MENY

Nytt Syrienbråk i säkerhetsrådet

Kuva: Foto: IPS

Resultatet av den senaste omröstningen i FN:s säkerhetsråd var förutsägbart. En resolution om fortsatt utredning av kemiska attacker i Syrien lades fram av USA. Av de fem stormakterna valde Kina att lägga ner sin röst och Ryssland lade in sitt veto medan USA, Storbritannien och Frankrike röstade för resolutionen.

 

Säkerhetsrådet med sina 15 medlemmar riskerar att helt förlora sin legitimitet när de fem stormakterna fortsätter att lägga in veto för att skydda sina egna nationella intressen snarare än att sträva efter världsfred. Ryssland och USA leder veto-ligan.

Det ryska vetot – som är det nionde på sex år – syftade till att skydda Syrien som är Rysslands viktigaste allierade i Mellanöstern och som sedan sju år är indraget i en militär konflikt.

Stephen Zunes, professor och koordinator för Mellanösternstudier vid University of San Francisco, säger att alla de resolutioner som lagts fram har varit rimliga och i enlighet med internationell lag.

– Det finns ingen ursäkt för att en permanent medlem av säkerhetsrådet missbrukar sitt veto för att skydda en allierad regim. Men det bör tilläggas att USA har använt sitt veto minst 42 gånger för att förhindra att resolutioner om Israel annars enhälligt skulle antas. Det handlar också om resolutioner som varit rimliga och förenliga med internationell rätt, säger Stephen Zunes som under lång tid följt arbetet i säkerhetsrådet.

Han berättar att USA använt sig av veto 78 gånger under de senaste 35 åren, medan Ryssland använt veto 25 gånger.

– Så medan det senaste ryska vetot helt och hållet förtjänar kritik har USA knappast skäl att kritisera Ryssland, tillägger han.

Resolutionen om fortsatt utredning av kemiska attacker i Syrien stoppades i säkerhetsrådet den 24 oktober. Den handlade om att förlänga mandatet ett år för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som i en gemensam utredningsgrupp tillsammans med FN skulle fortsätta utreda vem som använt kemiska vapen i attacker i Syrien. Det tidigare mandatet, som medlemmarna enhälligt beslutade om 2015, går ut den 17 november.

Elva av säkerhetsrådets 15 medlemmar röstade för resolutionen, medan Ryssland och Bolivia, som är en icke-permanent medlem, var emot. Kina som är en permanent medlem och Kazakstan som är en icke-permanent medlem avstod från att rösta.

Säkerhetsrådet består av fem permanenta medlemmar och 10 icke-permanenta medlemmar som väljs in på två år efter geografisk representation.

Efter omröstningen i säkerhetsrådet sade den amerikanska ambassadören Michele J. Sison som är landets biträdande permanenta representant i FN att USA ”beklagar djupt att en medlem av säkerhetsrådet valde att lägga in sitt veto”. Hon sade att politiskt hänsynstagande därmed prioriterats framför civila i Syrien som drabbats av och dödats i attacker där kempiska vapen använts.

– Vi förkastar denna cynism och bekräftar vårt förtroende för dessa tekniska experter, män och kvinnor från många regioner med vitt skilda bakgrunder och perspektiv. De visste att deras arbete skulle möta motstånd från Syriens allierade – men har ändå utfört sitt uppdrag effektivt och ansvarsfullt, tillade hon.

Rysslands FN-ambassadör Vassily Nebenzia sade till säkerhetsrådet att det inte var en angenäm situation. ”Faktum är att den här historien stinker, eftersom USA politiserar frågan,” sade han.

Han tillade att Ryssland stöttat den tidigare resolutionen om omfattande utredningar och att dessa rapporter först bör läsas och diskuteras i lugn och ro innan mandatet går ut.

– Varför spänna vagnen framför hästen?, frågade han. Han nämnde USA:s attack mot en syrisk flygbas i april som han sade hade utförts efter förhastade slutsatser om Syriens skuld.

– De förhastade slutsatserna handlade om en förutbestämd hållning, liksom strategier för att ifrågasätta den ryska federationen. En tidig omröstning orsakade politisering, tillade han.

Louis Charbonneau, som ansvarar för FN-frågor hos människorättsorganisationen Human Rights Watch, säger att med Rysslands veto skickar landet än en gång besvärande signaler till offer i Syrien. Ryssland signalerar att syriska regeringsstyrkor kan fortsätta att använda kemiska vapen utan att straffas eller utsättas för internationell granskning, menar han.

– Ryssland har tidigare stöttat utredningar om användningen av kemiska vapen i Syrien, men denna gång har landet valt att skydda sin allierade i Damaskus. FN:s medlemsstater bör hitta ett sätt att se till att utredningarna av de kemiska attackerna i Syrien kan fortsätta så att ansvariga kan ställas till svars, tillägger han.

Rysslands nionde veto i säkerhetsrådet på sex år bekräftar bara landets starka och långvariga politiska, ekonomiska och militära intressen i Syrien som kan härledas tillbaka till när Bashar al-Assads far, Hafez al-Assad, var president i landet.

Relationerna stärktes genom ett vänskapsfördrag mellan de två länderna, ett avtal som förnyas vart 25:e år. Syrien och dåvarande Sovjetunionen undertecknade avtalet i oktober 1970 och genom det försågs Syrien med långfristiga krediter och gåvor i form av ryska vapen.

På frågan om hur beroende Syrien har varit av ryska vapen säger Pieter Wezeman, som forskar om vapenexport vid fredsforskningsinstitutet Sipri, att Ryssland i flera årtionden varit Syriens i särklass viktigaste vapenleverantör.

Han påpekar dock att vapenleveranserna har varierat kraftigt och från 1990 till 2008 handlade det inte om några stora leveranser och Syriens vapenimport var generellt liten.

Efter en överenskommelse som gällde Syriens stora skulder till Ryssland undertecknades flera betydande avtal 2007 som gällde militär utrustning.

En del av materialet levererades innan den syriska regeringen förlorade kontrollen över stora delar av landet 2013. En del har ännu inte levererats. De senaste åren har den syriska vapenimporten från Ryssland varit oansenlig, tillägger Pieter Wezeman.

På frågan om Syriens hela militära styrka utrustats med ryska vapen säger Pieter Wezeman att nästan all större utrustning i Syrien har sovjetiskt eller ryskt ursprung.

Iran verkar ha försett landet med raketer och eventuellt även ammunition de senaste åren. Det verkar inte som att andra länder har varit involverade i leveranser av något betydande antal vapen till Assad-regimen under senare år, tillägger han.

På frågan om rapporterna om ryska flottbaser i Syrien säger han att ryska flottan och ryska flygvapnet finns på plats i Syrien, bland annat i hamnstaden Tartus.

ÄMNESORD

Diskussion

Större ansträngningar krävs för att få bort barnarbetet

Kuva: Foto: Daniel Gutman/IPS
Förra veckan samlades runt 2 000 deltagare från 190 länder i den argentinska huvudstaden för en konferens om det globala målet att avskaffa barnarbetet i världen.

FN-organet ILO varnar för att målet om att utrota barnarbetet till 2030 inte kommer att nås om inte ansträngningarna trappas upp dramatiskt.

 

Drygt 152 miljoner barn mellan 5 och 17 år arbetar i världen.

– Medan antalet barn som arbetar har minskat från 162 miljoner till 152 miljoner sedan 2013 har antalet barn som arbetar i landsbygdsområden ökat från 98 miljoner till 108 miljoner, förklarar Bernd Seiffert från FAO.

Ett av FN:s mål i Agenda 2030 är att utrota barnarbete till 2025.

Kampen mot barnarbete stod i fokus vid en internationell konferens som hölls i Buenos Aires 14 till 16 november. Konferensen organiserades av det argentinska arbetsdepartementet i samarbete med ILO och syftet var att bedöma vilka framsteg som har gjorts sedan ett tidigare möte i Brasiliens huvudstad Brasilia 2013.

Bernd Seiffert påpekar att barnarbetet främst är koncentrerat inom jordbruket och att det där blir allt vanligare.

Omkring 71 procent av barnarbetet finns inom jordbrukssektorn och 42 procent av arbetet räknas som farligt och utförs inom informell sektor och i små familjejordbruk där barnen inte får någon lön, enligt ILO.

– Vi har hört mycket om barnarbetet inom globala leverantörskedjor men de flesta pojkar och flickor arbetar lokalt inom matproduktionen, säger Bernd Seiffert.

Världens ledare, internationella organisationer, fackförbund och företagare som fanns på plats vid konferensen var eniga om att barnarbetet minskar i alltför långsam takt.

– Vi vet att barn används eftersom de utgör den billigaste arbetskraften. Men jag frågar mig hur länge vi ska fortsätta att komma till dessa konferenser och upprepa samma saker. Nästa möte bör hållas enbart om det finns framgångar att fira, sade hedersgästen Kailash Satyarthi som ihärdigt kämpat mot barnslaveri i Indien och som fick Nobels fredspris 2014.

Inga barn fanns på plats vid konferensen. Barn kom endast till tals genom en undersökning som presenterades med titeln ”It’s Time to Talk”. Civilsamhällets organisationer har i studien intervjuat över 1 800 barn mellan 5 och 18 år som arbetar. Studien omfattar barn i 26 länder och visar att barn i huvudsak arbetar för att hjälpa till med familjeförsörjningen och att de största problemen handlar om under vilka förhållanden som de arbetar.

– Barn som arbetar har inte något alternativ och vi bör inte kriminalisera utan skydda dem och se till att de förhållanden under vilka de utför arbete inte innebär att de utsätts för risker eller hindrar dem från att gå i skolan, säger Anne Jacob från den tyska organisationen Kindernothilfe som medverkat i undersökningen.

Hon påpekar att det är skandalöst att problemen med barnarbete tas upp på en konferens där det inte erbjuds någon möjlighet att lyssna på barnen.

– Efter att ha pratat med barnen förstod vi att det inte finns någon global lösning på det här problemet, utan att det endast är möjligt att ta itu med de strukturella orsakerna lokalt, säger hon till IPS.

Diskussion

Över 100 miljoner barn arbetar inom jordbruket

Kuva: Foto: Pixabay

Det beräknas finnas 152 miljoner barn i världen som arbetar. En majoritet av barnarbetarna återfinns inom jordbruket – där många dessutom utför farliga arbetsuppgifter. Kampen mot barnarbete står denna vecka i fokus vid ett internationellt möte i Buenos Aires.

 

I veckan samlas runt 1 500 deltagare från en lång rad länder i den argentinska huvudstaden för en konferens som syftar till att stärka det globala målet om att avskaffa barnarbetet i världen.

Det är en ambition som ännu har långt kvar till att förverkligas.

Närmare 108 miljoner barn i åldern mellan 5 och 17 år arbetar med odlingar, inom fiske, skogsvård eller med att ta hand om boskap, enligt FN:s jordbruksorgan FAO. Detta samtidigt som jordbruksarbete anses vara en av de farligaste sektorerna i fråga om arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.

En majoritet av de barn i världen som arbetar gör det inom familjen och får ingen lön. Den andelen är ännu högre inom jordbruket, där det dessutom är vanligare att barnens arbetsliv börjar ännu tidigare, ibland redan innan de hunnit fylla sju år.

FN:s arbetsorganisation, ILO, slår fast att fattigdom är den främsta anledningen till att barn börjar arbeta inom jordbruket. I många fall tvingas barnen dessutom till långa arbetsdagar.

FAO understryker att barnarbete innebär ett brott mot barnens rättigheter, som dessutom både utgör ett hot mot barnens hälsa och möjligheter att utbilda sig. Det innebär i sin tur ett hinder för utvecklingen av landsbygden och för den framtida matsäkerheten.

Jordbruksorganet definierar barnarbete som något som utförs trots att individen egentligen är för ung, och som påverkar barnens möjligheter att gå i skolan, eller något som innebär en risk för deras hälsa eller säkerhet.

Allt arbete som barn utför ingår dock inte enligt FAO, utan det finns även sysslor som ger barn viktiga kunskaper och som kan bidra till att säkra tillgången till mat.

Mycket arbete som barn utför inom jordbruket kan dock klassas som barnarbete. Det kan gälla barn som får ta hand om boskap, arbeta med bekämpningsmedel eller jobbar långa nätter på fiskebåtar och därmed inte orkar gå till skolan dagen därpå.

Barnarbete har även en tendens att leda till en cykel av fattigdom, både för barnen och deras familjer. De barn som inte får en möjlighet att gå i skolan löper en större risk att förbli fattiga.

Deltagarna vid konferensen i Buenos Aires ska bland annat diskutera vilka politiska och juridiska åtgärder som kan användas för att motverka barnarbete, samt vilka verktyg som kan användas för att nå ut med information om dess konsekvenser.

ÄMNESORD

Diskussion

Miljontals människor berövade sin rätt till nationalitet

Kuva: Foto: Parvez Ahmad Faysal/IPS
Kvinnor och barn som lyckats fly undan det brutala våldet i Burma väntar i ett flyktingläger på biståndshjälp.

Många miljoner människor i världen förnekas rätten till en nationalitet – och därmed till en rad andra grundläggande rättigheter. Nu uppmärksammas deras situation i en ny FN-rapport.

 

Exakt hur många som lever som statslösa är okänt, men den vanligaste orsaken till att människor nekas medborgarskap är känd – de tillhör en etnisk, religiös eller språklig minoritet i ett land där de ofta har bott i flera generationer.

Det handlar om miljontals människor som utsätts för diskriminering, exkludering och förföljelse, enligt en ny rapport från FN-organet UNHCR.

– Statslösa människor vill ha samma grundläggande rättigheter som alla andra medborgare. Men statslösa minoriteter, som rohingya, drabbas ofta av systematisk diskriminering och förvägras sina rättigheter, sade UNHCR:s chef Filippo Grandi i samband med att den nya rapporten lanserades.

Rapportförfattarna har intervjuat 120 personer från olika statslösa minoritetsgrupper, och studien understryker hur avgörande det är att människors rätt till medborgarskap tillgodoses.

Arbetet med rapporten genomfördes innan den senaste krisen i Burma, vilken lett till att många hundratusentals rohingyer har tvingats på flykt till grannlandet Bangladesh. Men enligt FN-organet är den mycket svåra situation som rohingyerna – som tillhör världens största statslösa minoritetsgrupp – utsätts för ett exempel på vad många år av diskriminering och exkludering kan leda till.

En vanlig orsak till att minoritetsgrupper förnekas sin nationalitet hänger samman med att de skiljer ut sig – genom sin historia, sitt utseende, sitt språk eller sin religiösa hemvist.

Samtidigt innebär statslösheten ofta att exkluderingen förvärras ytterligare – genom att människor förnekas möjligheten att få en utbildning, tillgång till sjukvård, riktiga anställningar, möjligheten att resa fritt och rätten att rösta.

UNHCR understryker att diskrimineringen även lyser igenom i många länders lagstiftning, då minst 20 länder har diskriminerande lagar som innebär att människor kan förnekas medborgarskap.

Ett av de tydligaste exemplen på hur statslösa minoriteter förnekas sina rättigheter gäller de svårigheter de ofta har att få fram födelseattester eller identitetshandlingar. Att sakna sådana dokument leder i sin tur till en ond cirkel där myndigheterna även förnekar personerna andra grundläggande rättigheter.

Diskussion

Dammbyggen i Mekongfloden kan förorsaka katastrof

Kuva: Foto: Pixabay

Miljontals människors uppehälle och tillgång till mat hotas enligt kritiker av de vattenkraftsdammar som Laos planerar att bygga längs den mäktiga Mekongfloden.

En gigantisk betongmur är långsamt på väg att resa sig över den frodiga skogen vid Mekongfloden i Laos. Vattenkraftdammen Don Sahong ses som en viktig symbol för det stora energibehov som finns i denna del av Asien. Men kritiker menar att dammen också förebådar en kommande katastrof.

Laos satsar på att bli en sydostasiatisk energijätte. Det bergiga landets geografi anses vara idealisk för vattenkraft och Don Sahong är bara en av nio vattenkraftsdammar som Laos ledning vill uppföra längs Mekongfloden. Laos hävdar att detta är det enda sättet att få igång den ekonomiska utvecklingen i landet.

Men kritiken är hård mot uppbyggnaden av Don Sahong, som anses genomföras utan att någon hänsyn tas till dess inverkan på vare sig ekosystemen eller alla de människor som lever längs Mekongfloden.

Enligt FN-organet FAO är Mekong den näst mest värdefulla floden i världen i fråga om biologisk mångfald. I de nedre delarna av floden lever 1 300 fiskarter, men dessa fiskars vandringsrutter hotas nu enligt kritiker av dammarna.

I flodområden längs de nedre delarna av Mekong är mängder av människor beroende av floden för sitt uppehälle och sin tillgång till mat. Miljontals människor tillgång till fisk som föda hotas nu i Laos, Kambodja, Thailand och Vietnam, enligt kritiker.

 

”Kan drabba 60 miljoner”

Chhith Sam Ath är chef för den kambodjanska avdelningen av Världsnaturfonden, WWF, och han säger till det internationella nyhetsmagasinet The Diplomat att Don Sahong Dam kan beskrivas som ”en tidsinställd ekologisk bomb”.

– Den utgör ett hot mot matsäkerheten för 60 miljoner människor som lever vid Mekongdeltat. Dammen kommer att få katastrofala effekter på ekosystemet hela vägen ner till floddeltat i Vietnam, enligt Chhith Sam Ath.

Särskilt hårt skulle en sådan utveckling slå mot Kambodja, ett land som ligger nedströms och där 70 procent av människor proteinbehov kommer från fisk.

Dammbygget utgör även ett allvarligt hot mot irrawaddydelfinen, som är beroende av floden, och som är viktig för ekoturismen i Kambodja. Enligt Världsnaturfonden finns det för närvarande bara ett 80-tal individer av dessa delfiner kvar, varav några lever nära den plats där Don Sahong uppförs. Världsnaturfonden uppger att kraftverksbygget kan leda till att arten utrotas.

Laos regering har dock inte tagit några intryck av kritiken, utan hävdar att de inte kan sätta stopp för landets möjligheter att utvecklas. I stället har man talat om att genomföra vissa åtgärder för att skydda fisk, men kritiker anser att dessa inte kommer att vara tillräckliga.

Längre ned längs floden, i Kambodja, pågår en liknande satsning på kraftverksbyggen. I september kunde landets premiärminister Hun Sen inviga ett vattenkraftverk vid floden Sesan, nära den plats där den flyter samman med Mekong. Kraftverket har byggts med kinesisk teknik och finansiering.

Vid invigningen hyllade Hun Sen de kinesiska investerarna och underströk att efterfrågan på elektricitet ökar snabbt.

Längre upp längs floden Sesan i Kbal Romeas har befolkningen flyttat för att undkomma de stigande vattenmassorna och den tilltagande fattigdomen. Det enda som påminner om den en gång livliga orten Kbal Romeas är det tak till en pagod som ser ut att flyta ovanpå vattnet.

Fiskarter hotas

Maureen Harris vid organisationen International Rivers understryker i en studie att floden Sesan nu har blockerats av dammbygget, vilket drabbar de många fiskarter som brukar ta sig från Mekong till Sesanfloden när de leker.

Samtidigt planeras ytterligare vattenkraftsbyggen längs Mekongfloden. Nyligen släppte det mellanstatliga organet Mekongkommissionen, MRC, en preliminär rapport vars resultat väcker oro. Enligt rapporten kommer de två kraftverksdammar som redan står klara tillsammans med ytterligare elva planerade kraftverksbyggen att leda till att fiskpopulationen i de nedre delarna av Mekongdeltat halveras.

Kraftverken bedöms även drabba närmare 20 miljoner människor i Vietnams Mekongdelta, vars åkermarker riskerar att bli mindre bördiga på grund av dammarna.

Kambodjas premiärminister Hun Sen har dock tillbakavisat kritiken.

– Hur skulle vi annars kunna utvecklas? Det finns ingen utveckling som inte påverkar miljön, har premiärministern sagt.

MRC menar samtidigt att flodens potential för att generera elektricitet överskattas av de bolag som driver på för fler vattenkraftanläggningar och har föreslagit att det införs ett tio år långt tillfälligt stopp för nya kraftverksbyggen. Hittills har dock få regeringar lyssnat på uppmaningen.

Diskussion