FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, beräknar att närmare 1,8 miljarder människor kommer att ha brist på vatten 2025, medan två tredjedelar av världens regioner kommer att ha problem att få fram tillräckligt med vatten. Efterfrågan på vatten förväntas stiga med 50 procent fram till 2050.

Samtidigt orsakar torkor, som ofta hänger samman med klimatförändringar, redan nu fler dödsfall och att fler människor drivs på flykt än alla andra former av naturkatastrofer.

Extrema väderfenomen i form av torkor, översvämningar och orkaner ökar riskerna för brist på mat. Både torkor och översvämningar slår mot åkermarkers bördighet, och därmed mot produktiviteten.

För Afrikas del finns det ett behov av att hitta nya metoder för att kunna motverka och stå emot klimatförändringarnas effekter.

En del av lösningen kan bestå av tidiga varningssystem och andra nya tekniska lösningar som kan användas av regionens meteorologiska institut, en ökad användning av mobiltelefoner för att nå ut med information till lokalbefolkningar, och en ökad användning av drönare för att samla in data.

Företrädare för UNCCD uppger att utvecklandet av avancerade varningssystem skulle kunna bidra till att analysera riskerna för torkor och i god tid varna både myndigheter och småbönder för kommande torkor – men också bidra med råd om hur situationen ska hanteras.

Med hjälp av mobiltelefoner skulle dessutom boskapsuppfödare i torra områden kunna få information om var de närmaste vattentäkterna finns. Med hjälp av samma teknik skulle de även kunna få viktig information i samband med nödsituationer. 

Ett stort behov

Torkor förekommer på många platser i världen, men slår hårdare mot utvecklingsländer där möjligheterna att hantera dess effekter är sämre.

I södra Afrika har torkor lett till en omfattande brist på mat, och närmare 36 miljoner människor från Etiopien till Zimbabwe har blivit drabbade.

Torkornas effekter har även en tendens att leda till ökande sociala spänningar, fler lokala konflikter och till att människor tvingas bort från sina hemtrakter. De ökar även risken för att människor rekryteras av extremistiska grupper.

Nicholas Sitko vid FN-organet FAO är expert på landsbygdsutveckling med lång erfarenhet från Afrika. Han påpekar för IPS att en mycket stor andel av befolkningen på kontinenten är beroende av jordbruket och att det därför finns ett mycket stort behov av insatser i syfte att öka böndernas kunskaper om klimatförändringarnas effekter. Detta för att de ska ha en möjlighet att välja rätt typ av utsäde eller grödor.

– Det är helt nödvändigt för att stärka motståndskraften mot klimatförändringarna. Möjligheten att med hjälp av digital teknik nå ut med nya prognosmodeller till både beslutsfattare och bönder är något helt nytt jämfört med hur det såg ut för bara några år sedan. Men än så länge är användningen begränsad och måste utökas, säger Nicholas Sitko.

Nyligen påpekade FAO-chefen José Graziano da Silva att det fortfarande finns 75 länder i världen, främst i Afrika, där möjligheter att nå ut med mer långsiktiga väderprognoser till bönderna fortfarande saknas.

– Det finns ett akut behov att de uppgifter som finns tillgängliga når ut på marknivå, underströk José Graziano da Silva.