Internationellt

Nytt Syrienbråk i säkerhetsrådet

Foto: IPS
Foto: IPS
Foto: IPS

Resultatet av den senaste omröstningen i FN:s säkerhetsråd var förutsägbart. En resolution om fortsatt utredning av kemiska attacker i Syrien lades fram av USA. Av de fem stormakterna valde Kina att lägga ner sin röst och Ryssland lade in sitt veto medan USA, Storbritannien och Frankrike röstade för resolutionen.

 

Säkerhetsrådet med sina 15 medlemmar riskerar att helt förlora sin legitimitet när de fem stormakterna fortsätter att lägga in veto för att skydda sina egna nationella intressen snarare än att sträva efter världsfred. Ryssland och USA leder veto-ligan.

Det ryska vetot – som är det nionde på sex år – syftade till att skydda Syrien som är Rysslands viktigaste allierade i Mellanöstern och som sedan sju år är indraget i en militär konflikt.

Stephen Zunes, professor och koordinator för Mellanösternstudier vid University of San Francisco, säger att alla de resolutioner som lagts fram har varit rimliga och i enlighet med internationell lag.

– Det finns ingen ursäkt för att en permanent medlem av säkerhetsrådet missbrukar sitt veto för att skydda en allierad regim. Men det bör tilläggas att USA har använt sitt veto minst 42 gånger för att förhindra att resolutioner om Israel annars enhälligt skulle antas. Det handlar också om resolutioner som varit rimliga och förenliga med internationell rätt, säger Stephen Zunes som under lång tid följt arbetet i säkerhetsrådet.

Han berättar att USA använt sig av veto 78 gånger under de senaste 35 åren, medan Ryssland använt veto 25 gånger.

– Så medan det senaste ryska vetot helt och hållet förtjänar kritik har USA knappast skäl att kritisera Ryssland, tillägger han.

Resolutionen om fortsatt utredning av kemiska attacker i Syrien stoppades i säkerhetsrådet den 24 oktober. Den handlade om att förlänga mandatet ett år för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som i en gemensam utredningsgrupp tillsammans med FN skulle fortsätta utreda vem som använt kemiska vapen i attacker i Syrien. Det tidigare mandatet, som medlemmarna enhälligt beslutade om 2015, går ut den 17 november.

Elva av säkerhetsrådets 15 medlemmar röstade för resolutionen, medan Ryssland och Bolivia, som är en icke-permanent medlem, var emot. Kina som är en permanent medlem och Kazakstan som är en icke-permanent medlem avstod från att rösta.

Säkerhetsrådet består av fem permanenta medlemmar och 10 icke-permanenta medlemmar som väljs in på två år efter geografisk representation.

Efter omröstningen i säkerhetsrådet sade den amerikanska ambassadören Michele J. Sison som är landets biträdande permanenta representant i FN att USA ”beklagar djupt att en medlem av säkerhetsrådet valde att lägga in sitt veto”. Hon sade att politiskt hänsynstagande därmed prioriterats framför civila i Syrien som drabbats av och dödats i attacker där kempiska vapen använts.

– Vi förkastar denna cynism och bekräftar vårt förtroende för dessa tekniska experter, män och kvinnor från många regioner med vitt skilda bakgrunder och perspektiv. De visste att deras arbete skulle möta motstånd från Syriens allierade – men har ändå utfört sitt uppdrag effektivt och ansvarsfullt, tillade hon.

Rysslands FN-ambassadör Vassily Nebenzia sade till säkerhetsrådet att det inte var en angenäm situation. ”Faktum är att den här historien stinker, eftersom USA politiserar frågan,” sade han.

Han tillade att Ryssland stöttat den tidigare resolutionen om omfattande utredningar och att dessa rapporter först bör läsas och diskuteras i lugn och ro innan mandatet går ut.

– Varför spänna vagnen framför hästen?, frågade han. Han nämnde USA:s attack mot en syrisk flygbas i april som han sade hade utförts efter förhastade slutsatser om Syriens skuld.

– De förhastade slutsatserna handlade om en förutbestämd hållning, liksom strategier för att ifrågasätta den ryska federationen. En tidig omröstning orsakade politisering, tillade han.

Louis Charbonneau, som ansvarar för FN-frågor hos människorättsorganisationen Human Rights Watch, säger att med Rysslands veto skickar landet än en gång besvärande signaler till offer i Syrien. Ryssland signalerar att syriska regeringsstyrkor kan fortsätta att använda kemiska vapen utan att straffas eller utsättas för internationell granskning, menar han.

– Ryssland har tidigare stöttat utredningar om användningen av kemiska vapen i Syrien, men denna gång har landet valt att skydda sin allierade i Damaskus. FN:s medlemsstater bör hitta ett sätt att se till att utredningarna av de kemiska attackerna i Syrien kan fortsätta så att ansvariga kan ställas till svars, tillägger han.

Rysslands nionde veto i säkerhetsrådet på sex år bekräftar bara landets starka och långvariga politiska, ekonomiska och militära intressen i Syrien som kan härledas tillbaka till när Bashar al-Assads far, Hafez al-Assad, var president i landet.

Relationerna stärktes genom ett vänskapsfördrag mellan de två länderna, ett avtal som förnyas vart 25:e år. Syrien och dåvarande Sovjetunionen undertecknade avtalet i oktober 1970 och genom det försågs Syrien med långfristiga krediter och gåvor i form av ryska vapen.

På frågan om hur beroende Syrien har varit av ryska vapen säger Pieter Wezeman, som forskar om vapenexport vid fredsforskningsinstitutet Sipri, att Ryssland i flera årtionden varit Syriens i särklass viktigaste vapenleverantör.

Han påpekar dock att vapenleveranserna har varierat kraftigt och från 1990 till 2008 handlade det inte om några stora leveranser och Syriens vapenimport var generellt liten.

Efter en överenskommelse som gällde Syriens stora skulder till Ryssland undertecknades flera betydande avtal 2007 som gällde militär utrustning.

En del av materialet levererades innan den syriska regeringen förlorade kontrollen över stora delar av landet 2013. En del har ännu inte levererats. De senaste åren har den syriska vapenimporten från Ryssland varit oansenlig, tillägger Pieter Wezeman.

På frågan om Syriens hela militära styrka utrustats med ryska vapen säger Pieter Wezeman att nästan all större utrustning i Syrien har sovjetiskt eller ryskt ursprung.

Iran verkar ha försett landet med raketer och eventuellt även ammunition de senaste åren. Det verkar inte som att andra länder har varit involverade i leveranser av något betydande antal vapen till Assad-regimen under senare år, tillägger han.

På frågan om rapporterna om ryska flottbaser i Syrien säger han att ryska flottan och ryska flygvapnet finns på plats i Syrien, bland annat i hamnstaden Tartus.

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 46 Demokraatti
NYT LOPPUI JUOMINEN - Aiemmin nuoret ryyppäsivät Islannin kansallispäivänäkin
PÄÄTOIMITTAJALTA - Kun idoli paljastuu petturiksi
ANTTI HEIKKINEN - Menestyskirjailijalla on monta rautaa tulessa
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa


Senast