MENY

Satsningar på klimatsmart afrikanskt jordbruk avgörande

Kuva: Foto: Patrick Burnett/IPS
Bevattningsanläggning i Kakamas i Sydafrika. Ett klimatsmart jordbruk kräver en hållbar och optimerad användning av de begränsade vattenresurserna.

Afrika står för en mycket liten del av världens koldioxidutsläpp. Samtidigt drabbas flera av kontinentens länder hårt av klimatförändringarna. Enligt nätverket för internationell jordbruksforskning, CGIAR, krävs det snabba satsningar på ett klimatsmart jordbruk i Afrika.

Afrikas länder står bara för fyra procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser samtidigt som sex av de tio länder som drabbats hårdast av klimatförändringarna finns på kontinenten, enligt CGIAR.

Nätverkets chef Elwyn Grainger-Jones säger till IPS att ökningen av antalet extrema väderfenomen som torkor, översvämningar och ovanligt höga eller låga temperaturer kommer att få stora konsekvenser för det afrikanska jordbruket och utgör ett hot mot regionens matdistribution.

Småbönder och personer som lever på inkomster från jordbruket kommer att drabbas, vilket i sin tur hotar en tryggad livsmedelsförsörjning i regionen, enligt Elwyn Grainger-Jones, vars nätverk består av 15 oberoende forskningsinstitut som sammanlagt sysselsätter åtta tusen forskare och andra medarbetare.

Samtidigt understryker han att jordbruket och den globala livsmedelsindustrin står bakom nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser.

– Detta måste snabbt åtgärdas, säger Elwyn Grainger-Jones.

En av CGIAR:s uppgifter är att bidra med att hjälpa utvecklingsländer att övergå till en mer hållbar matproduktion, med en minskning av utsläpp och förstörda marker, förbättrad vattenanvändning och ett minskat slöseri med mat. Målet är ett mer klimatsmart jordbruk.

– Vi arbetar också för en tillämpning av nya forskningsresultat för att få fram nya modeller och metoder inom jordbrukssystemen.

Det handlar om allt från rådgivning om näringsfrågor till nya metoder för att använda sig av information från satelliter.

Eftersom många människor i Afrika inte har en tryggad livsmedelsförsörjning samtidigt som jordbruket utgör ryggraden i regionens ekonomi finns det enligt CGIAR ett akut behov av att anpassa jordbruket till mer extrema väderförhållanden.

Elwyn Grainger-Jones säger att de klimatrelaterade riskerna för skördar, boskap och fiskeindustri förväntas bli fler under de kommande decennierna. I synnerhet gäller det de låginkomstländer där förmågan att anpassa sig till nya förhållanden är som sämst.

– Det finns ett akut behov av att genomdriva klimatsmarta lösningar som hjälper småbönder att anpassa sig till ett föränderligt klimat.

Klimatsmart jordbruk går ut på att satsa på metoder och tekniker som på ett hållbart sätt ökar produktiviteten, ger bönder stöd till anpassningsåtgärder samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Enligt Elwyn Grainger-Jones finns det redan nu tekniker och rekommendationer som kan börja användas.

– Men på lite längre sikt behövs det ett fortsatt stöd till forskning om nya metoder för att anpassa och upprätthålla en hållbar matproduktion. I takt med klimatförändringarna och att befolkningar växer kommer jordbruket bara att bli allt mer pressat.

Elwyn Grainger-Jones säger att det inte bara handlar om att producera mer mat – utan också mer näringsriktig mat.

MNESORD

Diskussion

Stora mängder bördiga jordar går förlorade varje år

Kuva: Foto: Pixabay

Världens naturresurser utsätts för ett allt hårdare tryck i takt med att världsbefolkningen växer samtidigt som den globala konsumtionen ökar. Det slår FN-organet UNCCD fast i en ny rapport där man varnar för att utarmningen av världens jordar kan leda till matbrist.

Konsumtionen av världens markbaserade naturresurser har fördubblats under de senaste 30 åren, vilket lett till att en tredjedel av världens jordar nu har utsatts för markförstörelse, degradering. Det slår FN-organet mot ökenspridning, UNCCD, fast i en rapport som lanserades i samband med ett toppmöte som under förra veckan hölls i kinesiska Ordos.

Årligen går 15 miljarder träd och 24 miljarder ton bördiga jordar förlorade, enligt rapporten Global Land Outlook. Rapportförfattarna påpekar samtidigt att stora ekosystem är hotade, och att riskerna ökar i takt med klimatförändringarna.

I korthet handlar det om en ökad konkurrens mellan varor och tjänster som människor behöver – som mat, vatten och energi, och det behov som finns av att skydda andra ekosystem som reglerar och upprätthåller livet på jorden.

Enligt UNCCD har uppskattningsvis 20 procent av världens odlade marker mellan 1998 och fram till 2013 haft en minskad produktivitet. Detta är enligt rapporten särskilt oroande eftersom det samtidigt råder en ökad efterfrågan på just grödor och boskap som kräver särskilt stora resurser.

Markförstörelsen bidrar till klimatförändringarna och ökar utsattheten för miljontals människor – i synnerhet fattiga kvinnor och barn, enligt rapporten. UNCCD slår fast att över 1,3 miljarder människor, främst i utvecklingsländer, är beroende av åkermarker som är utsatta för förstörelse.

Detta leder även till en ökad konkurrens om knappa resurser, vilket i sin tur kan föranleda en ökad migration och minskad stabilitet, samtidigt som ojämlikheten mellan olika grupper ökar. Brist på vatten, utarmade jordar och ökenspridning leder till ökade sociala spänningar, skriver FN-organet.

Stigande temperaturer, förändrad nederbörd och ökad vattenbrist på grund av klimatförändringar kommer enligt rapportförfattarna att påverka hållbarheten och matproduktionen i mycket stora områden i världen.

UNCCD varnar för att man inom den nuvarande matproduktionen i världen har satsat på kortsiktig produktion snarare än vad som på sikt är miljömässigt hållbart. Det moderna jordbruket har gett en enorm ökning i produktiviteten, vilket minskat risken för svält i många delar av världen. Men samtidigt understryks i rapporten att satsningarna på monokultur – där bara ett växtslag åt gången odlas, genetiskt modifierade grödor och den intensiva användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel – gör produktionen ohållbar.

Konsekvenserna är tydliga. Enligt UNCCD står produktionen av mat för 70 procent av användningen av färskvatten och för 80 procent av avskogningen. Detta samtidigt som jordarna, som utgör grunden för den globala tillgången på mat, förorenas och förstörs i många områden, vilket på sikt kommer att leda till en minskad produktivitet.

– Markförstörelse och torkor utgör globala utmaningar som är intimt förknippade med de flesta, om inte alla, aspekter av mänsklig säkerhet och välstånd – i första hand tillgången på mat, arbete och migration, sade FN-organets chef Monique Barbut i samband med lanseringen av den nya rapporten.

I rapporten understryker UNCCD att en liten grupp har blivit rika på den icke-hållbara exploateringen av jordar, samtidigt som konflikter som hör samman med tillgången på marker har intensifierats i många länder.

Rapportförfattarna konstaterar att bortsett från vissa områden i Europa så var människans utnyttjande av jordbruksmarker i stort sett obetydligt i förhållande till jordens ekosystem fram till mitten av 1700-talet.

De regioner som enligt FN-organet kommer att ställas inför störst utmaningar är södra Afrika, Nordafrika, Sydasien och Mellanöstern. Det beror på flera faktorer, bland annat en snabb befolkningsökning och få alternativ för ett expanderande jordbruk, ökad konkurrens om vattenresurser och stora förluster av biologisk mångfald.

Samtidigt understryker UNCCD att de självdestruktiva trenderna kan vändas, eller åtminstone minimeras. I sitt tal påpekade Monique Barbut att det ligger i allas intresse att ta ”ett steg tillbaka” och omvärdera hur man ska hantera utmaningarna och kampen om resurserna.

MNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Nordiska rådets president Britt Lundberg svek Finlands riksdag

Kuva: Jari Soini

– Jag är verkligen besviken, säger Maarit Feldt-Ranta efter att Nordiska rådets president Britt Lundberg (C) lagt den avgörande rösten mot finskans och isländskans ställning i rådet.

Lue lisää

Diskussion

Pensionsfonder på tur i ITUC:s klimatkrig

Kuva: Foto: Pixabay

Världsfacket ITUC driver krig mot klimatförändringarna och anser att den globala ekonomin är omringad av girighet.

– Ingen kan överleva i en värld där medeltemperaturen stiger tre eller fyra grader, säger generalsekreterare Sharan Burrow.

Sharan Burrow har precis kommit hem efter ett långt veckoslut i Latinamerika. I Panama träffade hon arbetare, och det är bland dem hon trivs bäst. Ute i verkligheten. Där dåliga arbetsvillkor är synliga. De villkor som hon ägnar sitt liv åt att förbättra.

Nu är det måndag och första hektiska veckan efter sommaren har dragit i gång på ITUC:s kontor i Bryssel. På agendan i höst står organisationens självklara ämnen som jämlikhet, migration, klimat och utrotning av slavhandel.

ITUC har aggressivt lanserat en kampanj som de kallar ett ”krig mot klimatförändringarna”.

– Det är redan verklighet att människor fördrivs eller förlorar sina liv på grund av väder och förändringar av årstider.

På frågan om hur motiverat det är att ITUC lägger så mycket tid och pengar på just klimatet, fnyser Sharan Burrow.

– Om det inte finns jobb, kan vi inte kämpa för bättre löner och villkor. Så om arbeten är i fara i samband med klimatförändringar tillhör det vår kärnverksamhet. ITUC planerar bland annat för att sätta press på stora pensionsfonder så att de investerar klimatsmart. Men krav ska även ställas på regeringar, företag och investerare.

ITUC är centralorganisation för världens samlade centralorganisationer. Sharan Burrow har varit generalsekreterare sedan 2010 och styr över 176 miljoner medlemmar.

– Vi finns representerade i alla internationella organ eller plattformar som har inflytande i arbetslivet.

Att Davos eller G20, enligt kritiker har spelat ut sina roller för en förbättrad global arbetsmarknad, lyssnar Sharan Burrow inte till.

– Folk säger att G20 inte är effektivt, men när det gäller att upprätta en agenda har G20 gjort två mycket viktiga saker för oss. Arbetsmarknadsministrarna bestämde att minimilöner ska vara baserade på värdighet och att konkurrens aldrig får underminera arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Det skapar ett ramverk i en global ekonomisk situation som har förlorat sin väg.

Det både syns och hörs att hon är arg.

– Den globala ekonomiska modellen har misslyckats. Just nu är människor förskräckta över att ojämlikheten växer i så hög takt, men för oss är det inte en chock, det är inbyggt i modellen. Här syftar hon främst på studier som visar att ungefär 94 procent av den globala försörjningskedjan är baserad på dold arbetskraft.

– Ta till exempel Latinamerika. Där sysselsätter de 25 största företagen 70 miljoner människor men bara 4 miljoner är anställda direkt. Resten är dold arbetskraft och de är föremål för allt missbruk av grundläggande rättigheter och ingen tar ansvar för detta.

Vikten av en social dialog är avgörande, menar ITUC som står bakom statsminister Stefan Löfvens initiativ Global deal.

– Kollektiva förhandlingar är under attack, minimilöner sjunker och det sociala skyddet utökas inte.

Just nu står 16 länder, 17 fackliga organisationer och sju företag bakom Global deal. Flera svenska börsbolag som Arbetet Global har pratat med är tveksamma till initiativet och arbetsgivarorganisationer hävdar att initiativet kan undergräva ILO:s arbete.

– Det är bara en ursäkt för att inte ta ansvar! Där det inte finns en social dialog är det enklare att neka kollektiva förhandlingar. Vi behöver ändra världsekonomins regler och då är Sverige en bra modell att utgå från.

Sharan Burrow hyllar svensk ekonomi och arbetsmarknad.

– Kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter är styrkan i er ekonomi. Varför skulle ni vilja förändra det som resten av världen gör allt för att försöka komma ikapp?

Som skräckexempel nämner hon USA.

– Vad vi ser där nu är städer som förhandlar om högre minimilöner eftersom det finns arbetare som inte kan leva av sina löner. Ingen i Sverige, ingen i Europa, ingen i världen vill ha en amerikansk arbetsmiljö.

I kampen för en bättre arbetsmiljö vill ITUC se obligatorisk företagsbesiktning, så kallad due diligence. Sharan Burrow vill att alla företag, när det kommer till produktsäkerhet, placeringar eller egendomsrättigheter, gör en riskanalys av potentiellt missbruk av arbetsvillkor.

– Men hittills är Frankrike det enda landet som har lagstiftat om due diligence.

Diskussion

Aung San Suu Kyi undvek kritik mot militären

Kuva: Foto: IPS
Flyktingar anländer med båt efter att ha tagit sig över floden Naf, som skiljer Bangladesh och Burma åt.

Burmas ledare Aung San Suu Kyi har slutligen brutit tystnaden om den pågående krisen i delstaten Rakhine. Men internationellt finns det en stor besvikelse över hur hon har agerat.


I ett 30-minuter långt tv-sänt tal förklarade Aung San Suu Kyi att regeringen inte fruktar en internationell granskning av de påstådda grymheterna mot den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine.

Aung San Suu Kyi har klargjort att hon inte kommer att finnas på plats i New York i samband med den allmänna debatten i FN:s generalförsamling, men har sagt att hon vill att det internationella samfundet ska veta hur Burmas regering agerar.

”Vi fördömer alla människorättskränkningar och oberättigat våld,” sade hon i det första uttalandet sedan våldet blossat upp efter att rebellgruppen Arsa gick till attack mot burmesiska militärposteringar och gränspoliser den 25 augusti.

Hennes tal var fyllt av påståenden som betraktas som tveksamma av många experter. Hon nämnde inte situationen i Rakhine och att den burmesiska militären bränt ner byar och dödat människor.

En enda gång nämnde hon termen rohingya, i samband med rebellgruppen Arsa som hon sade hade gjort sig skyldig till terrorattacker.

Hennes tal var med en mer välvillig tolkning tvetydigt och med en mindre välvillig tolkning ohederligt, säger Matthew Smith på Fortify Rights som bevakar mänskliga rättigheter i Burma.

Han menar att hennes påståenden är absurda och falska.

Aung San Suu Kyi sade att säkerhetsstyrkorna har instruerats att följa reglerna noga och genomföra säkerhetsoperationer med återhållsamhet. Hon sade att landets militär inte genomfört några aktioner efter den 5 september.

Men människorättsorganisationen Human Rights Watch har presenterat nya satellitbilder som visar att minst 62 byar i norra Rakhine har bränts ned mellan den 25 augusti och 14 september. Vissa av dessa syns även från gränsen till Bangladesh.

FN:s människorättschef Zeid Ra’ad al-Hussein beskriver den burmesiska militärens handlande de senaste veckorna som ett läroboksexempel på hur etnisk rensning går till.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att Aung San Suu Kyi nu har en sista möjlighet att sätta stopp för militärens offensiv och om hon inte gör det kommer det utvecklas till en ”fruktansvärd kris” som kanske inte går att hantera i framtiden.

Den stora ökningen av antalet människor som drivits på flykt sedan den 5 september är ett tecken på fortsatt våld, som dock Aung San Suu Kyi förnekar. Hon säger att de flesta som tillhör den muslimska rohingyaminoriteten har stannat i delstaten Rakhine och att krisen inte är så allvarlig som det internationella samfundet uppfattar den.

Sherine Tadros vid Amnesty Internationals FN- kontor säger att hon knappt kan tro sina öron.

– Hon har ansvar att uttala sig och det minsta vi skulle kunna förvänta oss är att hon erkänner vad som händer i det egna landet.

Delstaten Rakhine har en befolkning på omkring tre miljoner människor varav en miljon tillhör rohingyaminoriteten. FN uppger att över 400 000 rohingyer hittills har flytt till Bangladesh under de senaste tre veckorna.

Sedan Aung San Suu Kyi vann valet delar partiet NLD makten med militären i landet. Militären har kontroll över sin egen budget och viktiga departement som departementet för inrikes frågor, försvar och gränser, och har ett stort inflytande i Rakhine.

Den burmesiska arméchefen Min Aung Hlaing har uttryckligen och konsekvent uttalat sig mot rohingyaminoriteten och kallar dem illegala migranter från Bangladesh som Burma inte kan erkänna.

– Det är normalt för ledare som Aung San Suu Kyi att de måste ta politiska hänsynstaganden men att dessa går före när tusentals människor dödas och skadas är obegripligt, säger Sherine Tadros.

MNESORD

Folkgruppen rohingya hårt utsatt under många år

Kuva: Foto: IPS
Dessa barn som tvingats på flykt undan våldet mot rohingyer i hemlandet Burma har anlänt till Teknaf i Bangladesh.

Bara några dagar innan tusentals människor från den utsatta muslimska rohingyaminoriteten började fly från sina hem i den burmesiska delstaten Rakhine släpptes en rapport om hur situationen för folkgruppen skulle kunna förbättras.

Slutrapporten ”Towards a peaceful, fair and prosperous future for the people of Rakhine” presenterades av den rådgivande kommissionen för Rakhine som utsetts av Burmas ledare Aung San Suu Kyi 2016. Den oberoende kommissionens presenterade förslag på att se över medborgarskapslagstiftningen som sedan 1982 slår fast att rohingyer inte kan få burmesiskt medborgarskap.

Samma vecka bröt strider ut mellan gerillagrupper och den burmesiska militären. Armén svarade med att öka antalet attacker mot rohingyafolket i Rakhine. Minst 400 personer dödades och 29 tillhörde gerillagrupper. Den möjliga öppningen att vid det tillfället gå vidare med rapportens förslag gick därmed om intet. I stället har rekordmånga rohingyer – nu fler än 400 000 – tvingats att fly till Bangladesh.

FN:s människorättschef Zeid Ra’ad al-Hussein presenterade nyligen upprörande detaljer under ett sammanträde med FN:s människorättsråd i Genève. Han kritiserade cyniska uttalanden från regeringshåll om att endast flyktingar som kan ”bevisa sin nationalitet” kommer tillåtas att återvända. Han fördömde även säkerhetsstyrkornas strategi att börja placera ut minor längs gränsen till Bangladesh för att förhindra flyktingar från att återvända. Han underströk även att regeringen måste sluta att beskylla rohingyer för att själva bränna ner bostäder och ödelägga sina egna byar.

Den nya våldsvågen är på många sätt både gammal och ny. Militärregimens ”Operation Nagamin” riktades mot rohingyer redan 1977 och nästan 200 000 tvingades då att fly till Bangladesh. Myndigheterna hävdade att det bara handlade om att kontrollera utländska medborgare men det ifrågasattes av människor från den muslimska minoriteten som flydde och vittnade om polisens omfattande övervåld.

I februari i år, fyra månader efter att gerillagrupper attackerade polisposteringar och militärbaser i Rakhine, presenterade FN de första uppgifterna om mord, gruppvåldtäkter och brott mot mänskligheten i samband med militäroffensiven som var svaret på attackerna.

– Gerillagruppen Arsa är relativt liten. De uppges ha fått stöd från givare i Mellanöstern och stöttas av lokalsamhället, säger Matthew Smith, chef för organisationen Fortify Rights som bevakar mänskliga rättigheter i Burma.

Han berättar att gerillagruppen har genomfört de senaste attackerna beväpnade med knivar och hemmagjorda bomber. De hade fått löften om att få tillgång till automatvapen, men det gick inte enligt planerna. Arsa var ingen match för militären.

Arsa lägger delvis skulden på sig själva för den katastrofala utvecklingen. De uppger att de tog till vapen för att ta sig ur känslan av maktlöshet. De såg helt enkelt inget annat val. Detta ledde oavsiktligt till stöd för militären bland många burmesiska medborgare, som annars förhåller sig skeptiska till militärens inblandning i inhemsk politik.

Det har lett till ett samförstånd i den allmänna opinionen om att stödja regeringens strategi att driva rohingyafolket på flykt. Trots internationella påtryckningar och krav på att Aung San Suu Kyi sätter stopp för våldet, har Burmas ledare under lång tid valt att vara tyst.

Först under tisdagen bemötte hon den hårda internationella kritiken för hur folkgruppen rohingya behandlas i Burma. I talet fördömde hon brott mot mänskliga rättigheter och olagligt våld i Rakhine där många rohingyer bor. Hon välkomnade också internationella observatörer till Burma

MNESORD

Diskussion