I dag, på självständighetsaftonen, inleddes invigningen av centrumbiblioteket vid innersta Tölöviken. Stora folkmassor passade på att titta in i det stora biblioteket, en byggnad som är en upplevelse i sig. Intresset var så stort att den vanliga utgången inte räckte till utan en extra utgång måste tas i användning.

Biblioteket vid medborgartorget ligger mellan järnvägsstationen och riksdagshuset och utgör ytterligare en viktig kulturell byggnad i Tölö. Storsatsningen har beskrivits som Finlands 100-årsgåva till folket och som sådan väckt stor beundran internationellt. I många länder är det redan en nyhet att det offentliga erbjuder så mycket service avgiftsfritt. Det är i vilket fall som helst Helsingfors stad som stått för största delen av finansieringen och hållit i trådarna sedan Claes Andersson tog initiativ till ett centrumbibliotek 1998. Ode beskrivs av kulturministeriet som “det självständiga Finlands hundraårsjubileumsårs mest betydelsefulla projekt” som “kan ses som Helsingfors stads och statens gåva till det hundraåriga Finland och Finlands folk”.

Svängarna har varit flera, men med tanke på att siktet redan på 90-talet var inställt på öppnande 2015 är december 2018 ingen försening att tala om då den dessutom är delvis medveten för att få mer statlig finansiering (cirka 30 av totalt 98 miljoner euro). Det som skedde 2015 var att staden fattade det formellt avgörande beslutet om finansieringen. En del av fasaden är ännu under arbete, men biblioteket är tillräckligt klart för invigning.

– Ode symboliserar de viktigaste värdena i vårt samhälle, som bildning, utbildning, jämlikhet och öppenhet. Att främja dessa värden är särskilt viktigt under denna tid som kännetecknas av osäkerhet. Ode förankrar oss i de främsta leden av demokratins försvarare, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori i Odes pressmeddelande.

Stadens biträdande borgmästare Nasima Razmyar (SDP) konstaterar att “Ode ligger i hjärtat av Helsingfors och kring finns den moderna liberala demokratins institutioner: riksdagen, fri press, konst och museer”.

– Jag hoppas Ode bringar människor och institutioner samman och skapar ny interaktion och förståelse, säger Razmyar, 34 år, som för övrigt nyligen kom med på en lista över världens 100 mest inflytelserika unga politiker.

På presskonferensen inför Odes öppning höll hon ett anförande med fokus på bibliotekets betydelse som skapare av bildning och jämlikhet.

– Då Ode öppnas på onsdag kompletteras Tölövikens konst, historia, musik, teater och nu också litteraturens kulturkoncentration. Vi har inte byggt endast ett centrumbibliotek. Vi byggde en stad och till den dess pulserande hjärta.

Tre våningar, tre stämningar

Odes vågade och vågiga arkitektur – ett traditionellt formspråk med modernistiska inslag – står arkitektbyrån ALA, som vann den öppna internationella arkitekturtävlingen 2013, för.

– Planen som vi gjorde för tävlingen svarade på stadsbornas drömmar med arkitektur som alla ville bygga. Skissen började obevekligt att bli en häpnadsväckande och väldigt förnuftig byggnad, och ingen ifrågasatte dess extraordinära egenskaper eftersom en större helhet blev till av dess delar. Enligt vår uppfattning motsvarar den färdiga byggnaden utmärkt tävlingsförslaget och den ursprungliga iden, och vi kan knappt vänta att se hur byggnaden tas i besittning av stadsborna, säger ALA:s delägare Juho Grönholm, Antti Nousjoki och Samuli Woolston i ett pressmeddelande.

Biblioteket har tre våningar med olika karaktär. Först har vi det aktiva gatuplanet där besökarna minsann inte måste vara lågmälta enligt en gammaldags stereotypisk bild av bibliotek, tvärtom. Detta ska vara den aktiva mötesplatsen med evenemang och träffar.

Aktivitetet, men av ett annat slag, blir det också på den mer stängda mellanvåningen där folk ska ha ro att arbeta, studera, göra läxor och liknande. Här finns bland annat studior, spelrum, arbets- och mötesrum samt olika verkstäder.

På översta våningen finns “bokhimmelen” med 100 000 böcker. Även här är det lugnt – förutom under invigningsdagarna – men med en medborgarbalkong med utsikt mot riksdagshuset och musikhuset.

En stor satsning på ett offentligt öppet rum för bildning har alltså sett dagens ljus.

– Även om huset är klart kommer biblioteket själv aldrig att bli helt färdigt. Ode och dess tjänster kommer alltid att leva och utvecklas, säger Odes direktör Anna-Maria Soininvaara.

Invigningen fortsätter på självständighetsdagen med mycket program speciellt för familjer. Ode förväntas locka cirka 2,5 miljoner besökare per år.

Nästan allting kring Ode kan så här långt beskrivas som frid och fröjd plus hyllningskörer, med ett undantag: de små svenskspråkiga inslagen på invigningen har väckt kritik. Författaren Monika Fagerholm säger till HBL att “det är oerhört” och att “man sänder kraftiga signaler om det inte finns ett tillräckligt svenskt utbud”.

Finlands svenska författarförening skriver därtill i en insändare att den “svenskspråkiga litteraturen har getts ett marginellt utrymme, vilket känns som en direkt förolämpning mot de finlandssvenska läsarna, författarna, den intresserade allmänheten och hela den svenskspråkiga nationallitteraturen i Finland.”