MENY

Nya kraftverksdammar drabbar Amazonas ursprungsbefolkningar

Kuva: Foto: Mario Osava/IPS
Dessa tre unga män har fått möjlighet att studera juridik i staden Alta Floresta, tack vare att de fått stipendier från ett av de företag som bygger ut vattenkraften längs floden Teles Pires i brasilianska Amazonas. Studenterna är mycket kritiska till hur kraftverksdammarna har påverkat livet för befolkningen i deras hembyar.

Nya kraftverksdammar längs floden Teles Pires i Amazonas i Brasilien har lett till att mängder av fisk och sköldpaddor dör och att fångsterna blir sämre för lokala fiskare. Det uppger företrädare för de ursprungsbefolkningar som lever längs floden och som är beroende av fisken som proteinkälla.

Tre juridikstudenter som tillhör ursprungsfolken uppger för IPS att flodens naturliga flöde har förändrats på grund av kraftverken, vilket gör att vattnet stiger och sjunker utan förvarning. Fyra vattenkraftverk är på väg att installeras längs Teles Pires, varav ett har varit i drift sedan 2015 medan bygget av de övriga fortfarande pågår.

– När vattnet stiger simmar fisken in längs flodens förgreningar för att leta mat, och sedan blir de fångade där när vattennivån sedan snabbt sjunker igen, säger Aurinelson Kirixi, 26.

Det gäller även för den gulhuvade vändhalssköldpaddan, en typ av flodsköldpadda som fortfarande är ganska vanlig i brasilianska Amazonas och vars kött är viktigt för den lokala ursprungsbefolkningen.

– Men numera finns det en risk för att den kommer att bli utrotad, vi ser dem allt mer sällan och risken är att våra barn bara kommer att kunna se dem på foton, säger en annan av juridikstudenterna, Dorivan Kirixi, som också är 26 år.

Den tredje studenten, 27-årige Isaac Waru, säger att flodens vatten dessutom har blivit förorenat på grund av byggandet av kraftverken.

– Fisken och sköldpaddorna dör eftersom vattnet förorenats av de byggen som genomförs längre upp längs floden, säger han.

Studenterna kommer alla från olika byar i närheten av floden, men studerar numera i staden Alta Floresta, som ligger i delstaten Mato Grosso. De berättar att lokalbefolkningen inte längre vill dricka av flodvattnet eftersom de på senare tid har drabbats av magsjukdomar, klåda och andra hälsoproblem.

De tre unga männen har alla kunnat börja studera juridik i Alta Floresta tack vare stipendier som de fått från vattenkraftsbolaget – som en del av den kompensation de betalat ut för de skador som projektet orsakar. Sammanlagt har bolaget delat ut sju stipendier till unga som tillhör ursprungsbefolkningen och som lever i närheten av floden.

Patxon Metuktire är lokal företrädare för Funai, det statliga organ som arbetar för att stärka ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Han menar att den kompensation som utgått från vattenkraftsbolaget är både för liten och för dåligt planerad.

– Företagen tror att våra problem bara handlar om logistik, att det bara handlar om lastbilar och bränsle. De glömmer att deras projekt skadar det ekosystem som utgör grunden för vår välfärd och vårt sätt att leva, säger Patxon Metuktire till IPS.

Förra hösten blev floden än mer förorenad av ett oljeläckage, som vattenkraftsbolaget vägrade ta ansvar för.

En grupp som drabbats direkt av kraftdammarna är de fiskare vars liv är helt beroende av vattenflödet i floden. Efter att dessa dammbyggen inleddes har fångsterna minskat, uppger biologiprofessorn Solange Arrolho, som är verksam vid delstatsuniversitetet i Alta Floresta, och expert på fiskefrågor.

Hon har sedan 2014 bevakat fiskpopulationerna i området kring vattenkraftverket Colider, som en del av den miljökonsekvensstudie som vattenkraftsbolaget måste genomföra. Kraftverket ska invigas i mitten av nästa år och är det minsta av de fyra som ska finnas längs en 45 mil lång sträcka av floden.

Solange Arrolho säger att kraftverken och deras dammar påverkar fisken genom att flodbankarna förändras, liksom vattenflödet. Dessutom är floden Teles Pires redan sedan tidigare utsatt för olika föroreningar som hänger samman med den intensiva odlingen av sojabönor i dess närhet, där stora mängder jordbrukskemikalier används.

Julita Burko Duleba, som företräder en organisation för lokala fiskare, säger att fångsterna i floden har minskat drastiskt på senare tid. I dag jobbar hon själv med administrativa sysslor, efter att ha levt gott på fiske under fler än två årtionden. Många av hennes kollegor har gett upp.

– Vi är ett utrotningshotat släkte, säger Julita Burko Duleba till IPS.

 

Floden Teles Pires mellan orterna Sinop och Colider, där två av de nya vattenkraftverken är under uppbyggnad i delstaten Mato Grosso. Foto: Mario Osava/IPS

Diskussion

Föroreningar bakom nära vart fjärde dödsfall

Kuva: Foto: Pixabay

Miljöproblem orsakar 12,6 miljoner dödsfall per år – nästan vart fjärde dödsfall i världen. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep, som lanserats inför organets kommande kongress i Nairobi.

 


Unep-chefen Erik Solheim lyfter i den nya rapporten fram att alla människor på jorden drabbas av miljöföroreningar, och att det krävs omfattande investeringar för att komma tillrätta med alla problem som detta orsakar.

– Ingen av oss går säker, så nu måste vi alla agera, sade Erik Solheim i samband med att rapporten presenterades i slutet av klimatmötet i Bonn.

Den nya rapporten belyser tydligt hur omfattande problemen med föroreningar är i världen, och vilka stora insatser som kommer att krävas för att ta itu med dem.

Dessa åtgärder kommer att vara på dagordningen när hundratals företrädare för regeringar, näringsliv och det civila samhället tillsammans med experter möts i Nairobi den 4 till 6 december för att delta i Uneps miljökongress, det högsta beslutande organet kring globala miljöfrågor.

Den nya rapporten belyser bland annat att det finns 3,5 miljarder människor i världen som är beroende av hav för sin tillgång till mat, men där dessa hav förorenats. Miljöproblemen ligger samtidigt bakom nästan vart fjärde dödsfall i världen, varav närmare 6,5 miljoner dödsfall årligen orsakas av luftföroreningar.

Många av världens ekosystem drabbas av stora skador på grund av föroreningar längs kuster och i marker, och enligt Unep spolas det allra mesta av världens avloppsvatten ut utan någon rening, vilket påverkar 300 miljoner människors dricksvatten.

– Det enda svaret på hur vi alla ska kunna överleva på denna enda planet, med bibehållen hälsa och värdighet, är att vi radikalt måste förändra hur vi under våra liv producerar, konsumerar och lever, säger Ligia Noronha, som varit med och tagit fram den nya rapporten.

Inför klimatmötet i Bonn varnade FN:s miljöprogram för att de utfästelser som gjorts i enlighet med Parisavtalet endast utgör en tredjedel av vad som kommer att behöva göras till 2030, för att undvika klimatförändringarnas värsta effekter.

– Ett år efter Parisavtalet började gälla befinner vi oss i en situation där vi inte på länga vägar gör tillräckligt för att rädda hundratals miljoner människor från att gå en miserabel framtid till mötes, sade Erik Solheim.

ÄMNESORD

Diskussion

Nya grupperingar ska bemöta ökande koldioxidutsläpp

Kuva: Foto: Stella Paul/IPS
Demonstranter vid klimatmötet i Bonn kräver en fullständig utfasning av förbränningen av kol, som står för en stor del av de globala koldioxidutsläppen.

De globala utsläppen av växthusgaser ökar igen, efter att ha varit oförändrade. Samtidigt har två nya allianser som syftar till att vända utvecklingen sett dagens ljus.

 

En av dem heter International Solar Alliance, medan den andra – som syftar till att fasa ut kolet, lanserades vid det nyligen avslutade klimatmötet i Bonn. Bakom den senare står Storbritannien och Kanada, och gruppen har redan fått med sig 20 ytterligare medlemmar, däribland Frankrike, Mexiko, Norge, El Salvador och ett flertal delstater i USA.

Initiativtagare till satsningen på solenergi är det snabbväxande Indien. Hittills har 44 länder gått med i gruppen, varav 16 stater även har ratificerat sitt medlemskap.

Den globala alliansen mot kol inleder sitt arbete samtidigt som de globala koldioxidutsläppen ökar. Detta enligt en rapport från University of East Anglia och Global Carbon Project som nyligen visade på en betydande ökning av dessa utsläpp under året. Detta efter att utsläppen varit oförändrade de senaste tre åren. Snabbast ökar utsläppen i Kina och Indien, enligt rapporten.

I samband med att den nya alliansen lanserades underströk Kanadas miljöminister Catherine McKenna att en utfasning av kolet skulle gynna alla.

– Kolet bokstavligen kväver våra städer och nästan en miljon människor dör årligen på grund av dess föroreningar. Det är uppmuntrande att se så många engagera sig i arbetet för en övergång till rena energikällor, och detta är bara början sade hon, i samband med klimatmötet i Bonn.

 

”Vårt bidrag är minimalt”

Deltagande länder i den nya alliansen, som har som mål att ha 50 medlemmar under nästa år, ska enligt planerna fasa ut kolanvändningen till 2030, men även upphöra med investeringar i kolkraftverk för elproduktionen i andra länder.

De länder som ingår i den indiska alliansen för solenergi är däremot inte villiga att utlova en utfasning av kolet. Indiska företrädare menar att kolet behövs för att bekämpa fattigdomen och för att ge landets fattiga tillgång till elektricitet. Indien planerar att fördubbla landets redan stora produktion av kol inom de kommande åren.

– Om man betraktar de totala utsläppen så är vårt bidrag minimalt, säger Indiens miljöminister i ett pressmeddelande.

Samtidigt understryker indiska företrädare att landet arbetar för att öka utvecklingen av alternativa energikällor, som solenergi. Enligt Anand Kumar, minister vid Indiens departement för förnybara energikällor, är målsättningen med den nya alliansen att få med så många länder som möjligt i arbetet för att utveckla solenergi. Ett annat mål är att få ned priserna på solenergi genom ökade investeringar.

I ett gemensamt uttalande vid klimatmötet i Bonn underströk Indien, Brasilien, Sydafrika och Kina att det är deras rättighet att utvecklas och uppmanade omvärlden att se på deras utsläpp ut ett rättvisebaserat perspektiv. 

Diskussion

Turkiet kräver statsanställdas lösenord till sociala medier

Kuva: Foto: Pixabay

Statsanställda i Turkiet tvingas medverka till sin egen åsiktsregistrering. Arbetsgivarna kräver att de lämnar in sina egna och hela familjens lösenord till konton i sociala medier. De som lämnar in ofullständiga uppgifter riskerar fängelse.

Lue lisää

Diskussion

Kampanj mot amalgam riktas mot utvecklingsländer

Kuva: Foto: Pixabay

En global kampanj mot användningen av amalgam inom tandvården riktas nu mot Afrika och Asien.

 

Charlie Brown är ordförande för Världsalliansen för en kvicksilverfri tandvård, en organisation som går i täten för kampanjen. Han uppmanade nyligen de afrikanska och asiatiska delegater som deltog vid ett internationellt möte i Genevé att engagera sig i kampanjen.

– När ni återvänder till era hemländer, se då till att göra detsamma som EU: fasa ut användningen av amalgam för barn. Detta av ett enkelt skäl – era barn är lika viktiga som europeiska barn.

Vid mötet i Genevé samlades företrädare för de länder som undertecknat eller ratificerat den så kallade Minamatakonventionen, ett avtal som syftar till att skydda både människor och miljö från kvicksilver.

Konventionen trädde i kraft i augusti och har hittills ratificerats av 84 av FN:s 193 medlemsländer, som nu är förpliktigade att följa dess innehåll.

Till IPS säger Charlie Brown att kampanjen första mål är att snabbt och globalt se till att användning av amalgam för barn inom tandvården ska förbjudas, något som redan har genomförts inom EU. Som en del i detta arbete har hans organisation inriktat sig på flera afrikanska länder.

Charlie Brown berättar att man har nått framgångar i bland annat Nigeria, där delstaten Edo beslutat att inte längre tillåta användningen av amalgam från och med 1 juli nästa år, för barn, gravida och ammande kvinnor.

Tom Aneni, som företräder den lokala nigerianska organisationen Sedi, menar att beslutet i Edo kan fungera som en modell för resten av landet – och hela kontinenten.

Tandfyllningsmaterialet amalgam består av en blandning av kvicksilver och andra metaller och är enligt vissa bedömare skadligt för hälsan.

Minamatakonventionen slår vidare fast att alla de 84 länder som ingår ska förbjuda nya gruvor för utvinning av kvicksilver samtidigt som redan pågående utvinning ska fasas ut. Konventionen innebär även ett förbud mot många produkter och processer där kvicksilver ingår, samt föreskriver åtgärder för att kontrollera utsläpp av kvicksilver och att länderna inför nationella handlingsplaner för att minska användningen av det farliga ämnet i samband med småskalig utvinning av guld.

ÄMNESORD

Diskussion

Finansiering central fråga i kampen mot klimatförändringar

Kuva: Foto: Pixabay

Vid FN:s klimatmöte i Bonn kom ländernas förhandlare fram till en överenskommelse där länderna ska utvärdera sitt arbete för att minska utsläppen. Klimatfinansiering betraktas som en avgörande fråga.

En inventering av ländernas ansträngningar ska göras under 2018, som ett led i arbetet för att minska utsläppen från fossila bränslen och begränsa den globala uppvärmningen. En uppskattning ska genomföras av hur mycket som behöver göras om världen ska nå de begränsningar som man beslutade om i Parisavtalet 2015. Ländernas förhandlare har nu mycket arbete framför sig.

Krav på att rika länder ska öka sina klimatinsatser innan 2020 var ett av de oväntade inslagen under förhandlingarna. Ländernas förhandlare kom till slut överens om att en inventering ska göras av ländernas ansträngningar i arbetet för att minska utsläppen och uppfylla löften när det gäller klimatfinansiering på kort sikt.

Ordförandelandet Fiji lade fram ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas som pågår fram till klimatmötet i Polen nästa år. Det är en ett år lång process för att bedöma framstegen och kartlägga möjligheter för länder att göra djärvare satsningar i kampen mot klimatförändringarna.

När klimatförändringarna förvärras kommer det att ha förödande konsekvenser för världens mest utsatta befolkningar. Klimatfinansiering är en avgörande fråga när det handlar om att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringarna.

Utanför förhandlingsrummen visade ett brett spektrum av röster ett starkt stöd för klimatåtgärder. Hewlett-Packard, Mars och Walmart är några av de 320 storföretag som redan har eller som har lovat att sätta upp utsläppsmål som grundas på den senaste forskningen.

Omkring 7 500 städer och kommuner över hela världen har skrivit under en överenskommelse om att satsa på en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta har möjlighet att minska de globala utsläppen med motsvarande 1,7 miljarder ton.

Även om USA höll en låg profil under förhandlingarna har en stor sammanslutning av delstater, städer och företag som representerar mer än hälften av landets ekonomi och befolkning förberett en plan – ett separat avtal med FN – för att växthusutsläppen ska begränsas enligt målen i Parisavtalet.

Diskussion