MENY
Turva – Hymy

Professor i socialpolitik: Det centrala i vårdreformen är inte längre att minska ojämlikhet

Kuva: Roope Permanto

– Generellt så lever valfrihetslagen inte upp till de ambitioner som reformen ursprungligen hade om att minska ojämlikheten, förenkla systemen och integrera social- och hälsovården. De här aspekterna ges ingen central plats i utkastet, säger Helena Blomberg-Kroll, professor i socialpolitik vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

 

Hon kommenterar vårdreformen i samband med att Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet ger sitt utlåtande om utkastet till valfrihetslagen.

I utlåtandet sägs att de språkliga konsekvenserna av social- och hälsovårdsreformen har inte utvärderas tillräckligt grundligt. Därtill sägs att reformens ursprungliga primära målsättning – att minska befolkningens hälso- och välfärdsskillnader – inte förverkligas.

I lagförslaget sägs att landskapen i mån av möjlighet ska se till att det finns svenskspråkig service som faller under kundsedels- eller det personliga budgetsystemet. Formuleringen är enligt utlåtandet otillräcklig och vag, samt innebär en risk för att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter och rätt till service på sitt modersmål ytterligare försämras.

“Det finns en överhängande risk att de nya serviceproducenterna i stor utsträckning inte kommer att erbjuda service på svenska. De språkliga konsekvenserna har överlag inte utvärderats tillräckligt grundligt.” sägs i Helsingfors universitets pressmeddelande.

Där finns vidare en oro över att “nuvarande välfungerande strukturer så som specialiserade samkommuner för den svenskspråkiga befolkningen monteras ned” samtidigt som “det är oklart hur integreringen av servicen till fungerande svenskspråkiga servicehelheter kommer att garanteras i framtiden.”

 

Ur­sprung­li­ga mål­sätt­ning­ar­na upp­nås inte

Lagförslaget har fokus på att öka valfriheten, inte på att minska ojämlikheten bland befolkningen. Det finns lite bevis på att ökad valfrihet minskar ojämlikheten, enligt utlåtandet som befarar att det redan nu splittrade social- och hälsovårdsfältet kommer att bli ännu mer splittrat och svåröverskådligt:

“Lagutkastet utgår från en förenklad syn på vad valfrihet på en komplex och svåröverskådlig vårdmarknad betyder för den enskilda individen. För mer utsatta befolkningsgrupper vars livssituationer är komplexa och lösningar kräver koordinerade, enhetliga och långsiktiga lösningar, är lagförslaget speciellt problematiskt. Om klienterna har svårt att gestalta modellen är det inte möjligt att göra välinformerade val.”

Servicehandledning har förts fram som en lösning på valfrihetsmodellens komplexitet, men Svenska social- och kommunalhögskolan påpekar att detta är krävande och att det vore vettigare att förenkla servicesystemet.

Lagförslaget kritiseras också för att inte beakta de utmaningar som kommersiell marknadsföring medför, utmaningar som riskerar att förvrida klienternas bild av till exempel olika personliga servicebehov, serviceproducenter och kvalitetsaspekter.

Kundsedlar borde enligt utlåtandet introduceras stegvis och ha tillräckligt värde för att faktiskt leda till ökat självbestämmande: “Om klienten är tvungen att betala mellanskillnaden mellan kundsedeln och den service som klienten önskar, försätts klienterna i en ojämlik position.”

 

För snäv syn på so­ci­al­ser­vice

Socialserviceutbudet vid social- och hälsovårdscentralerna är enligt utlåtandet för begränsat för att möjliggöra en integration av tjänsterna. Där sägs att de mest utsatta medborgarna inte drar nytta av valfrihetsmodellen och att det är oklart hur integreringen av deras service kommer att ordnas i praktiken.

– Inom socialvården finns det klienter med komplexa livssituationer. Valfriheten är ett ännu större problem inom socialvården än inom hälsovården, säger professor Helena Blomberg-Kroll.

– Enligt lagförslaget kommer socialarbetarna att koncentreras till landskapens affärsverk. Det blir tunt med socialarbetsexpertis vid sote-centralerna. Socialt arbete borde integreras med den övriga servicen vid centralerna, säger Blomberg-Kroll.

 

 

Diskussion

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.