Om vi tar det från början så föddes Petra Baarman i Hangö år 1979. Idag är hon således 39 år.

– Jag är uppvuxen i Harparskog nära Skogby på Hangöudd. Mitt modersmål är finska även om jag är helt tvåspråkig. Jag gick därför i det finskspråkiga lågstadiet i Lappvik och sedan i det finska högstadiet och gymnasiet i Karis.

Hennes tvåspråkighet har sin bakgrund i att pappan var finlandssvensk medan mamman som kom från Åbo hade finska som modersmål.

Efter avklarad skolgång sökte hon sig först till Lahtis för att studera till sjukskötare. Därefter flyttade hon till Stockholm där hon jobbade som sjukskötare inom psykiatrin.

– I Stockholm hade man lagt ner Långbro sjukhus för att istället satsa på olika mindre enheter runt om i staden. Det innebar mera öppen vård, kortare vårdtider, mera personal och massor av hembesök.

Efter Stockholm sökte Baarman sig år 2002 till den barnpsykiatriska avdelningen vid Ekåsens sjukhus.

– Jag blev färdig familjeterapeut och började läsa ledarskap.

Hon hann också bland annat vara anställd inom barn- och ungdomspsykiatrin i Lojo stad. Och efter det följde jobb som projektkoordinator för att utveckla mental- och missbrukarvården i Västnyland som ett projekt för social- och hälsovårdssektorn inom Raseborgs stad.

Insikt i motgångar

Numera är Petra Baarman lärare vid Axxell i Karis.

– Det är många aktörer jag träffat i olika sammanhang. Jag gillar att man kan ta vara på varandras styrkor och att man via samarbete finner de bästa lösningarna från en gemensam värdegrund. Redan i Sverige framkom hur viktigt det är att lyssna på patienten. Den vägen sökte jag mig till Axxell där man behövde en lärare som känner till mental- och missbrukarvården, berättar Baarman.

Hon understryker att man måste ta vara på de insjuknades och de anhörigas erfarenheter för att minska på stigmat och känslan av skam. Målet är att få fram patientens röst, framhåller Baarman.

Hon säger att hon under åren lärt sig mer och mer om hur det är att leva då man drabbats av motgångar.

– Jag var med om ett projekt då Koverhars stålverk lades ner 2012. Det var det projektkoordineringsjobb jag tidigare beskrev. Jag diskuterade med dem som förlorat sina jobb hur de, men även deras familjer, påverkades av arbetslösheten. Man kunde lägga märke till att många arbetstagare inte utbildat sig efter grundskolan. Vid stålverket hade man fått ett jobb där man på arbetstid kunde lära sig arbetet. Deras jobb var dessutom relativt välbetalda vilket gjorde att de kunnat skaffa sig både egen bostad och bil.

Baarman påminner om hur tragiskt det var när allting sedan plötsligt rasade i samband med stålverkets konkurs.

– Men som arbetslös måste man lära sig saker som till exempel att börja studera. För dem gällde det att pånytt hitta både sig själva och sina inre styrkor. Vilken identitet har man efter en sådan krasch? Då måste man ännu kunna tro på framtiden. Nu kan allt detta tyvärr pånytt bli aktuellt på grund av hotbilderna mot SSAB:s rörfabrik i Lappvik.

Fackligt och politiskt aktiv

Vid sidan av sina många yrkesengagemang har Petra Baarman blivit fackligt och politiskt aktiv.

Hon är ordförande för Axxells lärarförening som tillhör lärarfacket OAJ.

– Jag tog emot uppdraget för att jag ville se vad man kan uträtta fackligt.

I kommunalvalet i april 2017 ställde Petra Baarman upp som obunden kandidat på den socialdemokratiska listan i Raseborgs stad. Och blev som förstagångskandidat invald på fjärde plats inom den socialdemokratiska gruppen.

– Det var så att Camilla Grundström som jobbar vid Folktinget och som är socialdemokratisk stadsfullmäktigeledamot i Raseborg tog kontakt med mig och sade ”Petra  nu behöver vi någon som känner till social- och hälsovården”. Jag svarade att jag nog känner folk inom social- och hälsovården men att politik är ingenting för mig, berättar Baarman.

Men så ringde Maarit Feldt-Ranta med skratt och humor i samma ärende.

– Och till henne kunde man inte säga nej. Maarit kunde också motivera mig med att jag kunde få en ny aspekt på de saker jag nu jobbar med.

Resultatet blev att Petra Baarman ställde upp och valdes.

– Tillsammans med Maarit Feldt-Ranta, Camilla Grundström, Johan Kvarnström och Ian Granström hade vi en jättetrevlig Facebookkampanj. Idén var att man skulle göra något tillsammans och att man stödde varandra.

Nu har Baarman suttit i Raseborgs stadsfullmäktige i över ett år. Dessutom är hon vice ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.

Hon säger att fullmäktigeuppdraget varit jätteintressant.

– En bra sak är att man i Raseborg börjat diskutera hur olika typer av krisarbete ska utvecklas. Det handlar om att man ska få en bättre krisberedskap och hur man ska kunna hjälpa familjemedlemmar om det uppstått en kris. Maarit Feldt-Ranta hade alldeles rätt i att jag tack vare mina erfarenheter från mina tidigare arbetsplatser nu kan ge ett politiskt stöd.

Överlag anser Baarman att politiken borde föras närmare människorna.

– Jag tycker att vi har ett bra samarbete över partigränserna. Det märker man till exempel inom social- och hälsovårdsnämnden.

Baarman blev invald som obunden men har nyligen anslutit sig till Ekenäs socialdemokrater.

– Jag anser att det socialdemokratiska partiet har en sådan värdegrund som jag kan omfatta. Därför kändes det naturligt att ansluta sig.

Men däremot är Baarman bekymrad över att klyftorna mellan medborgarna i Finland tycks växa.

– Det är inte längre lika självklart att alla ska ha lika möjligheter. I arbetslivet har tempot blivit så häftigt att många faller från tåget. Då kan det bli stora tragedier speciellt om man byggt hela sin identitet på sitt arbete.

Baarman påminner om att vem som helst idag kan förlora sitt jobb och bli utslagen.

– Det gäller allt från traditionella metallarbetare till ekonomer och direktörer.

Hennes råd är därför att man ska bygga upp ett nätverk av kontakter som kan ge stöd om man hamnar in en kris.

– Det hjälper en att se framtiden och att förstå att varje dag har sin mening, framhåller Petra Baarman.

Henrik Helenius