Internationellt

Oron ökar i det svårt krisande Argentina

Daniel Gutman/IPS
Hemlösa övernattar på gatan i Buenos Aires. Fattigdomen har fortsatt att förvärras i Argentina och den skenande inflationen slår särskilt hårt mot redan utsatta grupper.

En stor majoritet av det argentinska folket har under de senaste åren blivit allt fattigare. Den sociala oron förvärras i takt med att den lokala valutan fortsätter att falla och inflationen skenar.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Darío arbetar som låssmed i den argentinska huvudstaden Buenos Aires. Men inom kort kommer han att tvingas lägga ned sin verksamhet.

– Leverantörerna har ställt in leveranserna av lås, på grund av brist på varor eller för att priserna blivit alltför höga, berättar Darío.

Han är bara en av väldigt många i detta stora land som har drabbats hårt av en ekonomisk kris som får allt fler att känna en djup oro inför framtiden.

De senaste fyra åren har de allra flesta blivit allt fattigare. Nyligen förvärrades krisen ytterligare i samband med att landets centralbank fick slut på dollar samtidigt som importen av de varor som är så viktiga för den inhemska produktionen drastiskt började minska.

Resultatet har blivit en omfattande social oro och en inflation som skenar – vilket i sin tur fått vissa företag att höja sina priser i förtid, eller till och med besluta att lägga försäljningen av varor på is.

 

Många argentinare oroar sig nu för omfattande sociala oroligheter och om president Alberto Fernández, som är så politiskt isolerad att han till och med ifrågasätts inom den styrande regeringskoalitionen, kommer att kunna sitta kvar till hans mandat går ut i slutet av nästa år.

Under 2023 kommer Argentina att fira 40 år som demokrati. Under perioden har dock landet varit drabbat av återkommande ekonomiska kriser som i sin tur har lett till en växande ojämlikhet.

I början av juli avgick finansminister Martín Guzmán samtidigt som inflationen förvärrades ytterligare. Den förväntas nu att under året komma att uppgå till hela 90 procent.

 

Ekonomen Sergio Chouza vid UBA-universitetet i Buenos Aires säger till IPS att landet under flera år har lidit av en stor ekonomisk obalans – vilket gör att regeringen inte har de verktyg som krävs för att bemöta den fallande valutan och andra ekonomiska påfrestningar. Dessutom har coronapandemin haft stora ekonomiska konsekvenser för landet.

– Liksom i de flesta länder ökade de offentliga utgifterna under pandemin. Men medan de flesta länder finansierade utgifterna med lån kunde inte Argentina inte göra det, eftersom landet redan var så överbelånat, säger Sergio Chouza.

 

I våra kvarter har situationen varit mycket svår i flera år, men nu har det blivit ännu värre. Vi har inte längre råd att ställa fram mat på bordet.”

 

Att tiderna är oroliga syns alltmer på landets gator. Inne på ett torg i centrala Buenos Aires har ett stort antal människor samlats och håller upp banderoller. Många deltagare företräder sociala organisationer från stadens fattiga kvarter, men här finns även familjer som deltar i protesterna tillsammans med sina små barn.

Så här ser det ut i stort sett varje dag i huvudstaden, då många redan utsatta människor protesterar mot att regeringen mitt under den pågående krisen beslutat att minska utbyggnaden av socialt program som gjort det möjligt för människor att få bidrag för att arbeta halvtid på olika sociala företag – däribland soppkök och återbrukscenter.

– I våra kvarter har situationen varit mycket svår i flera år, men nu har det blivit ännu värre. Vi har inte längre råd att ställa fram mat på bordet, säger Fernando, som bara vill bli citerad med sitt förnamn.

Han är en ung man från en av stadens fattiga kvarter som arbetade i en bar fram till att han blev arbetslös förra året. I dag lever han på tillfälliga påhugg inom byggsektorn.

En av otaliga protester mot den ekonomiska krisen i Argentina. Närmare 40 procent av befolkningen lever nu under fattigdomsgränsen och många har börjat förlora hoppet om att den ekonomiska krisen någonsin ska ta slut. Foto: Daniel Gutman/IPS

 

Forskaren Santiago Poy vid UCA-universitetet säger att valutans fallande värde och inflationen lett till att människors köpkraft kraftigt har försvagats under de senaste fyra åren. Det har i sin tur lett till att andelen fattiga ökat snabbt – sedan 2019 beräknas hela 40 procent av landets 47 miljoner invånare leva under fattigdomsgränsen.

– Det finns en känsla av en omfattande fattigdom, trots att arbetslösheten bara ligger på 7 procent. Men 28 procent av de som arbetar är också fattiga, säger Santiago Poy.

Detta samtidigt som de omfattande offentliga stödinsatserna inte tycks vara tillräckliga.

– Socialstöden kommer aldrig att lösa problemen i Argentina, eftersom landets makroekonomi är som en fabrik som producerar fattigdom, säger Santiago Poy.

 

Jag skäms över vissa av de priser jag tvingas sätta för att sälja basvaror som bröd, mjöl och socker.”

 

Fernando Savore är ordförande för en organisation för livsmedelshandlare i Buenos Aires:

– Jag skäms över vissa av de priser jag tvingas sätta för att sälja basvaror som bröd, mjöl och socker, säger han till IPS.

Enligt Fernando Savore har priserna från leverantörerna ökat under hela året – för att sedan börja stiga dramatiskt under början av juli.

– Det känns inte rätt, men varje gång dollarn går upp så ökar priserna.

President Alberto Fernández menar samtidigt att bristen på dollar skulle gå att lösa om landets jordbruksföretag valde att sälja av sina stora lager av sojabönor – och som uppskattas ha ett värde av närmare 20 miljarder dollar.

 

I slutet av juli träffade landets nya finansminister Silvina Batakis ledningen för Internationella valutafonden, IMF, för att försäkra organet om att landet kommer att leva upp till det avtal som undertecknades tidigare i år. Detta avtal slår fast att Argentina ska arbeta för att minska budgetunderskottet och stärka centralbankens reserver.

Många argentinare ställer sig dock frågande till hur krisen ska kunna lösas – och hur länge den ska kunna pågå.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE