Nyheter

Saknas: en trovärdig neutralitetspolitik

Lehtikuva
Lehtikuva
Lehtikuva

Ibland är det slumpen som styr jobbet med att skriva artiklar. Under sommarens besök hos en god vän bosatt norr om Göteborg överraskade hon med ett manuskript som den svenske socialdemokraten Thage G Peterson hade författat och skickat till henne.

Det rörde sig om ett tal som den förre svenske försvarsministern och sedemera talmannen i Sveriges riksdag höll på årets Nordiska Fredsdagar i Degerfors.

Som regelbunden värd för konferensen står den partipolitiskt oberoende tidskriften och föreningen Folket i Bild/Kulturfront.

Efter hemkomsten läste jag noggrant igenom texten och insåg att hans tal är ett värdefullt inlägg i den aktuella försvars- och säkerhetspolitiska debatten.

Nato-motståndare

Redan som ung SSU:are var den snart 83-årige Thage G Peterson emot ett svenskt Nato-medlemskap, skriver han i sitt manus. Och den inställningen bevarade han sedan även som Olof Palmes statssekreterare samt som försvarsminister och i andra tunga regeringsposter.

Dessa hans grundvärderingar är om möjligt ännu starkare idag.

Jag vill inte att andra länder skall bestämma över Sveriges försvar och säkerhetspolitik”, säger han enligt manuskriptet på fredsmötet i Degerfors.

Hans linje är ett idogt arbete för fred. I den andan har han under de senaste åren även rest landet runt och hållit tal på långt över 130  ställen. Han är övertygad om att hans och andras insatser har gett ett positivt eko.

Bland annat hänvisar han till färska opinionsmätningar som resulterat i att ”vissa tidningsredaktioner fått skrämselhicka”.

En aktuell undersökning visar enligt Peterson att Nato-motståndet bara under loppet av ett år har ökat kraftigt. Siffrorna idag visar att hela 49 procent av svenska folket säger nej till en Nato-anslutning, vilket ska jämföres med 39 procent för ett år sedan.

Denna förändring innebär ett stort problem för alla Nato-entusiaster, anser Thage G Peterson.

Svenskt varumärke

Till hans politiska analys hör att världen idag drabbas av allt fler väpnade konflikter och krig som även medför en dramatisk flyktingsssituation. Samtidigit är längtan efter fred starkare än någonsin.

Enligt den förre svenske försvarsministerns övertygelse kan fredslösningar aldig åstadkommas med nya arméer eller genom anslutning till militärallianser.

Med blick på det egna landet vill Thage G Peterson att Sverige blir ett varumärke för fred på den internationella arenan.

Med diplomati och medling ska svenska politiker bidra till fredsinitiativ eller fredsförhandlingar.

Vi måste göra allt för att förhindra våldsåtgärder och krig som bara leder till svårläkta sår och revanschlust som sitter i under generationer”, varnar han i Degerfors.

För att bevara och öka trovärdigheten i det avseendet är Thage G Peterson övertygad om att Sverige även i framtiden måste vara militärt alliansfritt, vilket också förpliktar till att landet konsekvent talar samma språk både gentemot USA och Ryssland.

Den logiken saknas enligt honom däremot idag i Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. ”Tyvärr!”, skriver kritikern Peterson.

Värdlandsavtalet en motgång

Den 25 maj i år röstade Sveriges riksdag för det s k värdlandsavtalet som redan den förra (borgerliga) regeringen förhandlade fram med Nato.

Det som regleras är framförallt försvarsalliansens möjligheter att röra sig med fordon, flyg eller fartyg på svenskt territorium. Förutsättningen är dock att Nato-militärer har en svensk inbjudan i bagaget.

Kritiker även inom den socialdemokratiska leden framhäver att Natobaser kan byggas i Sverige och får samma skyddsstatus som svenska arméförläggningar.

I tidningen Aftonbladet är ordföranden för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Anna Ek orolig för att det inte stadgas ett ovillkorligt förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.

Även Thage G Peterson värderar värdlandsavtalet som en ”motgång” för fredsrörelsen. Enligt honom ger den stort utrymme för omfattande Nato-befogenheter på svensk mark. Som värsta scenario fruktar han amerikanska missiler på östra Gotland riktade mot Ryssland.

Alliansfrihet och neutralitet har tjänat Sverige väl i över 200 år, säger han enligt talmanuskripet och undrar varför man ska lämna allt detta. I det sammanhanget åberopar han den legendariske diplomaten Sverker Åström. Till hans viktigaste princip hörde att utrikes- och säkerhetspolitiken måste ta hänsyn till Sveriges geografiska läge och således inte får vara riktad mot Ryssland.

Värdlandsavtalet är enligt fredsaktivisten Thage G Peterson numera ett stort steg bort från den svenska neutralitetspolitiken.

Visserligen har en anslutning till Nato-alliansen ingen omedelbar aktualitet. Främst inte för den nuvarande s-ledda regeringskoalitionen, men i det fall att situationen förändras kan ett motsvarande beslut aldrig tas utan folkomröstning, hävdar den förre svenske försvarsministern bestämt.

Nato väljer konflikt

Efter Berlinmurens fall drömde många i Europa om en s k fredsdividend. Perspektivet fanns i form av sänkta militäranslag och en avveckling av värnplikten.  Men som bekant återkom spänningarna och även den säkerhetspolitiska stabiliteten i Nordeuropa minskade.

En del av ansvaret för den utvecklingen tillskriver Thage G Peterson en militär upptrappning som Nato står för genom att utvidga alliansens område utmed den ryska gränsen. Han beklagar vidare försvarspaktens senaste beslut att stationera Nato-soldater i Polen och de tre baltiska länderna.

Visserligen erkänner den svenske socialdemokraten Rysslands alltmera aggressiva uppträdande samt landets brott mot folkrätten. Men att välja konflikt och ökad militär beredskap är enligt honom ingen lösning. Det som då riskeras är dessvärre kanske också krig, varnar Peterson.

Farligt att frysa ut

Framstående politiker har kommit med liknande förmaningar. Bland dem den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier (SPD) som under försommaren ansåg att Nato bör sluta med vapenskrammel och istället utveckla dialogen.

Ett gott exempel ser han även i den finländske presidenten Sauli Niinistö som trotsade Nato-linjen och inbjöd Rysslands president Putin till besök.

Thage G Peterson säger i Degerfors att han självfallet även står bakom protesterna mot Ryssland för annekteringen av Krim.

Men lika klart formulerar han att det inte finns något alternativ till att återuppta samtalen med grannen i öster. ”Isolering och utfrysning av stater är en mycket farlig väg” menar han.

På ett ställe i sitt manus citerar Peterson den svenske teologen ärkebiskopen Nathan Söderblom. I ett nyårsbrev som publicerades i Gefle-Posten 1897 hade han skrivit en betraktelse under namnet ”Den väpnade freden”. Han skildrar hur tsarbesöket i Paris 1896 ledde till en fransk-rysk allians med målsättningen att bevara freden.

Söderblom är skeptisk till regeringar som predikar fred men vill ha upprustning för att ”stärka försvaret” som det heter.

Frågan som Nathan Söderblom reste då och som tveklöst även speglar fredskämpen Thage G Petersons attityd är: Vem ska man försvara sig mot, då alla vill ha fred?

Joachim Kasten

 

 

 

Seuraa Meitä:
Lisää aiheesta:

Kommentit

Toimituksen valinta


Luetuimmat