Den första moderna järnvägen öppnades för trafik i England 1830 och på hela den europeiska kontinenten började man följa Englands exempel. Järnvägen var en förutsättning för det moderna industrisamhället att växa fram. Med bra kommunikationer kunde råvaror fraktas till fabrikerna och varorna kunde sedan föras ut på räls för att säljas. Storfurstendömet Finland var på den tiden ett glesbebyggt jordbrukarsamhälle och efter förlusten i Krimkriget ansåg Kejsare Alexander II att det var dags att modernisera sitt rike. I det glesbebyggda Finland innebar den första järnvägen som Kejsaren lät bygga mellan Tammerfors och Helsingfors att varor och människor kunde transporteras till och från huvudstaden. Snart började järnvägsnätverket byggas ut och järnvägsarbetarnas hårda arbete möjliggjorde att varor, människor och idéer kunde sprida sig i hela storfurstendömet. Städerna och industrin fick möjlighet att växa och välståndet ökade.

Utställningen skildrar i första hand det hårda arbete som järnvägsarbetarnas utförde, men berättar också om livet omkring arbetet, om järnvägsarbetarnas relation till lokalbefolkningen och sina egna familjer men också om kvinnornas roll vid järnvägsbyggen.

Utställningen består i huvudsak av arkivbilder men det finns också en del föremål att bekanta sig med, bland annat Finlands väg- och vattenarbetares förbunds flagga och arbetets verktyg.

Utställningen är resultatet av ett kvartssekel långt arbete utfört av museichefen Kalle Kallio. I samband med detta arbete har Kallio skrivit en 600 sidor lång bok om byggarnas vardag samt allting däromkring. Boken bygger på ett mycket omfattande källmaterial. Boken Ratajätkät som ges ut av SKS kirjat skildrar bland annat hur järnvägsarbetarna tog med sig arbetarrörelsen till landsbygden och hur historiska händelser som hungersåren och inbördeskriget drabbade järnvägsbyggen och byggarbetarna.

Museichef Kalle Kallio och en rallare. Foto: Kati Lehtinen

Arbetet som järnvägsarbetarna utförde var fysiskt krävande. Stora mängder mark skulle flyttas, berg skulle sprängas och de tunga maskinerna kom med i bilden först mycket senare. Arbetet utfördes helt och hållet för hand och arbetarna fick dåligt betalt. Järnvägsarbetarna var kringresande arbetande som följde med arbetet till följande bygge när det ena stod klart. ”Rallarna” som järnvägsarbetarna kallades av lokalbefolkningen var inte särskilt omtyckta där de steg in i värdshusen med sina dammiga kläder och tog till flaskan för underhållning medan de högljutt sjöng fräcka arbetssånger.

Det här arbetet var inget för en familjekarl. Att resa runt och bo i tillfälliga arbetarbostäder var svårt att kombinera med familjelivet. Dessutom räckte lönen för arbetet inte till att försörja en familj. Trots arbetsgivarens uppmaningar att lämna barnen och kvinnorna hemma var det en del som flyttade hela familjen med sig. Pojkarna fick hjälpa till i arbetet och kvinnorna sålde kaffe vid sidan om bygget. En del kvinnor kunde få tillfälligt arbete som hushållerskor i arbetarstugorna eller vid någon närliggande bondgård.

Den här utställningen lyfter fram ett nytt perspektiv om hur vägen till det moderna finska samhället banades fram. Här berättas det om vem som utförde själva arbetet som möjliggjorde att Finland kunde växa och bli ett industriland samt hur de här arbetarna levde. Utställningen känns personlig, lite rå men också mycket ärlig. Man får verkligen ta in allt man kan tänka sig om ”rallarnas” liv i och utanför arbetet.

Utställningen lyfter genomgående fram de sociala motsättningar som framkom mellan arbetarna och arbetsgivarna, lokalbefolkningen, familjen och beslutsfattare. Det är viktigt att också kvinnans perspektiv lyfts fram här och att vi får se på detta uteslutande manliga yrke ur ögonen på de kvinnor som följde med vid arbetet.

I utställningen har det även setts till att det finns något för de allra yngsta. Med en lekplats mitt i utställningssalen och några interaktiva objekt kan barnen hållas sysselsatta medan föräldrarna bekantar sig med utställningens innehåll.

I lekområdet mitt i utställningen kan man bygga ett tågspår. Foto: Marjo-Riitta Sasi

Hela utställningen har texter på finska, svenska och engelska.

Museet är avgiftsfritt och vid sidan om Rallare kan man bekanta sig med muséets övriga utställningar. Utställningen Rallare går att besöka på Arbetarmuseet Werstas, Väinö Linnan aukio 8, 33210 Tammerfors, fram till 8. januari 2023.