MENY

Pensionsfonder på tur i ITUC:s klimatkrig

Kuva: Foto: Pixabay

Världsfacket ITUC driver krig mot klimatförändringarna och anser att den globala ekonomin är omringad av girighet.

– Ingen kan överleva i en värld där medeltemperaturen stiger tre eller fyra grader, säger generalsekreterare Sharan Burrow.

Sharan Burrow har precis kommit hem efter ett långt veckoslut i Latinamerika. I Panama träffade hon arbetare, och det är bland dem hon trivs bäst. Ute i verkligheten. Där dåliga arbetsvillkor är synliga. De villkor som hon ägnar sitt liv åt att förbättra.

Nu är det måndag och första hektiska veckan efter sommaren har dragit i gång på ITUC:s kontor i Bryssel. På agendan i höst står organisationens självklara ämnen som jämlikhet, migration, klimat och utrotning av slavhandel.

ITUC har aggressivt lanserat en kampanj som de kallar ett ”krig mot klimatförändringarna”.

– Det är redan verklighet att människor fördrivs eller förlorar sina liv på grund av väder och förändringar av årstider.

På frågan om hur motiverat det är att ITUC lägger så mycket tid och pengar på just klimatet, fnyser Sharan Burrow.

– Om det inte finns jobb, kan vi inte kämpa för bättre löner och villkor. Så om arbeten är i fara i samband med klimatförändringar tillhör det vår kärnverksamhet. ITUC planerar bland annat för att sätta press på stora pensionsfonder så att de investerar klimatsmart. Men krav ska även ställas på regeringar, företag och investerare.

ITUC är centralorganisation för världens samlade centralorganisationer. Sharan Burrow har varit generalsekreterare sedan 2010 och styr över 176 miljoner medlemmar.

– Vi finns representerade i alla internationella organ eller plattformar som har inflytande i arbetslivet.

Att Davos eller G20, enligt kritiker har spelat ut sina roller för en förbättrad global arbetsmarknad, lyssnar Sharan Burrow inte till.

– Folk säger att G20 inte är effektivt, men när det gäller att upprätta en agenda har G20 gjort två mycket viktiga saker för oss. Arbetsmarknadsministrarna bestämde att minimilöner ska vara baserade på värdighet och att konkurrens aldrig får underminera arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Det skapar ett ramverk i en global ekonomisk situation som har förlorat sin väg.

Det både syns och hörs att hon är arg.

– Den globala ekonomiska modellen har misslyckats. Just nu är människor förskräckta över att ojämlikheten växer i så hög takt, men för oss är det inte en chock, det är inbyggt i modellen. Här syftar hon främst på studier som visar att ungefär 94 procent av den globala försörjningskedjan är baserad på dold arbetskraft.

– Ta till exempel Latinamerika. Där sysselsätter de 25 största företagen 70 miljoner människor men bara 4 miljoner är anställda direkt. Resten är dold arbetskraft och de är föremål för allt missbruk av grundläggande rättigheter och ingen tar ansvar för detta.

Vikten av en social dialog är avgörande, menar ITUC som står bakom statsminister Stefan Löfvens initiativ Global deal.

– Kollektiva förhandlingar är under attack, minimilöner sjunker och det sociala skyddet utökas inte.

Just nu står 16 länder, 17 fackliga organisationer och sju företag bakom Global deal. Flera svenska börsbolag som Arbetet Global har pratat med är tveksamma till initiativet och arbetsgivarorganisationer hävdar att initiativet kan undergräva ILO:s arbete.

– Det är bara en ursäkt för att inte ta ansvar! Där det inte finns en social dialog är det enklare att neka kollektiva förhandlingar. Vi behöver ändra världsekonomins regler och då är Sverige en bra modell att utgå från.

Sharan Burrow hyllar svensk ekonomi och arbetsmarknad.

– Kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter är styrkan i er ekonomi. Varför skulle ni vilja förändra det som resten av världen gör allt för att försöka komma ikapp?

Som skräckexempel nämner hon USA.

– Vad vi ser där nu är städer som förhandlar om högre minimilöner eftersom det finns arbetare som inte kan leva av sina löner. Ingen i Sverige, ingen i Europa, ingen i världen vill ha en amerikansk arbetsmiljö.

I kampen för en bättre arbetsmiljö vill ITUC se obligatorisk företagsbesiktning, så kallad due diligence. Sharan Burrow vill att alla företag, när det kommer till produktsäkerhet, placeringar eller egendomsrättigheter, gör en riskanalys av potentiellt missbruk av arbetsvillkor.

– Men hittills är Frankrike det enda landet som har lagstiftat om due diligence.

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion