MENY

Ny rapport om facket och den nordiska modellens framtid – ”hög organisationsgrad en angelägenhet för hela samhället”

Kuva: Foto: Pixabay

Den nordiska fackföreningsrörelsen har mycket matnyttiga råd att hämta i den nya rapporten “Facket och den nordiska modellens framtid – organisering och rekrytering” som SAMAK initierat.

 

Det börjar med krismedvetenhet. Faktumet att organisationsgraden sjunker, att en allt mindre andel hör till facket, kräver en insikt om allvaret. Den pinfärska rapporten är utöver detta ändå hoppingivande läsning för facket i och med att tipsen är många och möjligheterna likaså.

 

– Ett gott organisert arbetslivs är värt att kämpa för och utveckla, och här får arbetarrörelsen många förslag på vad den själv kan göra, säger SAMAK:s generalsekreterare Jan-Erik Støstad i SAMAK:s presentation av rapporten.

 

Han understryker att starka organisationer betyder anständiga jobb, men också är avgörande för fortsatt utjämning och tillit inom Norden.

 

Rapporten är författad av Mats Wingborg och hittas här på svenska. Därtill finns sammanfattningar publicerade på alla nordiska språk.

Wingborg konstaterar i rapporten att förhållandet mellan den nordiska modellen och en högre facklig organisationsgrad består av en ömsesidig växelverkan. Högre organisationsgrad bidrar till den nordiska modellen, men kan också ses som modellens konsekvens. Utifrån denna tanke är organisationsgraden en angelägenhet inte bara för Nordens arbetstagare utan för de nordiska samhällena över huvud taget.

 

Rapporten lyfter fram vikten av att locka medlemmar genom tre komponenter: fackliga värderingar, medlemsnyttan helt ekonomiskt och yrkesidentiteten.

Den uppmanar också till ett starkare fokus på de med tillfälliga jobb, i praktiken genom att arbete för att minska förekomsten av osäkra och otrygga jobb. Då arbetsarrangemangen blir tillfälliga och osäkra sjunker organisationsgraden. Bland de som arbetar med tidsbegränsade anställningar och bemanningsanställningar är benägenheten att höra till facket lägre. I rapporten konstateras därför att det ligger i de fackliga organisationernas intresse att begränsa ökningen av tillfälliga och osäkra jobb.

 

Rapporten tydliggör också de utbredda likheterna som finns inom arbetsmarknadsfrågor i Norden. Redan att en rapport kan rikta sig till Norden i allmänhet är ett bevis tydligt nog på detta. Samarbetsmöjligheterna används redan flitigt och blir av allt att döma allt viktigare.


Det är endast de nordiska länderna och Belgien som av de europeiska länderna har mer än hälften av arbetstagarna fackligt organiserade.

Rapporten är den första i ett SAMAK-projekt om den nordiska modellen som utförs av tankesmedjan Tiden och bygger vidare på SAMAK:s NordMod2030-projekt.

 

Svenska sammandraget hittas här.

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Kjell Westö: Vi måste lyssna på varandras berättelser

Kuva: Foto: Marica Rosengård. (Bilden beskuren).
Kjell Westö 2017.

Finlands historia präglas av å ena sidan tur, å andra sidan skicklighet och mod.
– Det ger oss paradoxalt nog också ett stort ansvar, sade Kjell Westö i sitt tal på självständighetsdagen.

Lue lisää

Diskussion

Grattis Finland 100 år!

Kuva: Foto: Pixabay

I en sammanfattning av Finlands 100 år av självständighet kan man ta fast på många olika saker. I denna artikel plockar vi ut årtal och händelser med fokus på reformer och ärenden som ökat jämställdheten.

Lue lisää

Diskussion

Nu ska kampanjen ta fart – Tuula Haatainen betonar jämställdhet som styrka och ojämlikhet som säkerhetshot

Kuva: Jari Soini
Tuula Haatainen i Helsingfors på måndagen den 4 december.

Tuula Haatainens presidentvalskampanj öppnades på allvar på måndag kväll. På evenemanget i Helsingfors lyfte hon fram bland annat att kvinnors kunskap är världens mest oanvända resurs och att ojämlikhet är det största säkerhetshotet.

Lue lisää