Internationellt

Nya metoder för datainsamling kan stärka jämställdhetsarbetet

Foto: Stella Paul/IPS
Datainsamling kan ha en stor inverkan på arbetet för jämställdhet. Men de restriktioner och nedstängningar av samhällen som genomförts i spåren av coronakrisen har försvårat möjligheterna att samla in uppgifter med de traditionella metoderna.

De restriktioner som coronakrisen gett upphov till innebär också att det behövs nya metoder för insamling av data – vilket i sin tur kan bana väg för ett stärkt jämställdhetsarbete. Det menar Susan Papp vid den internationella organisationen Women Deliver.

IPS

Arbetarbladet

 

– Nöden är uppfinningarnas moder, och när det uppstår en kris så tvingas vi fundera över hur vi arbetar och om dessa metoder betjänar oss som samhälle, säger Susan Papp, vars organisation bedriver ett globalt arbete för kvinnors och flickors rättigheter.

 

Hon menar att den pågående pandemin belyser de brister som finns i fråga om faktainsamling kring bland annat vårdfrågor och det våld som drabbar kvinnor.

 

– Allt runt covid-19 händer så snabbt, och detta visar hur beroende vi är av data – och att de gamla metoderna för att samla in data inte är tillräckliga när det gäller att se till att skydda människor.

 

Nyligen lanserade UN Women en skrift om hur uppgifter om våld mot flickor och kvinnor – ett problem som uppges ha förvärrats under pandemin – kan samlas in under rådande omständigheter. Där slår FN-organet fast att de traditionella metoderna för att samla in dessa uppgifter kanske inte fungerar i det läge som nu råder i världen.

 

Det finns ett stort behov av korrekta datauppgifter i arbetet för kvinnors rättigheter, betonar Susan Papp.

 

– En jämställd värld skulle vara friskare, rikare och mer produktiv. Och för att skapa en mer jämställd värld måste vi förstå hur verkligheten ser ut för flickor och kvinnor. Vi har sett att det som blir uppmätt också har störst möjligheter att bli åtgärdat, säger hon.

 

Verifierade uppgifter ger också större möjligheter att öka ansvarsutkrävande, säger Susan Papp.

 

– Världens ledare kan komma med många löften om en mer jämställd värld, men utan faktauppgifter går det inte att kontrollera om detta slår igenom i verkligheten.

 

Om det saknas uppgifter om de problem som drabbar kvinnor finns det heller inget underlag för politiska åtgärder. Susan Papp betonar att alldeles för få länder satsar på att ta fram statistik som är uppdelad mellan könen.

 

– För de hållbara utvecklingsmålen är det avgörande med satsningar på statistik, där man kan samla in data som är könssegregerade med ett intersektionellt fokus.

 

Hon menar att det för närvarande också finns en enorm brist på data som gäller ickebinära personer.

 

Enligt Susan Papp kan coronakrisen vara en möjlighet för världen att utveckla mer innovativa metoder för insamling av data – på samma sätt som många nu utvecklar nya metoder för att hindra smittspridningen.

 

– Jag menar att covid-19 varit en ögonöppnare för oss alla som insett att de metoder som vi tidigare har använt för att samla in data och information inte längre fungerar tillräckligt bra.

 

Hon betonar att uppgifter om det våld som drabbar kvinnor tidigare främst har samlats in genom personliga möten. Men de restriktioner som nu har införts i världen har lett till att dessa uppgifter i stället främst måste samlas in genom digitala plattformar eller genom journummer – och där har det enligt Susan Papp fastslagits vissa riktlinjer som syftar till att skydda kvinnornas identitet och säkerhet.

 

Hon menar att ett stort problem är det görs för få investeringar i att analysera data – och att förstå hur uppgifter kan användas på ett sätt som är etiskt ansvarsfullt.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE