Internationellt

Protester växer – trots krav på social distansering

Människor i hela USA trotsar just nu coronaviruset för att demonstrera mot polisvåldet mot afroamerikaner.

Coronakrisen har gjort begreppet social distansering välkänt i hela världen. Trots det har hundratusentals människor på senare tid gett sig ut på gatorna för att protestera mot orättvisor i en lång rad av världens städer – inte minst i USA, där protesterna mot rasism och polisbrutalitet bara tycks fortsätta.

IPS

Arbetarbladet

 

I USA, ett land där över 100 000 människor har dött i covid-19, har protesterna spridit sig till minst 31 städer, som skakats av både fredliga demonstrationer och upplopp. Demonstranterna har öppet trotsat påbuden om social distansering från medicinska experter och myndigheter, vilket resulterat i införandet av utegångsförbud i en rad städer.

 

Även i Hongkong, Argentina, Libanon, Brasilien, Israel, Ukraina, Storbritannien och Indien har demonstranter gett sig ut på gatorna. Frågan är om kampen för mänskliga rättigheter och mot rasism är viktigare än att följa riktlinjerna om att människor bör stanna hemma för att undvika en snabbare smittspridning.

 

Atlantas borgmästare Keisha Lance Bottoms har i ett uttalande uppmanat de som deltagit i protesterna att se till att testa sig för covid-19, och påpekade samtidigt att USA fortfarande är drabbat av en pandemi som i hög utsträckning dödar svarta människor.

 

Jag menar att allt pekar på att protesterna kommer att öka, snarare än minska”

 

Enligt en studie från universitetet i Manchester som publicerades förra veckan är många människor fortsatt beredda att delta i storskaliga protester – trots riskerna för coronaviruset. Rapportens huvudförfattare, statsvetaren Olga Onuch, säger till IPS:

 

– Min uppfattning är att stora grupper i länder som USA, Israel, Hongkong och Brasilien kommer att fortsätta protestera, trots riskerna för att de ska bli smittade. Jag menar att allt pekar på att protesterna kommer att öka, snarare än minska.

 

Olga Onuch menar att detta sker trots att människor därmed löper en högre risk för att själva bli sjuka i covid-19.

 

– Jag menar att de som deltar i protesterna riskerar sina liv. Men min hypotes är att människors tålamod är lägre på grund av den förhöjda stress som uppkommit genom isoleringen. Och det gör att de lättare engagerar sig när de ser hur brott begås mot grundläggande rättigheter, säger Olga Onuch.

 

Enligt studien är Argentina ett land där människor överlag har en hög beredskap för att delta i protester. Sedan militärdiktaturens fall 1983 har landet upplevt flera massprotester. Och enligt studien uppger 45 procent av de tillfrågade argentinarna att de är beredda att delta i protester även nu, trots nedstängningen av landet och att antalet fall av covid-19 har fortsatt att stiga.

 

Detta har skapat en krutdurk där många känner att system som förtrycker måste bekämpas ute på gatorna – även om det också innebär en risk för att smittas av en sjukdom som kan vara dödlig”

 

I USA startade protesterna efter att en svart man, George Floyd, dog efter ett brutalt ingripande av en vit polis i Minneapolis. Händelsen filmades och fick snabbt spridning på sociala medier. Sedan dess har protester pågått många nätter i rad i vissa städer, och förra veckan nådde de nästan hela vägen fram till Vita huset.

 

New York Times betonade i en artikel på söndagen att USA just nu är drabbat av två stora farsoter – coronakrisen och polisvåld riktat mot svarta män och kvinnor. Samtidigt påpekade tidningen att minst 600 afroamerikaner dog i covid-19 under söndagen, samtidigt som protesterna fortfarande pågick.

 

Tara Carey vid organisationen Equality Now bevittnade de protester som bröt ut i London på söndagen, som stöd till demonstranterna i USA. Hon säger till IPS att orättvisor har en tendens att förstärkas i kristider, vilket blivit mycket tydligt i samband med coronakrisen – som slagit särskilt hårt mot eftersatta grupper och minoriteter i stora delar av världen.

 

– De omfattande skador som orsakats av coronakrisen har förvärrat den diskriminering som fanns redan innan och den politiska oron. Detta har skapat en krutdurk där många känner att system som förtrycker måste bekämpas ute på gatorna – även om det också innebär en risk för att smittas av en sjukdom som kan vara dödlig, säger Tara Carey.

 

Hon betonar att demonstranter i en lång rad länder nu riskerar både att bli gripna och smittade – men trots det väljer att gå samman för att kräva förändringar.

 

Statsvetaren Olga Onuch säger att den nya studien visar att ingen bör bli förvånad om protesterna kommer att fortsätta, trots coronakrisen.

 

– Och det är viktigt att regeringar inser att de inte fått något frikort på grund av krisen, säger hon och tillägger att myndigheter också måste överväga hur de ska hantera människors rätt att genomföra protester – även under en pågående pandemi.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE