nyheter

Ny PISA-undersökning: Finland med i toppen – men kunskapsklyftorna har ökat

Kari Hulkko
De finska 15-åringarna gör fortfarande bra ifrån sig i PISA-undersökningarna. Skillnaderna i inlärningen har däremot ökat.

Finland befinner sig fortsättningsvis i världstoppen vad gäller inlärning och läskunnighet. Samtidigt ökar klyftorna mellan eleverna stadigt och korrelationen mellan socioekonomisk bakgrund och kunskap är tydlig. Det visar den färska PISA-undersökningen, som släpptes igår (3.12).

Lukas Lundin

Arbetarbladet

 

PISA-undersökningen genomförs av OECD med tre års intervaller, för att mäta inlärningsresultat i de deltagande länderna. År 2018 var huvudområdet för undersökningen läskunnighet. De finländska 15-åringarnas läskunnighet är enligt undersökningen bland de bästa i OECD-länderna tillsammans med Estland, Kanada, Irland och Korea.

 

Jämfört med PISA-undersökningen 2015 sjönk medelvärdet för Finlands poängtal i läskunnighet med 6 poäng, men förändringen saknar statistisk signifikans. På längre sikt har ändå läskunnigheten sjunkit både i Finland och i OECD-länderna i genomsnitt. Medelvärdet för Finlands poängtal har sjunkit med 16 poäng sedan år 2009 och med 26 poäng sedan år 2000.

 

Bland de finländska ungdomarna har andelen utmärkta läsare stannat på samma nivå: 14.5 procent, jämfört med 14.2 år 2009. Däremot har andelen svaga läsare ökat tydligt. År 2009 placerade sig 8.1 procent av läsarna under nivå 2, men år 2018 hela 13,5 procent. Med andra ord finns det i vårt land allt fler unga vars läskunnighet inte räcker för studier och verksamhet i samhället, skriver Undervisnings- och kulturministeriet i sitt pressmeddelande.

 

Dessutom har elevernas förhållande till läsning försvagats på ett oroväckande sätt, enligt ministeriet. Antalet som anger läsning som sin favoritsysselsättning har minskat med nio procentenheter sedan 2009. Hela 63 procent av de finländska pojkarna höll med om påståendet ”Jag läser bara om jag måste.”

 

I matematik är de finländska ungdomarnas kunskaper på samma nivå som år 2015, klart bättre än OECD-genomsnittet. Kunskaperna i naturvetenskaper har däremot sjunkit.

 

 

 

Kunskapsklyftorna tydligare

 

I årets undersökning var skillnaderna i läskunnighet mellan eleverna större än någonsin tidigare i Finland. Trots det var variationen mellan de finländska skolorna minst av alla deltagarländer och hade inte ökat jämfört med föregående PISA-undersökning.

 

Skillnaden i läskunnighet mellan könen är fortsättningsvis störst i Finland bland OECD-länderna.  I Finland var skillnaden 52 poäng till flickornas fördel, medan den i OECD-länderna i snitt var 30 poäng. Bland pojkarna har antalet svaga läsare ökat sedan 2009.

 

Dessutom har den socioekonomiska bakgrundens inverkan på inlärningen ökat bland eleverna. I samtliga länder korrelerar föräldrarnas utbildning, yrke och hur förmöget hemmet är med elevernas läskunnighet. I Finland var skillnaden i fråga om läskunnighet mellan den högsta och den lägsta socioekonomiska kvartilen i snitt 79 poäng – uppskattningsvis motsvarande cirka två läsår. I OECD-länderna i stort var motsvarande skillnad 88 poäng.

 

I Finland har korrelationen mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras kunskaper tilltagit från och med år 2009, då skillnaden var 62 poäng. Elevens bakgrunds allt större inverkan beror enligt ministeriet på den lägsta kvartilens allt svagare resultat.

 

 


PISA-undersökningen

PISA-programmet undersöker med tre års intervaller 15-åriga ungdomars kunskaper i läskunnighet, matematik och naturvetenskapliga ämnen. PISA-resultaten publiceras nu för sjunde gången.

I PISA-undersökningen 2018 deltog totalt 79 länder och regioner. Av dessa var 37 OECD-länder och 42 så kallade partnerländer eller regioner eller städer inom stater.

I Finland deltog totalt 5 649 elever inom den grundläggande utbildningen i utvärderingen av läskunnighet, matematik och naturvetenskaper. Undersökningen genomfördes i Finland i samarbete av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Centret för utbildningsutvärdering vid Helsingfors universitet.


Källa: Undervisnings- och kulturministeriet

 

Mer info.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE