MENY

Kolumn

Robert Björkenwall

Robert Björkenwall: En analys av svenska Moderaternas kris

Oavsett vem som nu tar över så står sig prognosen att Moderaterna med betydande sannolikhet går mot ett katastrofval hösten 2018, skriver Robert Björkenwall.

 

I spåren av svenska Moderaternas inbördeskrig och inte helt oväntade avgång av M-ledaren Anna Kinberg Batra, AKB, den 25 augusti så har en livlig och bitvis spekulativ mediedebatt tagit fart. Och särskilt då om orsakerna till avgången, vem som nu anser sig kallad att ta över och om politikens innehåll framgent i partiet om nuvarande kräftgång i opinionen ska kunna brytas.

 

En del klokt har också sagts om detta av statsvetare och andra. Några viktiga ting som förtjänar att lyftas fram om Moderaternas stora problem är för det första deras fortsatt tydliga ny- och marknadsliberala inriktning i sakpolitiken som väljarna avvisade i valet 2014.

För det andra att det fortsatt så här ett år före nästa val ser ut  som att Moderaterna, och även den övriga i alliansen, inte har lärts sig något av valnederlaget 2014. Detta inte minst när det gäller Moderaterna, och det faktum att det fanns, och alltjämt finns, ett brett folkligt motstånd mot denna marknadsliberala politik med New public management (NPM), outsourcing och oreglerad marknadisering av offentliga tjänster och välfärd i kombination med löften om att fortsätta skattesänkningen.

För det tredje en tydlig brist inom Moderaterna på konkreta förslag och verktyg för att hantera dagens stora samhällsproblem, som ojämlikheten, den höga arbetslösheten och utslagningen från arbetsmarknaden, bostadsbristen, bristerna i välfärden etc.

För det fjärde att dessa problem inte effektivt kan angripas med fortsatt stora skattesänkningar och mer marknadslösningar på olika områden, och stora ingrepp i fackens och arbetsgivarnas frihet och inflytande på arbetsmarknaden, bland annat genom en statligt styrd lönebildning. Detta i ett läge när det snarare krävs mer av gemensamma lösningar som kräver ett ökat offentligt inflytande och mer av offentliga investeringar.

För det femte – och det är en central punkt i Moderaternas kris – så var närmandet till högerpopulistiska Sverigedemokraterna (SD) alls inte genomtänkt. Här var Moderaterna av maktpolitiska skäl alltför heta på gröten för att, i likhet med de danska och norska allianspartierna, skapa ett bredare parlamentariskt underlag genom att förlita sig på SD:s aktiva, eller mer troligt, deras passiva stöd i olika frågor, vilket – just detta att få stöd av ett högerextremt parti – inte var tillräckligt väl förankrat i borgerligheten och inte ens i Moderaterna. Fallet i opinionen för M är ett tydligt utslag för just detta faktum. Så det ligger mycket i vad Reinfeldts tidigare talskrivare säger i en färsk debattartikel i Expressen, att M:s problem är populismen.

 

För det sjätte så uppfyllde heller inte partiledaren AKB de krav på ledarskap som krävs för att bli en lyckad ledare för Moderaterna och även så för alliansen. Och vad mera är så är de två mest troliga efterträdarna till AKB, Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, rimligen heller inga quick fixar på M:s opinionsproblem. Båda dessa har i grunden en med AKB rätt likartad profil och politisk agenda så ett byte till någon av dessa lär inte på något märkbart sätt lyfta Moderaterna i opinionen fram till valet nästa höst. Så oavsett vem som nu tar över så står sig prognosen att Moderaterna med betydande sannolikhet går mot ett katastrofval hösten 2018.

Robert Björkenwall

Kolumn

Britta Lindblom

Samtal med Nikos – en taxichaufför

Nikos min chaufför var en pratsam person. Hans liv var som ett ekonomiskt bokslut över de problem som finns i Grekland, skriver Britta Lindblom.

Lue lisää

Britta Lindblom

Britta Lindblom.

Kolumn

ABL

Begreppet ”hushåll” måste uppdateras till 2010-talet

Socialdemokratiska Studerande vid Åbo Akademi anser att en reform av det allmänna bostadsbidraget behövs och att begreppet ”hushåll” måste uppdateras till 2010-talet.

Lue lisää

Ursula Korpijärvi

Kolumn

ABL

Socialdemokratiska studerande: Regeringens bostadsreform drabbar unga hårt

SONK:s (Sosialidemokraattiset Opiskelijat) höll sin 50:e kongress i Tammerfors föregående veckoslut och kom med följande ställningstagande:

 

Det är mycket beklämmande att regeringen i sin budget för år 2018 valt att binda det allmänna bostadsbidraget till  levnadskostnadsindex i stället för hyresindexet. Skillnaden är att hyrorna vuxit med nästan en fjärdedel på sju år, medan till exempel konsumentpriserna överlag stigit med en betydligt lägre procent i jämförelse. Bostadsbidraget knyts alltså till ett index som vuxit långsammare än hyrorna, framför allt i städerna. Därtill väljer regeringen att införa delbostadsnormen, vilket innebär att endast 80 procent av de maximala boendeutgifterna tas i beaktande när man räknar ut bostadsbidraget för dem som hyr en del av en lägenhet eller en lägenhet på mindre än 20 kvadratmeter.

Samtliga åtgärder försämrar alltså de studerandes privatekonomi kraftigt på sikt och leder till ökade inkomstklyftor.  Enda sättet att på ett hållbart sätt lösa bostadsbristen och stävja hyreshöjningarna är att gynna bostadsbyggandet av framförallt nya ettor på studieorterna.

En ändamålsenlig och trevlig bostad är en förutsättning för ett bra liv, det kan vi säkert alla vara överens om. SONK:s 50:e kongress kräver att regeringen inte gör besparingar på studerandes bekostnad och att alla studerande har möjlighet till ett drägligt boende, oberoende av ens socioekonomiska bakgrund!

pressi_jj2016

Jääskeläinen haluaa lähteä kehittämään Sonkista maan johtavaa ja kiinnostavinta poliittista opiskelijaliikettä

Kolumn

Jacob Söderman

Jacob Söderman: Vi skall inte ge oss utan kamp!

Attackerna mot svenskan är inga tillfälligheter. Det är fråga om en genuint illvillig politik mot landets svensktalande befolkning och en uttalad nonchalans om grundlagens stadganden om två nationalspråk, finska och svenska, skriver Jacob Söderman om regeringens språkpolitik i en kolumn som bygger på ett tal han höll i Helsingfors på Svenska dagen.

Lue lisää

jacob-söderman

Jacob Söderman

Kolumn

Gunnar Lassinantti

Putin skyr begreppet revolution

Oktoberrevolutionens hundraårsdag kommer inte att firas. Dagen är vanlig arbetsdag i Ryssland. Putin lutar sig mera mot Rysslands traditionella nationalistiska arv, skriver Gunnar Lassinantti.

Lue lisää

Gunnar Lassinantti

Gunnar Lassinantti.