Internationellt

Pengabidrag avhjälpte svält i Somalia

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

I februari gick somaliska myndigheter ut och varnade för att en omfattande svält riskerade att bryta ut i landet. FN:s kontor för humanitära insatser, Ocha, valde då att satsa på att nå ut med kontanta bidrag till behövande – i stället för stora biståndspaket. Strategin tycks ha fungerat väl.

 


När varningen för en annalkande svält kom från Somalias nya regering samlade Ocha snabbt ihop en insatsgrupp, men man agerade också utifrån tidigare erfarenheter av kriser i Somalia.

Den svält som härjade i landet mellan 2010 och 2012 ledde till en kvarts miljon människors död. Det var också en katastrof då internationella biståndsamfundet drog många lärdomar.

Somalias regering slog tidigt i våras larm om hur bristande nederbörd lett till omfattande missväxt och en ökning av antalet undernärda. Situationen hotade att leda till en stor kris som riskerade att drabba över hälften av landets befolkning, närmare 6,7 miljoner invånare.

FN:s kontor för humanitära insatser valde då att sätta samman en grupp som fick i uppgift att satsa på ett kontantbaserat bistånd, främst beroende på det starka nätverk av förmedlare av kontanter som finns på plats i landet. Gruppen drog slutsatser från tidigare erfarenheter och införde nya metoder för att snabbt och effektivt kunna nå ut med kontant bistånd, berättar Jordi Casafont Torra, som arbetar med humanitära frågor vid Ocha.

Han berättar att man med hjälp av personer ute på fältet kom på flera nya metoder för att nå ut med biståndet. Ett av de mest populära bestod av elektroniska värdekort som på ett enkelt sätt kunde användas för inköp i alla lokala butiker. Dessa kort påminner om vanliga betalkort som kan fyllas på med mer pengar.

Andra värdekort var ägnade för specifika inköp, exempelvis av vatten. Det utvecklas även ett system där pengar betalades ut i utbyte mot arbete, som ledde till att fler människor kunde delta i arbetet för att bygga upp landets infrastruktur.

En månad efter att de första varningarna om en annalkande svält hade kommit hade 1,4 miljoner människor undgått de största riskerna för att drabbas. Ytterligare ett par månader senare hade situationen för tre miljoner människor säkrats.

– Kontanter gör det möjligt för människor att välja och att handla från lokala butiker, vilket innebär att både konsumenten stöttas, men också den lokala ekonomin, säger Jordi Casafont Torra.

En annan del av satsningen gick via betalningar som kunde göras med hjälp av mobiltelefoner. I genomsnitt fick varje hushåll som befanns vara i farozonen ett ekonomiskt bidrag som motsvarade runt 700 kronor. Beräkningar som gjorts av Storbritanniens biståndsmyndighet DFID har visat att tre fjärdedelar av de kontanta bidragen gick till inköp av mat och resten till andra hushållsinköp.

I dagsläget verkar det som att Somalia har lyckats undgå att hamna i en allvarlig livsmedelskris, även om det fortfarande finns regioner i landet där situationen har förblivit osäker.

Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa