Söndagen den 25 juli 2021 var den första internationella dagen för förebyggande av drunkningsolyckor.

– Över 90 procent av drunkningsolyckorna inträffar i låginkomst- och medelinkomstländer. Det tragiska är att dessa dödsfall kunde förebyggas, konstaterar WHO. 

I Finland är drunkningsstatistiken dyster, och hög jämfört med många andra länder i Europa. Statistik publicerad av FSL, Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund rf, visar att det bara under det senaste året har synts en tydlig ökning av drunkningsolyckor i Finland. Den typ av drunkningsolycka som ökat mest är den av okänd orsak, och den tydligaste förändringen i statistiken syns i juni månad. År 2020 inträffade 20 stycken drunkningsolyckor i juni, medan samma siffra år 2021 är 30 stycken.

Kristiina Heinonen, verksamhetsledare på FSL, ger ytterligare information om den dystra drunkningsstatistiken. Heinonen menar att de ökade drunkningsolyckorna beror på ett flertal saker. 

– Nu när vi får varmare somrar är det fler personer som befinner sig vid havet eller vid sjöar. Vi har sett att okunniga simmare och båtförare blivit allt vanligare. Antagligen är det även på grund av sommarvärmen som simning som orsak till drunkningsolyckor har ökat. Båttrafiken var förr en vanligare drunkningsorsak på somrarna, men simningen har i år blivit en vanligare riskfaktor. 

Heinonen säger att andra riskfaktorer kan kopplas till alkohol, kön och brister i simkunskap. 

– Det är oklart exakt hur många olyckor som beror på alkoholkonsumtion, men vi bedömer ändå att alkoholen har en betydande roll i drunkningsstatistiken. Kön bland vuxna har en viktig betydelse, eftersom det är avsevärt fler män än kvinnor som drunknar varje år.

Simkunskaper beror till hög grad på tillgången till simundervisning och kvalitativ simundervisning, vilket påverkas av bosättningsområdet. FSL:s statistik visar att skillnaderna är stora regionalt. Finansieringen av simundervisning samt tillgången till denna, via t.ex. skolan, är då avgörande.

– Vi kan se att de största skillnaderna mellan hur många som kan och inte kan simma kan kopplas till kommunerna de är bosatta i samt hur simundervisningen där prioriteras. Detta beror till stor del på om skolor lär ut simning och livräddning på gymnastiken, och i sådana fall hur ofta och hur tidigt. 

Heinonen berättar att socioekonomisk bakgrund spelar en viktig roll i drunkningsstatistiken globalt sett. Trots detta tror inte Heinonen att en socioekonomisk riskfaktor finns i Finland. Detta kan delvis bero på den kostnadsfria eller förmånliga simundervisningen som oftast erbjuds i skolorna.

– I vissa intervjuer som FSL har genomfört har vi sett att det kan vara vanligare med bristfällig simkunskap hos personer som har växt upp utanför Finland. 

Pandemin är en riskfaktor som oroar Heinonen och FSL. Effekterna av begränsningarna som pandemin har orsakat är ännu svåra att förutspå, men Heinonen anar att dessa kan ha en negativ inverkan på simkunnigheten i Finland.

– Nu under pandemin har både skolor och simhallar varit tvungna att hålla stängt. Detta påverkar mångas tillgång till vatten och simundervisning. Det finns barn i Finland som i höst börjar i tredje klass, som aldrig har haft tillgång till simundervisning på grund av pandemin. Trots detta har ett fåtal skolor och kommuner kunnat ordna någon form av simundervisning, menar Heinonen.

– Även vuxna, framförallt äldre personer, påverkas av att simhallar har varit stängda. Simkunskap är en kunskap som måste övas på och förnyas. För de som tidigare bara simmat i simhall kan havet vara en riskfylld plats.

Heinonen konstaterar att det finns en viss oro för framtida simkunskaper och drunkningsolyckor, men hoppas på en normal tillbakagång i och med att samhället öppnar upp igen.