MENY

Proteinrika växter lyfter kubanska mjölkbönder

Kuva: Foto: Jorge Luis Baños/ IPS
Orlando Corrales proteinrika växtfoder odlas tillsammans med gårdens bananer.

Det råder brist på djurfoder i lågkonjunkturens Kuba – vilket innebär ett hot mot landets boskapsuppfödare och kan påverka den lokala tillgången på mat. Men en satsning där småbönder odlar eget proteinrikt foder till sina djur kan vara lösningen. 

 

Orlando Corrales producerar ko- och getmjölk på sitt lilla jordbruk som ligger i den södra utkanten av den kubanska huvudstaden Havanna.

– Vi använder oss inte av något industriellt foder här, säger han stolt.

Hans boskap lever på en blandning av olika växter som kommer från hans svårodlade marker, där Orlando Corrales också har en fruktträdgård.

– Man kan byta ut fodret mot dessa växter eftersom de är så proteinrika, säger Orlando Corrales, som äger drygt 30 kor och ett större antal getter och får.

Han lever efter de rekommendationer som experter kommit med i syfte att hjälpa småbönder att öka sin produktion av kött och mjölk – två varor som det råder brist på i landet, vilket gör att de är dyra på den kubanska livsmedelsmarknaden.

Statliga forskningscenter och landets jordbruksdepartement försöker förändra situationen genom att arbeta för att främja odlingar av växter som moringa, mullbär och röda solrosor, som kan användas som foder till boskap av landets småbönder.

– Dessa foderväxter stimulerar mjölkproduktionen, säger Orlando Corrales, som vid sidan av sin mjölkproduktion även driver en juicebar med färskpressad juice från gårdens fruktträdgård.

Han berättar att jordbruket tack vare det egenproducerade fodret har haft en bra produktion även när de drabbats av svåra torkor.

Satsningen på proteinrika foderväxter inleddes genom ett program som lanserades 2011. Men bristen på djurfoder har förblivit ett problem som hämmar produktionen av kött och mjölk till den kubanska befolkningen. Den enda sektor som har vuxit på senare år är produktionen av griskött, visar siffror från landets statliga statistikorgan.

 

Minskad produktion
Förra året producerades sammanlagt 594 miljoner liter komjölk på Kuba, vilket är mindre än vad som efterfrågas av landets 11,2 miljoner invånare.

Under årets första sex månader minskade produktionen inom många kubanska jordbrukssektorer, bland annat beroende på en långvarig torka. Situationen kan ha förvärrats ytterligare under årets andra halva på grund av orkanen Irma, som slog till mot den kubanska nordkusten i september.

Den lokala jordbruksforskaren Lourdes Lucía Savón säger att det kubanska jordbruket måste börja använda sig av alternativa metoder för att sänka kostnaderna och skapa en hållbar boskapshållning. Hon har deltagit i en studie kring hur proteinrika växter kan användas som djurfoder och till andra ändamål.

-Det handlar om snabbväxande arter som bör utnyttjas i Kuba, där det finns så många problem inom köttproduktionen, säger Lourdes Lucía Savón till IPS.

Hon menar att dessa alternativ kan användas i stället för importerat foder.

– Djurens tillväxt går långsammare med det alternativa fodret, men boskapens hälsa förbättras, slår hon fast.

ÄMNESORD

Diskussion

Turkiet kräver statsanställdas lösenord till sociala medier

Kuva: Foto: Pixabay

Statsanställda i Turkiet tvingas medverka till sin egen åsiktsregistrering. Arbetsgivarna kräver att de lämnar in sina egna och hela familjens lösenord till konton i sociala medier. De som lämnar in ofullständiga uppgifter riskerar fängelse.

Lue lisää

Diskussion

Kampanj mot amalgam riktas mot utvecklingsländer

Kuva: Foto: Pixabay

En global kampanj mot användningen av amalgam inom tandvården riktas nu mot Afrika och Asien.

 

Charlie Brown är ordförande för Världsalliansen för en kvicksilverfri tandvård, en organisation som går i täten för kampanjen. Han uppmanade nyligen de afrikanska och asiatiska delegater som deltog vid ett internationellt möte i Genevé att engagera sig i kampanjen.

– När ni återvänder till era hemländer, se då till att göra detsamma som EU: fasa ut användningen av amalgam för barn. Detta av ett enkelt skäl – era barn är lika viktiga som europeiska barn.

Vid mötet i Genevé samlades företrädare för de länder som undertecknat eller ratificerat den så kallade Minamatakonventionen, ett avtal som syftar till att skydda både människor och miljö från kvicksilver.

Konventionen trädde i kraft i augusti och har hittills ratificerats av 84 av FN:s 193 medlemsländer, som nu är förpliktigade att följa dess innehåll.

Till IPS säger Charlie Brown att kampanjen första mål är att snabbt och globalt se till att användning av amalgam för barn inom tandvården ska förbjudas, något som redan har genomförts inom EU. Som en del i detta arbete har hans organisation inriktat sig på flera afrikanska länder.

Charlie Brown berättar att man har nått framgångar i bland annat Nigeria, där delstaten Edo beslutat att inte längre tillåta användningen av amalgam från och med 1 juli nästa år, för barn, gravida och ammande kvinnor.

Tom Aneni, som företräder den lokala nigerianska organisationen Sedi, menar att beslutet i Edo kan fungera som en modell för resten av landet – och hela kontinenten.

Tandfyllningsmaterialet amalgam består av en blandning av kvicksilver och andra metaller och är enligt vissa bedömare skadligt för hälsan.

Minamatakonventionen slår vidare fast att alla de 84 länder som ingår ska förbjuda nya gruvor för utvinning av kvicksilver samtidigt som redan pågående utvinning ska fasas ut. Konventionen innebär även ett förbud mot många produkter och processer där kvicksilver ingår, samt föreskriver åtgärder för att kontrollera utsläpp av kvicksilver och att länderna inför nationella handlingsplaner för att minska användningen av det farliga ämnet i samband med småskalig utvinning av guld.

ÄMNESORD

Diskussion

Finansiering central fråga i kampen mot klimatförändringar

Kuva: Foto: Pixabay

Vid FN:s klimatmöte i Bonn kom ländernas förhandlare fram till en överenskommelse där länderna ska utvärdera sitt arbete för att minska utsläppen. Klimatfinansiering betraktas som en avgörande fråga.

En inventering av ländernas ansträngningar ska göras under 2018, som ett led i arbetet för att minska utsläppen från fossila bränslen och begränsa den globala uppvärmningen. En uppskattning ska genomföras av hur mycket som behöver göras om världen ska nå de begränsningar som man beslutade om i Parisavtalet 2015. Ländernas förhandlare har nu mycket arbete framför sig.

Krav på att rika länder ska öka sina klimatinsatser innan 2020 var ett av de oväntade inslagen under förhandlingarna. Ländernas förhandlare kom till slut överens om att en inventering ska göras av ländernas ansträngningar i arbetet för att minska utsläppen och uppfylla löften när det gäller klimatfinansiering på kort sikt.

Ordförandelandet Fiji lade fram ett förslag om hur den så kallade Talanoa-dialogen bör utformas som pågår fram till klimatmötet i Polen nästa år. Det är en ett år lång process för att bedöma framstegen och kartlägga möjligheter för länder att göra djärvare satsningar i kampen mot klimatförändringarna.

När klimatförändringarna förvärras kommer det att ha förödande konsekvenser för världens mest utsatta befolkningar. Klimatfinansiering är en avgörande fråga när det handlar om att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringarna.

Utanför förhandlingsrummen visade ett brett spektrum av röster ett starkt stöd för klimatåtgärder. Hewlett-Packard, Mars och Walmart är några av de 320 storföretag som redan har eller som har lovat att sätta upp utsläppsmål som grundas på den senaste forskningen.

Omkring 7 500 städer och kommuner över hela världen har skrivit under en överenskommelse om att satsa på en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta har möjlighet att minska de globala utsläppen med motsvarande 1,7 miljarder ton.

Även om USA höll en låg profil under förhandlingarna har en stor sammanslutning av delstater, städer och företag som representerar mer än hälften av landets ekonomi och befolkning förberett en plan – ett separat avtal med FN – för att växthusutsläppen ska begränsas enligt målen i Parisavtalet.

Diskussion

Oppositionen tystas i Kambodja

Kuva: Foto: Pascal Laureyn/IPS
Poliser hade samlats vid landets högsta domstol för att förhindra protester i samband med att oppositionspartiet CNRP på torsdagen upplöstes.

I slutet av förra veckan upplöstes Kambodjas största oppositionsparti av landets högsta domstol. Det var bara det senaste i en lång rad tillslag mot avvikande röster som genomförts i landet.

 

Inför torsdagens beslut att upplösa det viktigaste oppositionspartiet CNRP hade nästan ett kvadratkilometer stort område runt domstolsbyggnaden blivit avspärrat av myndigheterna. Även i avlägsna provinser hade vägspärrar upprättats för att sätta stopp för befarade demonstrationer, och vissa oppositionspolitiker hade belagts med tillfällig husarrest. Men myndigheternas oro visade sig vara obefogad. Ingen vågade gå ut på gatorna för att protestera.

Under de senaste månaderna har kambodjanska myndigheter genomfört kraftiga tillslag mot oppositionen. Politiker, journalister och aktivister har trakasserats. Åtgärden mot CNRP inför nästa års val i landet innebär att det enda parti som hade kunnat konkurrera med regeringspartiet CPP nu har blivit upplöst.

Det styrande partiet har suttit vid makten i över tre årtionden och landets ledare Hun Sen är den premiärminister i världen som suttit längst tid vid makten.

Upplösningen av CNRP var en ren formalitet. Högsta domstolens ordförande är en högt uppsatt medlem av regeringspartiet och en nära allierad till premiärministern. CNRP var det sista demokratiska hindret för Hun Sens fortsatta tillgång till landets resurser, som han måste ha tillgång till för att kunna köpa sig stöd från landets elit.

 

Förhoppningar krossades

Få kambodjaner vågar numera vara öppet kritiska mot regeringen, i synnerhet efter mordet på den populära journalisten och regeringskritikern Kem Ley. Mordet på honom förra året betraktas som en vändpunkt, fram till dess hade många kambodjaner hoppats på att landet med tiden skulle bli allt mer demokratiskt. Mångas förhoppningar begravdes tillsammans med Kem Ley i hans hemstad Takeo.

Vid hans grav sitter hans mamma och hackar grönsaker. Här har Phauk Se suttit varje dag sedan i juli förra året. Bredvid graven sitter bilder på Kem Ley som togs direkt efter att han blivit mördad. De visar hur han ligger mellan bord och stolar medan blod rinner under hans huvud. Han blev mördad medan han drack sitt morgonkaffe på en bensinstation i huvudstaden Phnom Penh.

Vid graven besöks hans 80-åriga mamma varje dag av gäster som kommer med mat och gör henne sällskap en stund. Kem Leys grav har förvandlats till en slags pilgrimsplats. Hans påstådda mördare sitter fängslad.

– Det är inte den verkliga mördaren, men om myndigheterna verkligen hade velat hade de kunnat hitta den riktiga gärningsmannen, säger Phauk Se.

Få tror att mördaren agerade ensam. Men ingen vågar vara öppen med sina misstankar.

– Vem har den verkliga makten? Det finns bara en gruppering som kan organisera ett sådant mord. Det fanns ett extra finger på avtryckaren, och alla vet vems finger det var, säger Kem Leys bror Kem Rithisith, utan att namnge någon.

På marknaden i Takeo går affärerna trögt och försäljarna ligger i hammockar och väntar på sina kunder. Mao Much Nech jobbar här med att sälja billiga smycken, och vill inte avslöja vilket politiskt parti han stödjer.

– Det är en känslig fråga. Men regeringen förlorade i värdighet på grund av mordet. Det är dags att vakna och göra motstånd, säger han.

En kvinna som står och säljer färggranna klänningar vill inte bli citerad med sitt namn.

– De rika blir bara rikare och de fattiga fattigare. Vi vill ha en förändring, säger hon.

De flesta som arbetar på marknaden uttrycker hur besvikna de är på landets regering.

Hun Sens parti är medvetna om att de skulle ha svårt att vinna ett riktigt val. CNRP var nära att vinna valet för fyra år sedan och hade nya framgångar i de lokalval som hölls i juni. Det är uppenbart att det val som ska hållas i juni nästa år skapat oro hos regeringen.

 

”Missnöjet kommer att öka”

CNRP:s partiledare Kem Sokha sitter fängslad. Hälften av partiets 55 parlamentsledamöter har flytt från landet. En av dem är partiets vice ordförande Mu Sochua, som IPS talar med på telefon. Hon är stridslysten.

– Upplösningen av CNRP är en stor felkalkylering av Hun Sen. Missnöjet kommer bara att öka. Fram till nu har missnöjet kanaliserats fredligt genom CNRP, men snart kan människor komma att bege sig ut på gatorna för att visa sin ilska, säger hon från Marocko.

Hon flydde landet efter att ha blivit tipsad om att hon var på väg att gripas.

– Det behövs bara en gnista för att våldsamma protester ska bryta ut, som i Tunisien under den arabiska våren. Jag är orolig för våldsamheter, Hun Sen kommer att göra allt för att hänga sig kvar vid makten. Om folk vågar protestera så kommer de att mötas av stridsvagnar. Vi vill att folket ska fortsätta ha hoppet uppe, säger hon.

Nu reser Mu Sochua runt i världen för att stärka stödet för en gräsrotsrörelse för demokrati i Kambodja.

– CNRP är mer än ett politiskt parti, eftersom vi inte bryr oss om det politiska spelet. Vi vill uppnå demokrati i Kambodja, det är vårt verkliga mål.

Det nu upplösta partiets huvudkontor står numera tyst och öde. Byggnaden är nästan tömd på folk, några vakter sitter och tittar på en såpopera. Politikern Kimsour Phirith riskerar att gripas när som helst, men ser trots det glad ut.

– Jag är inte rädd och har inte gjort något fel. Men CPP är rädda – för att förlora makten. Vi bevittnar demokratins död i Kambodja. Hun Sen visar sitt rätta ansikte och är numera en diktator. Vi förlitar oss på länderna i väst, endast ekonomiska sanktioner kan hjälpa oss, säger Kimsour Phirith.

Människorättsgrupper fördömer upplösningen av CNRP och anser att omvärlden måste agera.

– Det internationella samfundet kan inte likgiltigt bara se på, utan måste skicka en stark signal om att dessa tillslag är oacceptabla, säger James Gomez, som är regionchef för Amnesty International.

EU har publicerat ett kritiskt uttalande om utvecklingen och USA har meddelat att de drar in sitt stöd till Kambodjas valmyndigheter, om det planerade valet nu ens kommer att hållas.

På torsdagskvällen försökte premiärminister Hun Sen i ett tal – helt utan ironi – att övertyga befolkningen att regeringen är djupt hängivna ett demokratiskt styre.

80-åriga Phauk Se, mor till den populäre journalisten och regeringskritikern Kem Ley, som mördades i juli 2016. En man sitter fängslad för mordet, men få anser att mordet har klarats upp.

 

ÄMNESORD

Diskussion

Nya kolkraftverk planeras i Latinamerika – trots klimatmål

Kuva: Foto: Emilio Godoy/IPS
Kolindustrin har vid klimatmötet i Bonn kritiserats hårt av miljövänner. I lördags anordnades en klimatdemonstration i staden med udden riktad främst mot tyska företag, som RWE.

Trots löften om att öka satsningarna på gröna energikällor planerar flera länder i Latinamerika att starta nya kolkraftverk för att producera elektricitet.

 

Dessa planer står i strid med de klimatmål som regionens länder har ställt sig bakom, i enlighet med Parisavtalet.

Heffa Schucking, ordförande för den tyska miljöorganisationen Urgewald, påpekar att Latinamerika visserligen inte är en av världens största spelare i kolindustrin.

– Men problemet är att det finns flera planerade projekt som innebär ett hot om ett fortsatt kolberoende flera år framåt, säger Heffa Schucking till IPS.

I samband med klimatmötet i Bonn, som avslutas på fredagen, presenterade Urgewald en ny utförlig databas med närmare 770 företag som ingår i världens kolindustri. Den visar att de länder i Latinamerika som producerar mest el med hjälp av kolkraftverk är Mexiko, Chile och Brasilien.

Samtidigt finns det planer på att utöka kapaciteten i dessa tre länder, samt i Dominikanska republiken, Venezuela, Jamaica, Colombia och Panama.

I samband med klimatmötet i Bonn har protester mot kolindustrin genomförts, på grund av dess stora utsläpp av växthusgaser som förorsakar klimatförändringar.

Colombia är det land i Latinamerika som utvinner mest kol – 90 miljoner ton under förra året, varav det mesta gick på export.

I Brasilien finns 21 koleldade kraftverk, som producerar drygt två procent av landets elbehov. Ett nytt kolkraftverk är under uppbyggnad och det finns planer på att bygga ytterligare sex liknande anläggningar i landet. I Chile finns det 29 kraftverk som drivs med kol.

 

Saknas sammanhållning

Carlos Rittl är ordförande för Observatorio del Clima, ett brasilianskt nätverk av miljöorganisationer. Han menar att landets regering saknar en tydlig politik kring kolkraftverken.

– Trots målsättningarna om satsningar på förnybar el byggs det fler termoelektriska kraftverk. Det finns ingen sammanhållning i energipolitiken, säger Carlos Rittl i Bonn.

Colombia är ett land med stora kolfyndigheter. Mariana Rojas är chef för klimatfrågor vid landets miljödepartement och hon medger för IPS att frågan om kolet är svår för landet.

– Olika strategier används för olika sektorer. Vi vill uppmuntra till mer förnybara energikällor, vilka också blivit mer konkurrenskraftiga på grund av sjunkande priser. Men vi kan inte nå ut till alla sektorer, säger Mariana Rojas.

I slutet av förra året infördes en koldioxidskatt i Colombia. Men där undantogs kolet, vilket kan ses som ett bevis för kolindustrins starka inflytande.

Diskussion