MENY

Ny rapport om facket och den nordiska modellens framtid – ”hög organisationsgrad en angelägenhet för hela samhället”

Kuva: Foto: Pixabay

Den nordiska fackföreningsrörelsen har mycket matnyttiga råd att hämta i den nya rapporten “Facket och den nordiska modellens framtid – organisering och rekrytering” som SAMAK initierat.

 

Det börjar med krismedvetenhet. Faktumet att organisationsgraden sjunker, att en allt mindre andel hör till facket, kräver en insikt om allvaret. Den pinfärska rapporten är utöver detta ändå hoppingivande läsning för facket i och med att tipsen är många och möjligheterna likaså.

 

– Ett gott organisert arbetslivs är värt att kämpa för och utveckla, och här får arbetarrörelsen många förslag på vad den själv kan göra, säger SAMAK:s generalsekreterare Jan-Erik Støstad i SAMAK:s presentation av rapporten.

 

Han understryker att starka organisationer betyder anständiga jobb, men också är avgörande för fortsatt utjämning och tillit inom Norden.

 

Rapporten är författad av Mats Wingborg och hittas här på svenska. Därtill finns sammanfattningar publicerade på alla nordiska språk.

Wingborg konstaterar i rapporten att förhållandet mellan den nordiska modellen och en högre facklig organisationsgrad består av en ömsesidig växelverkan. Högre organisationsgrad bidrar till den nordiska modellen, men kan också ses som modellens konsekvens. Utifrån denna tanke är organisationsgraden en angelägenhet inte bara för Nordens arbetstagare utan för de nordiska samhällena över huvud taget.

 

Rapporten lyfter fram vikten av att locka medlemmar genom tre komponenter: fackliga värderingar, medlemsnyttan helt ekonomiskt och yrkesidentiteten.

Den uppmanar också till ett starkare fokus på de med tillfälliga jobb, i praktiken genom att arbete för att minska förekomsten av osäkra och otrygga jobb. Då arbetsarrangemangen blir tillfälliga och osäkra sjunker organisationsgraden. Bland de som arbetar med tidsbegränsade anställningar och bemanningsanställningar är benägenheten att höra till facket lägre. I rapporten konstateras därför att det ligger i de fackliga organisationernas intresse att begränsa ökningen av tillfälliga och osäkra jobb.

 

Rapporten tydliggör också de utbredda likheterna som finns inom arbetsmarknadsfrågor i Norden. Redan att en rapport kan rikta sig till Norden i allmänhet är ett bevis tydligt nog på detta. Samarbetsmöjligheterna används redan flitigt och blir av allt att döma allt viktigare.


Det är endast de nordiska länderna och Belgien som av de europeiska länderna har mer än hälften av arbetstagarna fackligt organiserade.

Rapporten är den första i ett SAMAK-projekt om den nordiska modellen som utförs av tankesmedjan Tiden och bygger vidare på SAMAK:s NordMod2030-projekt.

 

Svenska sammandraget hittas här.

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion