Internationellt

Omöjligt för rohingyer att återvända enligt FN-experter

Foto: IPS
Rohingyer som tvingades på flykt undan våldet förra året anländer till Shahparir Dip i Teknaf i Bangladesh.
Foto: IPS
Rohingyer som tvingades på flykt undan våldet förra året anländer till Shahparir Dip i Teknaf i Bangladesh.
Foto: IPS
Rohingyer som tvingades på flykt undan våldet förra året anländer till Shahparir Dip i Teknaf i Bangladesh.

Myanmar fortsätter att bedriva en oacceptabel politik mot rohingyer som kännetecknas av straffrihet och som möjliggör folkmord. Därför är det i nuläget omöjligt för flyktingar att återvända till hemlandet uppger FN-experter.

 

Yanghee Lee, som är FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, uttrycker besvikelse över agerandet från Myanmars regering och dess ledare Aung San Suu Kyi. Enligt henne har förhoppningarna om att behandlingen av den muslimska minoritetsgruppen skulle förbättras kommit på skam.

– Regeringen har i allt högre grad visat att man inte har något intresse av att skapa en demokrati som är fullt fungerande för alla folkgrupper, sade Yanghee Lee vid en presskonferens förra veckan.

Hon sade vidare att fredsprisvinnaren Aung San Suu Kyi lever i ”total förnekelse” i fråga om de trakasserier och det våld som lett till att över 700 000 rohingyer tvingats på flykt över gränsen till Bangladesh.

– Om rättsstaten fungerade så skulle alla människor i Myanmar, oavsett deras position, ställas till svars enligt opartiska lagar, straffrihet skulle inte råda, och lagarna skulle inte utnyttjas som ett förtryckande vapen, sade FN-rapportören.

 

Krympande demokratiskt utrymme

Marzuki Darusman, som leder en FN-utredning om situationen i Myanmar, uttryckte liknande kritik och menar att regeringens ”hårdnande” inställning utgör det största problemet.

– Frågan om ansvar handlar inte bara om dåtid utan också om framtid, och om inte det blir ett slut på straffriheten kommer cyklerna av våld att återkomma, varnade han.

Båda experterna menar att en av de bidragande orsakerna till det etniska våld som blossat upp i landet är det krympande demokratiska utrymmet. När Reuters-journalisterna Wa Lone och Kyaw Soe Oo greps fick det stor internationell uppmärksamhet, men samtidigt uppges myndigheterna ha slagit till mot många fler journalister och människorättsförsvarare. I det senaste fallet greps de tre journalisterna Nayi Min, Kyaw Zaw Linn och Phyo Wai Win, som anklagas för förtal. Om de åtalas och fälls riskerar de upp till två års fängelse.

FN-experterna menar att det fortsatt råder apartheidliknande förhållanden i Myanmar, vilket bland annat innebär att rohingyers rörelsefrihet begränsas samtidigt som de nekas tillgång till både sjukvård och skolor.

Myndigheterna uppges vara på väg att bygga nya bostäder för rohingyer, både de som finns kvar i landet och dem som tvingats på flykt. Men enligt Yanghee Lee är dessa bostäder vanligtvis avskilda från majoritetsbefolkningen. Och om denna segregering fortsätter finns det en risk för att detta kommer att resultera i nya övergrepp.

– Det är ett pågående folkmord, sade Marzuki Darusman.

 

Stränga restriktioner

Den FN-granskning som gjorts av det våld som drabbade rohingyer förra året visar att flera kriterier för ett folkmord fortfarande är uppfyllda.

Ett exempel är de restriktioner mot rohingyer som infördes 2015 och som innebär att kvinnor åläggs att vänta 36 månader mellan sina graviditeter, med tillhörande tvångsförskrivning av preventivmedel. Denna regel infördes efter att en statlig rapport kommit fram till att ”den snabba befolkningsökningen bland bengaler (som myndigheterna kallar rohingyer) utgör ett extremt allvarligt hot”.

Innan detta hade myndigheterna infört en tvåbarnsgräns för rohingyer i delstaten Rakhine.

 

Omöjligt att återvända

FN-experterna menar att det är omöjligt för flyktingarna att återvända till sina hem så länge nuvarande lagar och förhållanden råder.

– Repatriering är inte möjlig nu, slog Yanghee Lee fast.

Hon uppmanade samtidigt Myanmars regering att stifta nya lagar som säkerställer alla medborgares mänskliga rättigheter och underströk att Aung Suu Kyi bör utnyttja all sin ”moraliska och politiska makt” för att förändra situationen.

Enligt Marzuki Darusman står Myanmar nu inför ett vägskäl.

– De kan agera som en ansvarsfull FN-medlem och agera i enlighet med kraven på ansvarsskyldighet – eller så kan de fortsätta på samma självdestruktiva väg, sade han.

Enligt Yanghee Lee skulle två viktiga åtgärder vara att släppa gripna journalister och människorättsförsvarare – och dessutom bör myndigheterna tillåta att humanitära organisationer och FN-utredare får möjlighet att resa fritt i landet.

– Vi står vid en punkt där rätt val kan avgöra framtiden för Myanmar men också för freden i regionen och världen, sade Yanghee Lee.

 

Tharanga Yakupitiyage

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 46 Demokraatti
NYT LOPPUI JUOMINEN - Aiemmin nuoret ryyppäsivät Islannin kansallispäivänäkin
PÄÄTOIMITTAJALTA - Kun idoli paljastuu petturiksi
ANTTI HEIKKINEN - Menestyskirjailijalla on monta rautaa tulessa
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa


Senast