Internationellt

Nya kolkraftverk planeras i Latinamerika – trots klimatmål

Kolindustrin har vid klimatmötet i Bonn kritiserats hårt av miljövänner. I lördags anordnades en klimatdemonstration i staden med udden riktad främst mot tyska företag, som RWE.

Trots löften om att öka satsningarna på gröna energikällor planerar flera länder i Latinamerika att starta nya kolkraftverk för att producera elektricitet.

IPS

Arbetarbladet

 

Dessa planer står i strid med de klimatmål som regionens länder har ställt sig bakom, i enlighet med Parisavtalet.

Heffa Schucking, ordförande för den tyska miljöorganisationen Urgewald, påpekar att Latinamerika visserligen inte är en av världens största spelare i kolindustrin.

– Men problemet är att det finns flera planerade projekt som innebär ett hot om ett fortsatt kolberoende flera år framåt, säger Heffa Schucking till IPS.

I samband med klimatmötet i Bonn, som avslutas på fredagen, presenterade Urgewald en ny utförlig databas med närmare 770 företag som ingår i världens kolindustri. Den visar att de länder i Latinamerika som producerar mest el med hjälp av kolkraftverk är Mexiko, Chile och Brasilien.

Samtidigt finns det planer på att utöka kapaciteten i dessa tre länder, samt i Dominikanska republiken, Venezuela, Jamaica, Colombia och Panama.

I samband med klimatmötet i Bonn har protester mot kolindustrin genomförts, på grund av dess stora utsläpp av växthusgaser som förorsakar klimatförändringar.

Colombia är det land i Latinamerika som utvinner mest kol – 90 miljoner ton under förra året, varav det mesta gick på export.

I Brasilien finns 21 koleldade kraftverk, som producerar drygt två procent av landets elbehov. Ett nytt kolkraftverk är under uppbyggnad och det finns planer på att bygga ytterligare sex liknande anläggningar i landet. I Chile finns det 29 kraftverk som drivs med kol.

 

Saknas sammanhållning

Carlos Rittl är ordförande för Observatorio del Clima, ett brasilianskt nätverk av miljöorganisationer. Han menar att landets regering saknar en tydlig politik kring kolkraftverken.

– Trots målsättningarna om satsningar på förnybar el byggs det fler termoelektriska kraftverk. Det finns ingen sammanhållning i energipolitiken, säger Carlos Rittl i Bonn.

Colombia är ett land med stora kolfyndigheter. Mariana Rojas är chef för klimatfrågor vid landets miljödepartement och hon medger för IPS att frågan om kolet är svår för landet.

– Olika strategier används för olika sektorer. Vi vill uppmuntra till mer förnybara energikällor, vilka också blivit mer konkurrenskraftiga på grund av sjunkande priser. Men vi kan inte nå ut till alla sektorer, säger Mariana Rojas.

I slutet av förra året infördes en koldioxidskatt i Colombia. Men där undantogs kolet, vilket kan ses som ett bevis för kolindustrins starka inflytande.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE