Det nordamerikanska frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko har funnits sedan 1994. Sedan augusti har parterna hållit fem förhandlingsrundor om avtalet, men hittills uppges få framsteg ha gjorts. Ministermötena uppges ha kännetecknats av en spänd stämning med fastlåsta positioner.

–USA har hållit fast vid sin inställning, som syftar till att minska handelsunderskottet gentemot Mexiko och Kanada. Men det är en inställning som Mexiko och Kanada inte accepterar, säger ekonomen Arturo Huerta, som är verksam vid det mexikanska universitetet Unam.

Enligt honom har Mexiko gett efter vid flera tillfällen i syfte att förmå USA att inte överge Nafta.

–Detta medan Washington fortsätter försöka att få ut så mycket som möjligt, samtidigt som man säger att man kommer att hoppa av avtalet om man inte får som man vill.

Hittills har förhandlingsrundorna mellan länderna bara gett resultat i 2 av de 30 frågor som diskuteras.

USA vill att ett nytt avtal automatiskt ska sluta gälla efter fem år, om inte länderna kommer överens om att förnya det. Mexiko vill i stället att avtalet ska granskas vart femte år.

Ministrarna har kommit överens om ett nytt möte i slutet av januari i Montreal.

Under sin valkampanj utlovade Donald Trump, som nu suttit vid makten i ett års tid, att USA skulle dra sig ur Nafta om landet inte lyckades få fram ”ett rättvist avtal”.

De sektorer i Mexiko som har gynnats av Nafta är bland andra motorindustrin och den exportinriktade tillverkningsindustrin, samt finansiella tjänster. De stora förlorarna enligt vissa bedömare och aktivister är livsmedelssektorn överlag och småskaliga jordbrukare, däribland de som odlar basvaror som majs och bönor. Av det skälet kräver nu organisationer att omförhandlingen av Nafta ska leda till ett stärkt skydd för det traditionella jordbruket.

Nafta har ökat Mexikos handelsberoende gentemot USA, det land som köper in mer än 80 procent av landets exportvaror, medan 5 procent av exporten går till Kanada. Mexiko har ett handelsöverskott gentemot båda länderna.

Tre amerikanska studier, beställda av kongressens analysorgan CRS, kring konsekvenserna av en omförhandling av Nafta, eller att avtalet rivs upp, visar bland annat att höjda tullar på jordbruksimport sannolikt skulle betyda höjda priser för amerikanska konsumenter och företag. Andra möjliga effekter skulle vara stigande priser för importerade varor från Kanada och Mexiko.

Ekonomen Arturo Huerta menar att Mexiko ställning är svag, eftersom landet måste ge efter för att USA inte ska riva upp avtalet.

–För Mexiko är det mycket viktigt att avtalet upprätthålls, så att de utländska investeringarna fortsätter strömma in i till landet med exporten till USA som syfte, säger han.